Människor som behöver hjälp av specialkompetenta tolkar får ofta tolkar utan rätt utbildning. Tolkförmedlingarna anlitar enligt kritikerna outbildade, billigare tolkar för att tjäna pengar. Ett tidigare förslag om en särskild tillsynsmyndighet för tolkförmedlingar har inte förverkligats, vilket man beklagar från fackligt håll.
Läs mer i artikel på Sveriges Radios Ekot.
Veckans språkråd
Ord i almanackan
Månadens ord
september
tankesmedja
Månadens nyord
september
politikerbok
Månadens dialektord
Aktuellt mars–maj 2008
26.5.2008
Nytt svensk-persiskt lexikon
Nu har Lexins svensk-persiska lexikon även kommit i efterlängtad bokform. Lexikonet omfattar ca 28 500 ord och uttryck. Översättningen till persiska har utförts av Khosrow Razavi och Forogh Hashabeiky och granskats av Behrooz Sheyda. Boken kan beställas bl.a. via vår webbutik http://www.mamut.net/lexinorder. Svensk-persiskt lexikon finns sedan tidigare i en webbversion. Gå till svensk-persiskt lexikon på webben.
23.5.2008
Språkteknik viktig för lärande och undervisning
”Språkteknologin kommer att spela en viktig roll framöver för att
utveckla undervisningen i skolan, inte minst för invandrare och
språkliga minoriteter.” Det säger Mats Wennerholm, projektledare för Tema Modersmål på Myndigheten för skolutveckling, i en artikel om språkteknologi på MSU:s webbplats. MSU:s bidrag är satsningen på de elektroniska ordböckerna i Lexinserien, men också andra verktyg bör utnyttjas mer anser han.
I samma artikel påpekar Rickard Domeij, Språkrådet, att språktekniska verktyg nu äntligen fått en acceptabel kvalitet, samtidigt som förväntningarna på tekniken är betydligt mer realistiska. Men lärarna måste ta till sig tekniken mer. Stavnings- och grammatikkontroll måste t.ex. användas på ett mer systematiskt och pedagogiskt genomtänkt sätt.
Ola Knutsson, KTH, framhåller att mycket ny teknik också underlättar för lärarna. Nu finns det t.ex. tjänster som kan betygsätta uppsatser, och genom att analysera hur eleverna använder termer och begrepp, kan man se om de förstått undervisningen även i andra ämnen än svenska.
Läs artikeln på hos Myndigheten för skolutveckling.
I samma artikel påpekar Rickard Domeij, Språkrådet, att språktekniska verktyg nu äntligen fått en acceptabel kvalitet, samtidigt som förväntningarna på tekniken är betydligt mer realistiska. Men lärarna måste ta till sig tekniken mer. Stavnings- och grammatikkontroll måste t.ex. användas på ett mer systematiskt och pedagogiskt genomtänkt sätt.
Ola Knutsson, KTH, framhåller att mycket ny teknik också underlättar för lärarna. Nu finns det t.ex. tjänster som kan betygsätta uppsatser, och genom att analysera hur eleverna använder termer och begrepp, kan man se om de förstått undervisningen även i andra ämnen än svenska.
Läs artikeln på hos Myndigheten för skolutveckling.
22.5.2008
Tilläggsdirektiv om fler minoritetsspråkslärare
Till den pågående utredningen om lärarutbildning har regerigen den 6
maj lämnat ett tilläggsdirektiv, ”Tilläggsdirektiv till utredningen om
en ny lärarutbildning” (U 2007:10, Dir. 2008:43). Där framhålls redan i sammanfattningen särskilt behovet av att utbilda modersmåls- och minoritetsspråkslärare: ”examensbeskrivningen för utbildningen till lärare i modersmål bör utformas inom lärarutbildningens ram för att täcka behovet av lärare i minoritetsspråk i grundskolan och i gymnasieskolan” och ”utbildningen till lärare i minoritetsspråk kan göras attraktiv så att behovet av lärare i i grundskolan och i gymnasieskolan täcks”.
Läs mer på Regeringskansliets webbsidor.
Läs mer på Regeringskansliets webbsidor.
21.5.2008
Språkvårdsdag i Finland
Klart språk var temat för språkvårdsdagen på Hanaholmen utanför
Helsingfors den 19 maj 2008. Tre av de fem föreläsarna kom från
Sverige.
Barbro Ehrenberg-Sundin, som är ledamot i Språkrådets klarspråksnämnd, inledde dagen. Hon presenterade bland annat det klarspråksarbete som bedrivs i många länder, över alla gränser. Helena Palm, Terminologicentrum TNC, föreläste om definitioner i lagtext. ”Hur man gör en cykel till en rullstol” var rubriken för hennes föredrag. Helena Englund, språkkonsult, avslutade dagen med att tala om manualer, ”Vem vill läsa manualer?”. Svaret på denna fråga är att ingen egentligen vill läsa manualer. Tyvärr behöver vi ändå göra det ibland, och det finns mycket att göra för att förbättra denna textgenre.
Årets Hugo Bergroth-pris gick till författaren, dramatikern och skådespelaren Susanne Ringell. Priset är på 5 000 euro. Språksporren tilldelades Susanna Ahlroth, barnboksbibliotekarie i Helsingfors.
Över 200 personer deltog i språkvårdsdagen. Det var många översättare där men också språkvårdare, forskare, lärare, bibliotekarier ocvh journalister.
Barbro Ehrenberg-Sundin, som är ledamot i Språkrådets klarspråksnämnd, inledde dagen. Hon presenterade bland annat det klarspråksarbete som bedrivs i många länder, över alla gränser. Helena Palm, Terminologicentrum TNC, föreläste om definitioner i lagtext. ”Hur man gör en cykel till en rullstol” var rubriken för hennes föredrag. Helena Englund, språkkonsult, avslutade dagen med att tala om manualer, ”Vem vill läsa manualer?”. Svaret på denna fråga är att ingen egentligen vill läsa manualer. Tyvärr behöver vi ändå göra det ibland, och det finns mycket att göra för att förbättra denna textgenre.
Årets Hugo Bergroth-pris gick till författaren, dramatikern och skådespelaren Susanne Ringell. Priset är på 5 000 euro. Språksporren tilldelades Susanna Ahlroth, barnboksbibliotekarie i Helsingfors.
Över 200 personer deltog i språkvårdsdagen. Det var många översättare där men också språkvårdare, forskare, lärare, bibliotekarier ocvh journalister.
20.5.2008
Två intressanta avhandlingar
Pseudosamordningar
Typisk för svenskan är den konstruktion som kallas pseudosamordningar: tar och äter, är och tränar, åker och handlar. Konstruktionen undersöks av Ulrika Kvist Darnell i doktorsavhandlingen Pseudosamordningar i svenska (Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet, maj 2008).
Konstruktionen kännetecknas av att det första verbet har en bleknad betydelse, att verben i samordningskedjan inte kan byta plats, att man tolkar båda verben som om de syftar på en gemensam händelse och att det första verbet anger bakgrunden eller målriktningen för det som beskrivs av det andra verbet. De vanligaste verben i konstruktionen är i tur och ordning sitta, gå, stå, komma, ligga, ringa (”han ringde och frågade”), ta, åka och vara. Gränsen mellan pseudosamordningar och så kallade äkta samordningar är flytande. Man kan fundera på exempel som ”Henke Larsson stod rätt och dundrade in kvitteringen”.
Förortssvenskans ordföljd
Ett av de mest typiska dragen för förortssvenskan anses vara den raka ordföljden också när satsen börjar med annan satsdel än subjektet: ”sen vi gick hem”, ”på kvällarna man festar med kompisarna”. Natalia Ganuza har undersökt konstruktionen i sin doktorsavhandling Syntactic variation in the Swedish of Adolescents in Multilingual Urban Settings (Centrum för tvåspråkighet, Stockholms universitet, april 2008).
Ganuza undersökte språket hos sammanlagt 127 ungdomar från åtta skolor i flerspråkiga områden i Stockholm, Göteborg och Malmö. Materialet bestod av spontana samtal, berättelser, klassrumsredovisningar, skrivna texter och grammatiska test. I talspråket användes den raka ordföljden bara i fyra procent av de möjliga fallen. I spontana samtal mellan kamrater ökade förekomsten till cirka tio procent. Det fanns inga starka samband mellan rak ordföljd och om talarna lärt sig svenska i mycket tidig eller något senare ålder. Det fanns en svag tendens att den raka ordföljden var vanligare hos pojkar. Några geografiska skillnader fanns inte. Ganuza drar slutsatsen att ”rak ordföljd verkar fungera som en aktiv språklig resurs som vissa av ungdomarna använder för att bland annat uttrycka sin identifikation med det flerspråkiga området”.
Typisk för svenskan är den konstruktion som kallas pseudosamordningar: tar och äter, är och tränar, åker och handlar. Konstruktionen undersöks av Ulrika Kvist Darnell i doktorsavhandlingen Pseudosamordningar i svenska (Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet, maj 2008).
Konstruktionen kännetecknas av att det första verbet har en bleknad betydelse, att verben i samordningskedjan inte kan byta plats, att man tolkar båda verben som om de syftar på en gemensam händelse och att det första verbet anger bakgrunden eller målriktningen för det som beskrivs av det andra verbet. De vanligaste verben i konstruktionen är i tur och ordning sitta, gå, stå, komma, ligga, ringa (”han ringde och frågade”), ta, åka och vara. Gränsen mellan pseudosamordningar och så kallade äkta samordningar är flytande. Man kan fundera på exempel som ”Henke Larsson stod rätt och dundrade in kvitteringen”.
Förortssvenskans ordföljd
Ett av de mest typiska dragen för förortssvenskan anses vara den raka ordföljden också när satsen börjar med annan satsdel än subjektet: ”sen vi gick hem”, ”på kvällarna man festar med kompisarna”. Natalia Ganuza har undersökt konstruktionen i sin doktorsavhandling Syntactic variation in the Swedish of Adolescents in Multilingual Urban Settings (Centrum för tvåspråkighet, Stockholms universitet, april 2008).
Ganuza undersökte språket hos sammanlagt 127 ungdomar från åtta skolor i flerspråkiga områden i Stockholm, Göteborg och Malmö. Materialet bestod av spontana samtal, berättelser, klassrumsredovisningar, skrivna texter och grammatiska test. I talspråket användes den raka ordföljden bara i fyra procent av de möjliga fallen. I spontana samtal mellan kamrater ökade förekomsten till cirka tio procent. Det fanns inga starka samband mellan rak ordföljd och om talarna lärt sig svenska i mycket tidig eller något senare ålder. Det fanns en svag tendens att den raka ordföljden var vanligare hos pojkar. Några geografiska skillnader fanns inte. Ganuza drar slutsatsen att ”rak ordföljd verkar fungera som en aktiv språklig resurs som vissa av ungdomarna använder för att bland annat uttrycka sin identifikation med det flerspråkiga området”.
19.5.2008
Bilda ett nordiskt språkcentrum!
Språkvårdare i alla nordiska länder har i ett brev till nordiska samarbetsministrar och utbildningsministrar föreslagit ett gemensamt nordiskt språkcentrum. Läs hela brevet nedan (brevet publiceras även i Dagens Nyheter).
Till de nordiska samarbetsministrarna och de nordiska utbildningsministrarna
De nordiska utbildningsministrarna antog 2006 Deklaration om nordisk språkpolitik. I den anges fem mål för nordisk språkpolitik, bland annat två som ställer höga krav på nordiskt språksamarbete:
– att alla nordbor kan kommunicera med varandra, i första hand på ett skandinaviskt språk
– att alla nordbor har grundläggande kunskaper om språkliga rättigheter i Norden och om språksituationen i Norden.
Nordiska Rådet uppmanade vid sin session hösten 2007 Nordiska Ministerrådet att prioritera att implementera språkdeklarationen och att utveckla initiativ för att stärka grannspråksförståelsen. Det kan tilläggas att dessa intentioner står i god samklang med de diskussioner som förs inom EU om hur Europas mångspråkighet ska tillvaratas och utvecklas; vikten av att utveckla kunskap i och om grannspråk framhålls i många rapporter. De svarar också väl mot den faktiska språksituationen i Norden, där kontakterna mellan nordbor i arbetsliv, utbildning och fritid ökar för snart sagt var dag.
Men samtidigt som språkgemenskapens samhällsekonomiska betydelse växer, måste man konstatera att den nordiska grannspråksförståelsen går tillbaka på många områden, särskilt bland stora grupper yngre nordbor. Det är ett allvarligt hot och en stor utmaning för den nordiska språkgemenskapen.
Det nordiska språksamarbetet har en alldeles för svag institutionell bas för att möta dessa utmaningar. Det står klart för oss undertecknare, som alla i många år – i vissa fall i årtionden – arbetat med nordiskt språksamarbete, att behovet av långsiktighet och stabilitet i språksamarbetet på nordisk nivå blir alltmer akut.
Nordiska Ministerrådet administrerar stöd- och mobilitetsprogrammet Nordplus språk och kultur inom ramen för programmet Nordplus. Det stöder projekt inom språk- och kulturområdet med ca 10 miljoner danska kronor årligen. Projektstöd är viktigt för att utveckla nya initiativ och vidga verksamhetsfältet, men det kan inte säkra den nödvändiga basverksamheten såsom återkommande internordiska kurser och långsiktigt utvecklingsarbete. Det finns i dag en nordisk institution med språk som en av sina huvuduppgifter: Nifin i Finland har till syfte ”att i Finland sprida kännedom om övriga nordiska länders språk och kultur och att till övriga Norden förmedla kunskap om finska språket och Finlands kultur”. Det finns åtta nordiska informationskontor i Norden, varav några nämner språk som en av sina viktigaste uppgifter. På bilateral nivå har de nordiska kursgårdarna Schæffergården, Lysebu, Voksenåsen och Hanaholmen en viktig och välfungerande nyckelroll. På det nationella planet avsätter de nordiska ländernas språknämnder eller språkråd tid och resurser till nordiskt samarbete. Föreningarna Norden har som folkrörelse under snart 90 år på ett praktiskt plan främjat nordisk språkförståelse och fortsätter sina ansträngningar genom såväl utbytes- som samhälls- och kulturverksamhet.
Men ingen av dessa institutioner kan axla uppgiften att överblicka, samla och vidareutveckla det nordiska språksamarbetet i ett helhetsperspektiv. Den samordning som i dag sker inom olika nätverk är en syssla för fritiden eller stulen arbetstid. Nordiska Ministerrådets sekretariat har en mängd uppgifter av mycket skiftande karaktär. Det är nödvändigt att några personer med rimliga administrativa resurser och goda ämneskunskaper har nordiskt språksamarbete och nordisk språkförståelse som sin allt överskuggande dagliga uppgift. Annars hotar sönderfall och fragmentering och på sikt en onödig försvagning av den nordiska språkgemenskapen. Vi har redan sett tydliga sådana tendenser.
Den nödvändiga samordningen behöver inte innebära stora, nya ekonomiska åtaganden. Redan två till fyra språksamordnare med gemensam arbetsplats och det nordiska språksamarbetet som enda uppgift skulle räcka för att skapa en helt annan grund för arbetet än vad som är möjligt i dagens splittrade organisation. Samordningen, slagkraften och initiativförmågan skulle mångdubblas. Det vore ett allvarligt nederlag för det nordiska samarbetet om det inte skulle finnas medel till dessa insatser.
Under 2008 är Sverige ordförande i Nordiska Ministerrådet. Vi vet att det inom det svenska ordförandeskapet pågår diskussioner om hur språksamarbetet kan organiseras så att intentionerna i Deklaration om nordisk språkpolitik kan förverkligas och så att den nordiska nyttan blir så stor som möjligt. Vi vill med denna skrivelse uppmana det svenska ordförandeskapet att särskilt överväga behovet av samordnare på nordisk nivå med språksamarbetet som sin enda uppgift, och vi vädjar till de nordiska samordningsministrarna och utbildningsministrarna i de övriga nordiska länderna om förståelse för våra synpunkter. Givetvis kan vi vid tillfälle i tal och skrift utveckla våra synpunkter.
Den 24 april 2008
Olle Josephson, ordf. i Nordens språkråd, chef för Språkrådet i Sverige
Sylfest Lomheim, ledamot i Nordens språkråd, chef för Språkrådet i Norge
Jörn Lund, ledamot i Nordens språkråd, direktör för Det danske sprog- og literaturselskab
Anne Holmen, ledamot i Nordens språkråd, professor i danska
Mikael Reuter, ledamot i Nordens språkråd, tidigare chef för Svenska språkbyrån i Finland
Pirkko Nuolijärvi, ledamot i Nordens språkråd, direktör för Forskningscentralen för de inhemska språken i Finland
Guðrun Kvaran, ledamot i Nordens språkråd, chef för Íslendsk Màlnefnd
Gyrid Högman, ledamot i Nordens språkråd
Zakaris Hansen, ledamot i Nordens språkråd, mag.art. Føroyamálsdeildin
Sabine Kirchmeier-Andersen, direktör för Dansk Sprognævn
Karl Ellingsen, direktör för Voksenåsen
Gunvor Kronman, direktör för Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland
Per Ivar Vaagland, generalsekreterare för fonden för dansk-norskt samarbete (Lysebu och Schæffergården)
Hanne Rochholz, samordnare för nätverket Nordspråk
Hadle Oftedal Andersen, samordnare för nätverket Nordkurs, Finland
Peter Widell, samordnare för Nordkurs i Danmark
Jógvan í Lon Jacobsen, samordnare för Nordkurs på Färöarna
Karen Langgård, samordnare för Nordkurs på Grönland
Ulfar Bragason, samordnare för Nordkurs på Island
Randi Alice Nilsen, samordnare för Nordkurs i Norge
Rune Palm, samordnare för Nordkurs i Sverige
Bjarni Danielsson, ordförande Föreningen Norden, Island
Òðinn Albertsson, direktör, Föreningen Norden, Island
Eyrith Guttesen Leyri, Föreningen Norden, Färöarna
Mats Wallenius, generalsekreterare i Föreningen Norden i Sverige
Per Ritzler, direktör för Föreningen Norden i Norge
Frode Sørensen, Föreningen Norden, Danmark
Lars-Erik Häggman, direktör för Pohjola Norden, Finland
Kristín Olafsdóttir, generalsekreterare, Föreningarnas Nordens förbund
Till de nordiska samarbetsministrarna och de nordiska utbildningsministrarna
Ett gemensamt centrum för nordiskt språksamarbete
De nordiska utbildningsministrarna antog 2006 Deklaration om nordisk språkpolitik. I den anges fem mål för nordisk språkpolitik, bland annat två som ställer höga krav på nordiskt språksamarbete:
– att alla nordbor kan kommunicera med varandra, i första hand på ett skandinaviskt språk
– att alla nordbor har grundläggande kunskaper om språkliga rättigheter i Norden och om språksituationen i Norden.
Nordiska Rådet uppmanade vid sin session hösten 2007 Nordiska Ministerrådet att prioritera att implementera språkdeklarationen och att utveckla initiativ för att stärka grannspråksförståelsen. Det kan tilläggas att dessa intentioner står i god samklang med de diskussioner som förs inom EU om hur Europas mångspråkighet ska tillvaratas och utvecklas; vikten av att utveckla kunskap i och om grannspråk framhålls i många rapporter. De svarar också väl mot den faktiska språksituationen i Norden, där kontakterna mellan nordbor i arbetsliv, utbildning och fritid ökar för snart sagt var dag.
Men samtidigt som språkgemenskapens samhällsekonomiska betydelse växer, måste man konstatera att den nordiska grannspråksförståelsen går tillbaka på många områden, särskilt bland stora grupper yngre nordbor. Det är ett allvarligt hot och en stor utmaning för den nordiska språkgemenskapen.
Det nordiska språksamarbetet har en alldeles för svag institutionell bas för att möta dessa utmaningar. Det står klart för oss undertecknare, som alla i många år – i vissa fall i årtionden – arbetat med nordiskt språksamarbete, att behovet av långsiktighet och stabilitet i språksamarbetet på nordisk nivå blir alltmer akut.
Nordiska Ministerrådet administrerar stöd- och mobilitetsprogrammet Nordplus språk och kultur inom ramen för programmet Nordplus. Det stöder projekt inom språk- och kulturområdet med ca 10 miljoner danska kronor årligen. Projektstöd är viktigt för att utveckla nya initiativ och vidga verksamhetsfältet, men det kan inte säkra den nödvändiga basverksamheten såsom återkommande internordiska kurser och långsiktigt utvecklingsarbete. Det finns i dag en nordisk institution med språk som en av sina huvuduppgifter: Nifin i Finland har till syfte ”att i Finland sprida kännedom om övriga nordiska länders språk och kultur och att till övriga Norden förmedla kunskap om finska språket och Finlands kultur”. Det finns åtta nordiska informationskontor i Norden, varav några nämner språk som en av sina viktigaste uppgifter. På bilateral nivå har de nordiska kursgårdarna Schæffergården, Lysebu, Voksenåsen och Hanaholmen en viktig och välfungerande nyckelroll. På det nationella planet avsätter de nordiska ländernas språknämnder eller språkråd tid och resurser till nordiskt samarbete. Föreningarna Norden har som folkrörelse under snart 90 år på ett praktiskt plan främjat nordisk språkförståelse och fortsätter sina ansträngningar genom såväl utbytes- som samhälls- och kulturverksamhet.
Men ingen av dessa institutioner kan axla uppgiften att överblicka, samla och vidareutveckla det nordiska språksamarbetet i ett helhetsperspektiv. Den samordning som i dag sker inom olika nätverk är en syssla för fritiden eller stulen arbetstid. Nordiska Ministerrådets sekretariat har en mängd uppgifter av mycket skiftande karaktär. Det är nödvändigt att några personer med rimliga administrativa resurser och goda ämneskunskaper har nordiskt språksamarbete och nordisk språkförståelse som sin allt överskuggande dagliga uppgift. Annars hotar sönderfall och fragmentering och på sikt en onödig försvagning av den nordiska språkgemenskapen. Vi har redan sett tydliga sådana tendenser.
Den nödvändiga samordningen behöver inte innebära stora, nya ekonomiska åtaganden. Redan två till fyra språksamordnare med gemensam arbetsplats och det nordiska språksamarbetet som enda uppgift skulle räcka för att skapa en helt annan grund för arbetet än vad som är möjligt i dagens splittrade organisation. Samordningen, slagkraften och initiativförmågan skulle mångdubblas. Det vore ett allvarligt nederlag för det nordiska samarbetet om det inte skulle finnas medel till dessa insatser.
Under 2008 är Sverige ordförande i Nordiska Ministerrådet. Vi vet att det inom det svenska ordförandeskapet pågår diskussioner om hur språksamarbetet kan organiseras så att intentionerna i Deklaration om nordisk språkpolitik kan förverkligas och så att den nordiska nyttan blir så stor som möjligt. Vi vill med denna skrivelse uppmana det svenska ordförandeskapet att särskilt överväga behovet av samordnare på nordisk nivå med språksamarbetet som sin enda uppgift, och vi vädjar till de nordiska samordningsministrarna och utbildningsministrarna i de övriga nordiska länderna om förståelse för våra synpunkter. Givetvis kan vi vid tillfälle i tal och skrift utveckla våra synpunkter.
Den 24 april 2008
Olle Josephson, ordf. i Nordens språkråd, chef för Språkrådet i Sverige
Sylfest Lomheim, ledamot i Nordens språkråd, chef för Språkrådet i Norge
Jörn Lund, ledamot i Nordens språkråd, direktör för Det danske sprog- og literaturselskab
Anne Holmen, ledamot i Nordens språkråd, professor i danska
Mikael Reuter, ledamot i Nordens språkråd, tidigare chef för Svenska språkbyrån i Finland
Pirkko Nuolijärvi, ledamot i Nordens språkråd, direktör för Forskningscentralen för de inhemska språken i Finland
Guðrun Kvaran, ledamot i Nordens språkråd, chef för Íslendsk Màlnefnd
Gyrid Högman, ledamot i Nordens språkråd
Zakaris Hansen, ledamot i Nordens språkråd, mag.art. Føroyamálsdeildin
Sabine Kirchmeier-Andersen, direktör för Dansk Sprognævn
Karl Ellingsen, direktör för Voksenåsen
Gunvor Kronman, direktör för Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland
Per Ivar Vaagland, generalsekreterare för fonden för dansk-norskt samarbete (Lysebu och Schæffergården)
Hanne Rochholz, samordnare för nätverket Nordspråk
Hadle Oftedal Andersen, samordnare för nätverket Nordkurs, Finland
Peter Widell, samordnare för Nordkurs i Danmark
Jógvan í Lon Jacobsen, samordnare för Nordkurs på Färöarna
Karen Langgård, samordnare för Nordkurs på Grönland
Ulfar Bragason, samordnare för Nordkurs på Island
Randi Alice Nilsen, samordnare för Nordkurs i Norge
Rune Palm, samordnare för Nordkurs i Sverige
Bjarni Danielsson, ordförande Föreningen Norden, Island
Òðinn Albertsson, direktör, Föreningen Norden, Island
Eyrith Guttesen Leyri, Föreningen Norden, Färöarna
Mats Wallenius, generalsekreterare i Föreningen Norden i Sverige
Per Ritzler, direktör för Föreningen Norden i Norge
Frode Sørensen, Föreningen Norden, Danmark
Lars-Erik Häggman, direktör för Pohjola Norden, Finland
Kristín Olafsdóttir, generalsekreterare, Föreningarnas Nordens förbund
16.5.2008
Givande symposium om språk och Internet
I onsdags den 14 maj höll Språkrådet i samarbete med IIS (.SE), Stiftelsen för Internetinfrastruktur, ett mycket intressant och givande symposium om språk och Internet. Syftet var att diskutera möjligheterna att förbättra infrastrukturen och tillgängligheten för språken i Sverige på Internet så att fler människor kan använda och tillgodogöra sig innehållet på Internet på sitt eget språk (svenskan, minoritetsspråken, teckenspråket och invandrarspråken). Det kan röra sig om grundläggande stöd för att representera olika tecken, om terminologiska resurser och tekniska standarder för att möjliggöra flerspråkiga sökningar och om resurser i form av t.ex. ordböcker, termsamlingar, stavningskontroll och automatisk textuppläsning.
Symposiet samlade många intressanta föredragshållare. Bland annat talade Olle Olsson (W3C) om internationalisering och lokalisering på webben, Daniel Erkstam (Voicecorp) om talsyntes i olika former, Viggo Kann (Nada, KTH) om fria ordböcker och andra fria språkresurser, Håvard Hjulstad (Cultural Diversity Focus Group, CEN/ISSS) om kulturell mångfald, it och standardisering i Europa, Sjur Moshagen (Sametinget i Norge) om samiskan i it-samhället och Cary Carp (Naturhistoriska riksmuseet) om domännamn för minoritetsspråk och språk med icke-latinska tecken.
Den verkligt intresserade kan se föredragen via en enkel webbkameraupptagning på http://alpha.bambuser.com/channel/erkstam (med undermåligt ljud; hörlurar rekommenderas). Presentationerna kan du läsa mer om på http://www.sprakradet.se/symposium.
Symposiet samlade många intressanta föredragshållare. Bland annat talade Olle Olsson (W3C) om internationalisering och lokalisering på webben, Daniel Erkstam (Voicecorp) om talsyntes i olika former, Viggo Kann (Nada, KTH) om fria ordböcker och andra fria språkresurser, Håvard Hjulstad (Cultural Diversity Focus Group, CEN/ISSS) om kulturell mångfald, it och standardisering i Europa, Sjur Moshagen (Sametinget i Norge) om samiskan i it-samhället och Cary Carp (Naturhistoriska riksmuseet) om domännamn för minoritetsspråk och språk med icke-latinska tecken.
Den verkligt intresserade kan se föredragen via en enkel webbkameraupptagning på http://alpha.bambuser.com/channel/erkstam (med undermåligt ljud; hörlurar rekommenderas). Presentationerna kan du läsa mer om på http://www.sprakradet.se/symposium.
16.5.2008
Nytt museum om världens alla språk
Ett nytt museum om språk, National Museum of Language, öppnade nyligen i Maryland, USA. Museet vill visa upp språkets själva väsen, språkets betydelse för människan och samhällsutvecklingen, och människors förmåga att kommunicera med varandra, även över nationsgränserna.
En stor utställning koncentrerar sig på den amerikanska engelskan och dess historia och nutid, en annan på världens alla språk, inklusive de utrotningshotade språken. På museets webbplats kan man i ett ”virtuellt museum” ta del av de olika utställningarna. Under ”web resources” ges där också länkar till olika språkliga organisationer i USA, som American Dialect Society och Center for Applied Linguistics.
Gå till National Museum of Language.
En stor utställning koncentrerar sig på den amerikanska engelskan och dess historia och nutid, en annan på världens alla språk, inklusive de utrotningshotade språken. På museets webbplats kan man i ett ”virtuellt museum” ta del av de olika utställningarna. Under ”web resources” ges där också länkar till olika språkliga organisationer i USA, som American Dialect Society och Center for Applied Linguistics.
Gå till National Museum of Language.
13.5.2008
Google Translate nu för svenska
Googles översättningstjänst, Google Translate, har nu även införlivat svenska. Det innnebär att du kan göra råöversättningar mellan svenska och en lång rad andra språk: arabiska, danska, engelska, finska, kinesiska, norska, ryska, tyska m.fl. (med arabiska och kinesiska tecken).
Traditionella maskinöversättningssystem innehåller ofta lexikon och grammatikregler, men Googles system är helt baserat på statistik och maskininlärning. Man har använt enorma textmängder som underlag, både enspråkiga texter på målspråken och tvåspråkiga, mänskligt översatta parallelltexter.
Som användare kan man förbättra tjänsten genom att redigera översättningsresultatet (”Suggest a better translation”) och skicka det. Den våghaslige kan på Google Translate också ladda ner ett program till sina webbsidor, som ger besökarna möjlighet att översätta din webbsida till önskat språk.
Så här kan det bli om man översätter en instruktionstext från Google Translate från engelska till svenska:
Our system takes a different approach: we feed the computer billions of words of text, both monolingual text in the target language, and aligned text consisting of examples of human translations between the languages. We then apply statistical learning techniques to build a translation model.
Vårt system tar ett annat sätt: vi foder datorn miljarder ord i texten, både enspråkiga text på målspråket, och anpassad text som består av exempel på mänskliga översättningar mellan språken. Vi då tillämpa statistiska lärande tekniker för att bygga en översättning modell.
Gå till tjänsten.
Traditionella maskinöversättningssystem innehåller ofta lexikon och grammatikregler, men Googles system är helt baserat på statistik och maskininlärning. Man har använt enorma textmängder som underlag, både enspråkiga texter på målspråken och tvåspråkiga, mänskligt översatta parallelltexter.
Som användare kan man förbättra tjänsten genom att redigera översättningsresultatet (”Suggest a better translation”) och skicka det. Den våghaslige kan på Google Translate också ladda ner ett program till sina webbsidor, som ger besökarna möjlighet att översätta din webbsida till önskat språk.
Så här kan det bli om man översätter en instruktionstext från Google Translate från engelska till svenska:
Our system takes a different approach: we feed the computer billions of words of text, both monolingual text in the target language, and aligned text consisting of examples of human translations between the languages. We then apply statistical learning techniques to build a translation model.
Vårt system tar ett annat sätt: vi foder datorn miljarder ord i texten, både enspråkiga text på målspråket, och anpassad text som består av exempel på mänskliga översättningar mellan språken. Vi då tillämpa statistiska lärande tekniker för att bygga en översättning modell.
Gå till tjänsten.
12.5.2008
Se Språkrådsdagen på tv
Missade du vår stora språkkonferens Språkrådsdagen? Ingen fara. I morgon tisdag 13 maj kan du se hela konferensen i SVT 2 och SVT 24 kl. 9.30–14.30. Därefter kan man se sändningen i SVT 24:s arkiv.
Gå till SVT 24.
Gå till SVT 24.
12.5.2008
Ny gratis svensk-engelsk översättningstjänst
På webbtjänsten DOI, Digital ordinformation, har Norstedts nu tillgängliggjort 32 000 ord ur Norstedts engelska ordbok. Man kan söka på både svenska och engelska ord. När man börjar skriva in ett ord, fälls en lista med förslag på olika svenska och engelska ord ut. Gå till ordbokstjänsten.
Vill man ha tillgång till den engelska ordbokens totalt 270 000 uppslagsord, eller få tillgång till andra ordböcker direkt i datorn eller via webben, kan man köpa eller prenumerera på dem hos Norstedts.
Vill man ha tillgång till den engelska ordbokens totalt 270 000 uppslagsord, eller få tillgång till andra ordböcker direkt i datorn eller via webben, kan man köpa eller prenumerera på dem hos Norstedts.
9.5.2008
Engelska, webbtexter och dialekter på Språkrådsdagen den 8 maj
Språkrådsdagen hölls i Stockholm den 8 maj med 300 deltagare från hela landet. Språksituationen i Sverige och svenskan i dag diskuterades i fem föredrag av forskare och språkvårdare. Klarspråkskristallen och Erik Wellanders pris delades ut.
Den nya språklagen. Olle Josephson, chef för Språkrådet, presenterade förslaget till ny språklag om svenska som huvudspråk i ett mångspråkigt Sverige. Han förutspådde att riksdagen kommer att godkänna förslaget som kan träda i kraft den 1 juli 2009. Olle Josephson såg dock en del svaga punkter i svensk språkpolitik: rätten till modersmål blir lagfäst men i praktiken inte så väl tillgodosedd, och det kan också vara ett problem att lagen är en ramlag utan sanktioner. Avgörande för språkpolitikens framgång är därför den allmänna språkpolitiska opinionen och folkbildningsarbetet.
Den resonerande texten sitter trångt. Jan Svensson, professor i svenska i Lund, visade hur den resonerande texten, som väger för och emot och präglas av sammanhang och överblick, blir allt ovanligare bland den mängd texter vi möter i dag. Den kan förekomma på bloggar, men bloggar kan också innehålla helt andra texter. Det är en förlust för demokratin om vi inte har tillgång till så kallade diskursiva texter, d.v.s. texter med stort utrymme för resonemang och sakliga överväganden.
Engelskan kommer att ta över. Björn Melander, professor i svenska i Uppsala, var pessimistisk om svenskans möjligheter att hävda sig som vetenskapsspråk. Inom kultur, politik och arbetsliv kommer svenskan fortsatt att hävda sig vid sidan av engelskan, trodde Melander. Men hans undersökningar av universitetens språkval visade att svenskan som vetenskapligt skriftspråk är på väg att försvinna i många ämnen.
Skumlästa tidningar och djuplästa webbplatser. Jana Holsanova, docent i kognitionsvetenskap i Lund, vände sig mot enkla sanningar om hur folk läser grafik, bilder och texter. Det finns olika typer av läsare som läser med olika syften. Ett allmänt forskningsresultatet är dock att tidningsläsaren gärna skummar över hela tidningsupplaget, hoppar mellan olika rubriker, bilder, grafiska illustrationer och textsnuttar för att småningom kanske läsa en hel artikel. Den typiska webbplatsläsaren läser bara ingångssidan, väljer en länk därifrån och läser hela den texten.
Både mer och mindre dialekt. Margareta Svahn, forskningschef på dialektavdelningen vid Institutet för språk och folkminnen, redovisade ny forskning om dialekterna i dag. De mycket lokala, ”genuina” dialekterna har så gott som försvunnit med den generation som är född efter 1980. Men samtidigt talar allt färre en helt neutral standardsvenska. Dagens svenskar växlar mellan regional dialekt och ett regionalt, lätt dialektfärgat standardspråk. Mycket talar för att detta regionala talspråk befäster sin ställning de närmaste årtiondena.
Prisutdelningar. Erik Wellanders pris för framstående språkvårdsforskning delades ut till Jan Einarsson, professor i nordiska språk i Lund och Växjö. Klarspråkskristallen gick till Försäkringskassan för dess arbete med begripliga beslutstexter.
Språkrådsdagen sänds i TV2 och SVT 24 tisdagen den 13 maj kl. 9.30–14.30.
Den nya språklagen. Olle Josephson, chef för Språkrådet, presenterade förslaget till ny språklag om svenska som huvudspråk i ett mångspråkigt Sverige. Han förutspådde att riksdagen kommer att godkänna förslaget som kan träda i kraft den 1 juli 2009. Olle Josephson såg dock en del svaga punkter i svensk språkpolitik: rätten till modersmål blir lagfäst men i praktiken inte så väl tillgodosedd, och det kan också vara ett problem att lagen är en ramlag utan sanktioner. Avgörande för språkpolitikens framgång är därför den allmänna språkpolitiska opinionen och folkbildningsarbetet.
Den resonerande texten sitter trångt. Jan Svensson, professor i svenska i Lund, visade hur den resonerande texten, som väger för och emot och präglas av sammanhang och överblick, blir allt ovanligare bland den mängd texter vi möter i dag. Den kan förekomma på bloggar, men bloggar kan också innehålla helt andra texter. Det är en förlust för demokratin om vi inte har tillgång till så kallade diskursiva texter, d.v.s. texter med stort utrymme för resonemang och sakliga överväganden.
Engelskan kommer att ta över. Björn Melander, professor i svenska i Uppsala, var pessimistisk om svenskans möjligheter att hävda sig som vetenskapsspråk. Inom kultur, politik och arbetsliv kommer svenskan fortsatt att hävda sig vid sidan av engelskan, trodde Melander. Men hans undersökningar av universitetens språkval visade att svenskan som vetenskapligt skriftspråk är på väg att försvinna i många ämnen.
Skumlästa tidningar och djuplästa webbplatser. Jana Holsanova, docent i kognitionsvetenskap i Lund, vände sig mot enkla sanningar om hur folk läser grafik, bilder och texter. Det finns olika typer av läsare som läser med olika syften. Ett allmänt forskningsresultatet är dock att tidningsläsaren gärna skummar över hela tidningsupplaget, hoppar mellan olika rubriker, bilder, grafiska illustrationer och textsnuttar för att småningom kanske läsa en hel artikel. Den typiska webbplatsläsaren läser bara ingångssidan, väljer en länk därifrån och läser hela den texten.
Både mer och mindre dialekt. Margareta Svahn, forskningschef på dialektavdelningen vid Institutet för språk och folkminnen, redovisade ny forskning om dialekterna i dag. De mycket lokala, ”genuina” dialekterna har så gott som försvunnit med den generation som är född efter 1980. Men samtidigt talar allt färre en helt neutral standardsvenska. Dagens svenskar växlar mellan regional dialekt och ett regionalt, lätt dialektfärgat standardspråk. Mycket talar för att detta regionala talspråk befäster sin ställning de närmaste årtiondena.
Prisutdelningar. Erik Wellanders pris för framstående språkvårdsforskning delades ut till Jan Einarsson, professor i nordiska språk i Lund och Växjö. Klarspråkskristallen gick till Försäkringskassan för dess arbete med begripliga beslutstexter.
Språkrådsdagen sänds i TV2 och SVT 24 tisdagen den 13 maj kl. 9.30–14.30.
9.5.2008
Vem sköter runorna?
Runverket vid Riksantikvarieämbetet har i dag en enda runolog, med ansvar för Sveriges 3 000 runstenar med inskrifter. En omöjlig uppgift, menar kritiker. Och de länsstyrelser och länsmuseer ute i landet som ansvar för omvårdnaden av runstenarna har inte tillräcklig kompetens för att vårda detta kulturarv på ett korrekt sätt. Det skriver Dagens Nyheter i en artikel. På Riksantikvarieämbetet håller man dock inte med.
Läs DN-artikeln. På DN:s ingångssida kan man dessutom just nu göra ett nutidstest: Hur vårdas våra runstenar?
Läs DN-artikeln. På DN:s ingångssida kan man dessutom just nu göra ett nutidstest: Hur vårdas våra runstenar?
8.5.2008
Utdelning av språkpriser på Språkrådsdagen
Pressmeddelande från Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen
Pristagare på Språkrådsdagen den 8 maj:
Språkrådet genomförde den 8 maj Språkrådsdagen i Stockholm med 300 deltagare från hela landet och föredrag och diskussioner om svenskan och språksituationen i Sverige i dag. Under dagen delades två stora språkpriser ut.
Erik Wellanders pris till Jan Einarsson
Stiftelsen Erik Wellanders fond delar varje år ut ett pris för framstående forskning inom språkvårdens område. För år 2008 gick det till professorn i nordiska språk vid Lunds universitet och Växjö universitet, Jan Einarsson. Motiveringen löd: ”Jan Einarsson har under ett långt forskarliv genomfört stora och betydelsefulla undersökningar av samtida svenska: vardagens talspråk, skolbarns språkliga villkor, könsskillnader i språkbruk och attityder till språk. Han har därmed tillfört svensk språkvård kunskaper som i hög grad förbättrat dess möjligheter att utföra ett meningsfullt arbete.”
Jan Einarsson har gjort sig känd för boken God morgon, pojkar och flickor (1984) som är en klassisk undersökning av språkliga rättigheter och könsroller i svenska klassrum. Boken Barns språkliga dagar (2000) är en pionjärundersökning av vad lågstadiebarn gör med språket på skolgården, i klassrummet, på fritids och hemma en vanlig dag. Einarsson har också skrivit en mycket använd lärobok i språksociologi (2004) och i många år lett en forskarskola om svenskundervisningen i skolan. Priset delades ut av ordföranden i Erik Wellanders fond, professor Mats Thelander.
Klarspråkskristallen till Försäkringskassan
Klarspråkskristallen – priset för ett enkelt och begripligt myndighetsspråk – instiftades av Klarspråksgruppen i Regeringskansliet 1998 och delas numera ut en gång om året av Språkrådet. Klarspråkskristallen 2008 gick till Försäkringskassan för dess arbete med beslutstexter, ett centralt textslag i kommunikationen mellan myndigheter och medborgare. Juryns motivering lyder: ”Det nära och prestigelösa samarbetet mellan jurister och språkvårdare är föredömligt och har lett fram till pedagogiska och genomtänkta riktlinjer. De ger en bra grund för det fortsatta arbetet med Försäkringskassans beslut.”
I juryn för Klaraspråkskristallen 2008 ingick Skatteverkets generaldirektör Mats Sjöstrand, ordförande, journalisten Barbro Hedwall, Dagens Nyheter, f. ämnesrådet Barbro Ehrenberg Sundin, Språkrådets klarspråksnämnd, professor Björn Melander, Uppsala, och författaren Daniel Sjölin, Stockholm. Priset delades ut på Språkrådsdagen av justitieminister Beatrice Ask.
Språkrådet
Språkrådet (fram till 2006 Svenska språknämnden) ansvarar för språkvården i Sverige och är en avdelning inom språkmyndigheten Institutet för språk och folkminnen.
För frågor om prisen eller pristagarna kontakta Språkrådet, Eva Olovsson, 08-4424212, eller Olle Josephson, 08-4424201.
Pristagare på Språkrådsdagen den 8 maj:
Försäkringskassan och Jan Einarsson
Språkrådet genomförde den 8 maj Språkrådsdagen i Stockholm med 300 deltagare från hela landet och föredrag och diskussioner om svenskan och språksituationen i Sverige i dag. Under dagen delades två stora språkpriser ut. Erik Wellanders pris till Jan Einarsson
Stiftelsen Erik Wellanders fond delar varje år ut ett pris för framstående forskning inom språkvårdens område. För år 2008 gick det till professorn i nordiska språk vid Lunds universitet och Växjö universitet, Jan Einarsson. Motiveringen löd: ”Jan Einarsson har under ett långt forskarliv genomfört stora och betydelsefulla undersökningar av samtida svenska: vardagens talspråk, skolbarns språkliga villkor, könsskillnader i språkbruk och attityder till språk. Han har därmed tillfört svensk språkvård kunskaper som i hög grad förbättrat dess möjligheter att utföra ett meningsfullt arbete.”
Jan Einarsson har gjort sig känd för boken God morgon, pojkar och flickor (1984) som är en klassisk undersökning av språkliga rättigheter och könsroller i svenska klassrum. Boken Barns språkliga dagar (2000) är en pionjärundersökning av vad lågstadiebarn gör med språket på skolgården, i klassrummet, på fritids och hemma en vanlig dag. Einarsson har också skrivit en mycket använd lärobok i språksociologi (2004) och i många år lett en forskarskola om svenskundervisningen i skolan. Priset delades ut av ordföranden i Erik Wellanders fond, professor Mats Thelander.
Klarspråkskristallen till Försäkringskassan
Klarspråkskristallen – priset för ett enkelt och begripligt myndighetsspråk – instiftades av Klarspråksgruppen i Regeringskansliet 1998 och delas numera ut en gång om året av Språkrådet. Klarspråkskristallen 2008 gick till Försäkringskassan för dess arbete med beslutstexter, ett centralt textslag i kommunikationen mellan myndigheter och medborgare. Juryns motivering lyder: ”Det nära och prestigelösa samarbetet mellan jurister och språkvårdare är föredömligt och har lett fram till pedagogiska och genomtänkta riktlinjer. De ger en bra grund för det fortsatta arbetet med Försäkringskassans beslut.”
I juryn för Klaraspråkskristallen 2008 ingick Skatteverkets generaldirektör Mats Sjöstrand, ordförande, journalisten Barbro Hedwall, Dagens Nyheter, f. ämnesrådet Barbro Ehrenberg Sundin, Språkrådets klarspråksnämnd, professor Björn Melander, Uppsala, och författaren Daniel Sjölin, Stockholm. Priset delades ut på Språkrådsdagen av justitieminister Beatrice Ask.
Språkrådet
Språkrådet (fram till 2006 Svenska språknämnden) ansvarar för språkvården i Sverige och är en avdelning inom språkmyndigheten Institutet för språk och folkminnen.
För frågor om prisen eller pristagarna kontakta Språkrådet, Eva Olovsson, 08-4424212, eller Olle Josephson, 08-4424201.
7.5.2008
Myndigheter slarvar med lättläsa texter
År 2010 ska Sverige vara tillgängligt för alla, vilket bl.a. innebär att alla svenska myndigheter bör ha lättläst information på sina webbplatser. Men mindre än hälften av myndigheterna har detta. Det har Centrum för lättläst undersökt.
Undersökningen presenterades i form av en debattartikel i Svenska Dagbladet häromdagen. Bror Tronbacke, direktör för Centrum för lättläst, skriver i artikeln att Sverige varit pådrivande i arbetet med att ratificera FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder. Men när det kommer till att omsätta målen i praktiken, gör Sverige sämre ifrån sig.
Läs SvD-artikeln.
Undersökningen presenterades i form av en debattartikel i Svenska Dagbladet häromdagen. Bror Tronbacke, direktör för Centrum för lättläst, skriver i artikeln att Sverige varit pådrivande i arbetet med att ratificera FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder. Men när det kommer till att omsätta målen i praktiken, gör Sverige sämre ifrån sig.
Läs SvD-artikeln.
6.5.2008
Språklagsseminarium på teckenspråkets dag
Språkrådet arrangerar den 14 maj ett seminarium om Språklagsutredningens författningsförslag där teckenspråket föreslås få en speciell ställning. Speciellt inbjudna gäster från olika intresseorganisationer deltar. Utredaren Bengt-Åke Nilsson medverkar och berättar om utredningens språklagsförslag. Läs utredningen Värna språken – förslag till språklag.
Varje år firas teckenspråkets dag den 14 maj till minne av riksdagens erkännande av det svenska teckenspråket 1981. Läs mer i vårt kalendarium. I fjol firade Språkrådet på teckenspråkets dag att två språkvårdare i teckenspråk blivit anställda.
Varje år firas teckenspråkets dag den 14 maj till minne av riksdagens erkännande av det svenska teckenspråket 1981. Läs mer i vårt kalendarium. I fjol firade Språkrådet på teckenspråkets dag att två språkvårdare i teckenspråk blivit anställda.
5.5.2008
Urikes namnbok i ny utgåva
Utrikes namnbok har utkommit i ny utgåva. Boken innehåller rekommenderade namn- och ordformer för svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU- och EG-organ, EU-titlar och länder – på svenska, engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska. Utrikes namnbok är en praktisk och given skrivhandledning för alla som skriver texter som innehåller uppgifter från andra språk.
Den finns att beställa som tryckt bok, men går även att ladda ner gratis som pdf-fil. Gå till Regeringskansliets webbsidor för Utrikes namnbok.
Den finns att beställa som tryckt bok, men går även att ladda ner gratis som pdf-fil. Gå till Regeringskansliets webbsidor för Utrikes namnbok.
30.4.2008
Prenumerera på Computer Swedens språkspalter
Den stora svenska datortidningen Computer Sweden håller sig med en egen språkavdelning på webben, med bl.a. en uttömmande dataordlista och en välskriven och intressant språkspalt, Språksamt, författad av Anders Lotsson. Sedan några dagar kan man där också prenumerera på ett nyhetsbrev, som inkluderar språkspalten. Samtidigt ska nyhetsbrevet fungera som ett diskussionsforum kring it-termer.
Gå till Computer Sweden och läs mer, eller direkt till nyhetsbrevet.
Gå till Computer Sweden och läs mer, eller direkt till nyhetsbrevet.
29.4.2008
Alba har temanummer om språk
Nättidningen Alba skriver om kultur, vetenskap och samhälle och har just nu ett temanummer om språk. Där kan man läsa en mängd intressanta artiklar om bl.a. tvåspråkighet, hur barn lär sig främmande språk, hur man översätter böcker och om huruvida man verkligen kan vara helt tvåspråkig.
Gå till Alba och läs artiklarna.
Gå till Alba och läs artiklarna.
28.4.2008
Ny bok om jämställt språk
Språkrådets nya bok ”Jämställt språk. En handbok i att skriva och tala jämställt” (Norstedts Akademiska förlag) ger råd om hur man utvecklar ett jämställt språkbruk. Carola Häggkvist är sångare, inte sångerska. Det är bättre att vara amatör än lekman. Vad ska läraren göra när skällsorden hora och bög börjar vina i klassrummet? Och om du märker att männen talar mer än kvinnorna på sammanträdet, så dokumentera gärna replikernas längd och antal! Boken har författats av Karin Milles, forskare i svenska som specialiserat sig inom området språk och kön.
I sex kapitel tar boken upp olika former av språkligt könsförtryck. Kapitel 1 är en allmän inledning. Kapitel 2 redogör för vad vi vet i dag om skillnader mellan mäns och kvinnors språkbruk. Kapitel 3 ger råd i rent språkliga frågor, som om det går att använda man med syftning på både män och kvinnor. (Det gör det.) I kapitel 4, ”Är texten jämställd?”, demonstreras de tre frågorna man kan ställa till en text för att ta reda på om den är jämställd. Kapitel 5 handlar om hur man bemöter sexistiska och homofoba skällsord, och kapitel 6 om språkliga härskartekniker och motstrategier – vad gör man när man blir kallad lilla gubben?
Med handboken Jämställt språk i näven blir vi bättre rustade att uttrycka oss jämställt i vardagliga situationer. Boken omfattar 120 sidor, finns i bokhandeln och säljs av Språkrådet för 140 kronor. Beställ på e-postadressen expedition(à)sprakradet.se.
I sex kapitel tar boken upp olika former av språkligt könsförtryck. Kapitel 1 är en allmän inledning. Kapitel 2 redogör för vad vi vet i dag om skillnader mellan mäns och kvinnors språkbruk. Kapitel 3 ger råd i rent språkliga frågor, som om det går att använda man med syftning på både män och kvinnor. (Det gör det.) I kapitel 4, ”Är texten jämställd?”, demonstreras de tre frågorna man kan ställa till en text för att ta reda på om den är jämställd. Kapitel 5 handlar om hur man bemöter sexistiska och homofoba skällsord, och kapitel 6 om språkliga härskartekniker och motstrategier – vad gör man när man blir kallad lilla gubben?
Med handboken Jämställt språk i näven blir vi bättre rustade att uttrycka oss jämställt i vardagliga situationer. Boken omfattar 120 sidor, finns i bokhandeln och säljs av Språkrådet för 140 kronor. Beställ på e-postadressen expedition(à)sprakradet.se.
28.4.2008
Ny forskarskola i flerspråkighet
Regeringen har beslutat att en ny forskarskola i ”Språk och lärande i ett mångfaldsperspektiv” ska starta vid Göteborgs universitet. Syftet med forskarskolan är att ge lärare i Sverige bättre möjligheter både att motarbeta problemen i mångspråkiga miljöer och att utnyttja flerspråkigheten sim positiv resurs. Forskarskolan, som är en del av Lärarlyftet, ska bidra till forskning som kan höja kvaliteten i berörda pedagogiska verksamheter.
Tio yrkesverksamma lärare erbjuds en forskarutbildning på 2,5 år med start den 1 september 2008. Läs mer om den planerade forskarskolan på Göteborgs universitets webbsidor.
Tio yrkesverksamma lärare erbjuds en forskarutbildning på 2,5 år med start den 1 september 2008. Läs mer om den planerade forskarskolan på Göteborgs universitets webbsidor.
24.4.2008
Språkrådet söker ny chef
Språkrådet i Stockholm är den avdelning inom Institutet för språk och folkminnen som har huvudansvaret för språkvården. Svensk språkvård och språkpolitik utvecklas för närvarande kraftigt för en aktivare roll i 2000-talets Sverige. Då chefen för Svenska språknämnden och Språkrådet slutar efter nio år, söker Institutet för språk och folkminnen en ny chef för Språkrådet.
Språkrådet har i dag 18 anställda specialister på svenska, finska, romani, svenskt teckenspråk, språkteknologi och lexikografi. Språkrådet har flera centrala uppgifter. Det är en institution för språkhjälp och språkupplysning i svenska och flera andra språk. Det är också en språkpolitisk tankesmedja och ett centrum för tillämpad forskning om modern svenska och det svenska språksamhället.
Som chef för Språkrådet intar du en ledande position inom tillämpad forskning om svenska språket och det svenska språksamhället i dag, liksom i tillämpningen av den nya språkpolitik som håller på att ta form. Du ingår också i ledningen för Institutet för språk och folkminnen, en forskningsinriktad myndighet under stark utveckling.
Vi söker en chef för Språkrådet med hög vetenskaplig kompetens inom modern svenska, motsvarande docentnivå eller högre, och med god överblick över det svenska språksamhället. Du måste kunna initiera, leda och utveckla projekt samt ha erfarenhet av arbetsledning. Förmåga att i tal och skrift framträda inför en bred allmänhet är en viktig merit.
Arbetet är förlagt till Stockholm. Anställningsformen är ett tidsbegränsat förordnande på fyra år, med möjligheter till förlängning. Tillträde den 1 december 2008 eller enligt överenskommelse.
Ansökan, som ska omfatta ett personligt brev och cv, skickas senast den 1 september till personalhandläggare Maria Lundkvist, Box 135, 751 04 Uppsala, eller via e-post, maria.lundkvist@sofi.se.
För upplysningar om tjänsten, kontakta generaldirektör Ingrid Johansson Lind, 018-65 24 20, Maria Lundkvist, 018-65 24 41 eller Språkrådets chef Olle Josephson, 08-442 42 01.
Fackliga företrädare är Anna Westerberg, 018-65 24 21, SACO och Anita Eldblad, 018-65 21 92, ST-kultur.
Institutet för språk och folkminnen är en central myndighet på språkets område. Institutet har till uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och språkligt burna kulturarv i Sverige. Institutet ska bedriva forskning samt delta i internationellt samarbete inom sitt verksamhetsområde. Institutet har avdelningar i Göteborg, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala. Institutets ledning och administration finns i Uppsala.
Språkrådet har i dag 18 anställda specialister på svenska, finska, romani, svenskt teckenspråk, språkteknologi och lexikografi. Språkrådet har flera centrala uppgifter. Det är en institution för språkhjälp och språkupplysning i svenska och flera andra språk. Det är också en språkpolitisk tankesmedja och ett centrum för tillämpad forskning om modern svenska och det svenska språksamhället.
Som chef för Språkrådet intar du en ledande position inom tillämpad forskning om svenska språket och det svenska språksamhället i dag, liksom i tillämpningen av den nya språkpolitik som håller på att ta form. Du ingår också i ledningen för Institutet för språk och folkminnen, en forskningsinriktad myndighet under stark utveckling.
Vi söker en chef för Språkrådet med hög vetenskaplig kompetens inom modern svenska, motsvarande docentnivå eller högre, och med god överblick över det svenska språksamhället. Du måste kunna initiera, leda och utveckla projekt samt ha erfarenhet av arbetsledning. Förmåga att i tal och skrift framträda inför en bred allmänhet är en viktig merit.
Arbetet är förlagt till Stockholm. Anställningsformen är ett tidsbegränsat förordnande på fyra år, med möjligheter till förlängning. Tillträde den 1 december 2008 eller enligt överenskommelse.
Ansökan, som ska omfatta ett personligt brev och cv, skickas senast den 1 september till personalhandläggare Maria Lundkvist, Box 135, 751 04 Uppsala, eller via e-post, maria.lundkvist@sofi.se.
För upplysningar om tjänsten, kontakta generaldirektör Ingrid Johansson Lind, 018-65 24 20, Maria Lundkvist, 018-65 24 41 eller Språkrådets chef Olle Josephson, 08-442 42 01.
Fackliga företrädare är Anna Westerberg, 018-65 24 21, SACO och Anita Eldblad, 018-65 21 92, ST-kultur.
Institutet för språk och folkminnen är en central myndighet på språkets område. Institutet har till uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och språkligt burna kulturarv i Sverige. Institutet ska bedriva forskning samt delta i internationellt samarbete inom sitt verksamhetsområde. Institutet har avdelningar i Göteborg, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala. Institutets ledning och administration finns i Uppsala.
23.4.2008
Rosengårdskan på pränt
En ny liten ordbok om rosengårdskan, den invandrardialekt som talas av många unga i förorten Rosengård i Malmö, släpptes i går. Tanken med boken är inte bara att presentera ett antal ord och uttryck utan även att synliggöra ungdomsspråket i Malmö, ge det högre status och ingjuta lite självkänsla hos ungdomarna i Rosengård – och att få ungdomarna själva att reflektera över språk och språkbruk. Det är Rosengårdseleverna själva som röstat fram sina favorituttryck till ordboken.
Boken har tagits fram med anledning av världsbokdagen, som går av stapeln i dag den 23 april. I samband med det ställer Rosengård till med en riktig språkfest med orden i centrum. Ordboken, liksom arrangemanget Ordfesten, är ett samarbete mellan Malmös skolor, Drömmarnas Hus, ABF-Malmö och Rosengårdsbiblioteket.
Se ett inslag om ordboken från gårdagens Rapport i SVT. Läs också ett pressmeddelande om boken och Ordfesten.
Boken har tagits fram med anledning av världsbokdagen, som går av stapeln i dag den 23 april. I samband med det ställer Rosengård till med en riktig språkfest med orden i centrum. Ordboken, liksom arrangemanget Ordfesten, är ett samarbete mellan Malmös skolor, Drömmarnas Hus, ABF-Malmö och Rosengårdsbiblioteket.
Se ett inslag om ordboken från gårdagens Rapport i SVT. Läs också ett pressmeddelande om boken och Ordfesten.
21.4.2008
Enkät om språkattityder i EU
EU-kommissionen publicerade nyligen resultatet från en enkätundersökning om språkattityder som kommissionen utförde i slutet av förra året. Enkäten gick ut allmänt till företag, organisationer och EU-medborgare, och ca 2 400 svar lämnades in. Den 15 april presenterades undersökningsresultaten på ett sminarium i Bryssel.
Resultaten visar att en stor majoritet av de tillfrågade är för stödet till minoritetsspråk, och att man hellre vill se språklig jämlikhet mellan olika EU-språk än satsningar på ett lingua franca (gemensamt EU-språk). Språkfrågor och språkpolitik visade sig också vara viktigr för många av de tillfrågade.
Läs en sammanfattning av rapporten på svenska (pdf). Den fullständiga versionen kan också laddas ner, men den finns bara på engelska (pdf).
Resultaten visar att en stor majoritet av de tillfrågade är för stödet till minoritetsspråk, och att man hellre vill se språklig jämlikhet mellan olika EU-språk än satsningar på ett lingua franca (gemensamt EU-språk). Språkfrågor och språkpolitik visade sig också vara viktigr för många av de tillfrågade.
Läs en sammanfattning av rapporten på svenska (pdf). Den fullständiga versionen kan också laddas ner, men den finns bara på engelska (pdf).
18.4.2008
Fransmän rasar över engelsk schlagersång
Många fransmän, inklusive franska politiker, rasar mot det faktum att den franske artisten Sébastien Tellier ska sjunga Frankrikes bidrag i Eurovision song contest på – engelska. En fransk parlamentsledamot, François-Michel Gonnot, vill att kulturministern sätter stopp för det hela. ”Frankrike måste försvara sitt språk”, menar han. Andra uppmanar till och med till bojkott av tv-licensen. Det rapporterade Nöjesnytt i Rapports 21.30-sändning i går. Se inslaget på SVT.
17.4.2008
T9 skapar fula uttryck
Nuance, företaget bakom ordgissningssystemet T9 i mobiltelefoner, stoppar nu på begäran en del rasistiska och olämpliga ord och uttryck som inte bör dyka upp som ordförslag. Det skriver Dagens Nyheter i dag. Det gäller starkt nedsättande uttryck som arabfitta och negerhora.
Eric Collins, chef för T9 på Nuance, har flugit till Sverige för att förklara hur orden kan förekomma i systemet. T9 styrs av algoritmer och statistisk och grammatisk analys av teckensträngar. Det är därför en ren slump vilka ord som genereras. När bokstäver matas in tar mobilens stavningskontroll fram rimliga teckensträngar.
Även om genereringen av vissa uttryck nu ska stoppas (de kan förstås fortfarande skrivas in manuellt), kan hela tiden nya olämpliga uttryck råka skapas i T9. Eric Collins uppmanar alla som stöter på sådana uttryck att skicka dem till Nuance via t9.com. Att söka efter sådana ”fulord” har för övrigt utvecklats till något av en folksport.
Man kan i det här sammanhanget se risker för censurering av vissa ord och uttryck. Och det viktiga är kanske inte vilka ord som är möjliga att få hjälp med att skriva, utan att man inte ska få fram olämpliga förslag på ord som man inte alls avsett att skriva.
Läs mer i artikeln i Dagens Nyheter.
Eric Collins, chef för T9 på Nuance, har flugit till Sverige för att förklara hur orden kan förekomma i systemet. T9 styrs av algoritmer och statistisk och grammatisk analys av teckensträngar. Det är därför en ren slump vilka ord som genereras. När bokstäver matas in tar mobilens stavningskontroll fram rimliga teckensträngar.
Även om genereringen av vissa uttryck nu ska stoppas (de kan förstås fortfarande skrivas in manuellt), kan hela tiden nya olämpliga uttryck råka skapas i T9. Eric Collins uppmanar alla som stöter på sådana uttryck att skicka dem till Nuance via t9.com. Att söka efter sådana ”fulord” har för övrigt utvecklats till något av en folksport.
Man kan i det här sammanhanget se risker för censurering av vissa ord och uttryck. Och det viktiga är kanske inte vilka ord som är möjliga att få hjälp med att skriva, utan att man inte ska få fram olämpliga förslag på ord som man inte alls avsett att skriva.
Läs mer i artikeln i Dagens Nyheter.
15.4.2008
Priser för goda översättarinsatser
Svenska Akademien har delat ut tre olika priser för goda litterära översättningar till och från svenska språket. Jean-Baptiste Brunet-Jailly och Peter Landelius har fått Stiftelsen Natur och Kulturs översättarpris, Sarah Death har tilldelats Svenska Akademiens tolkningspris och Inge Knutsson Svenska Akademiens översättarpris för år 2008. Läs mer på Svenska Akademiens webbplats.
11.4.2008
Ny bibel för ordhistoria
Nu kommer en nyskriven svensk etymologisk ordbok. Norstedts etymologiska ordbok härleder på 800 sidor ca 20 000 svenska ord tillbaka till deras ursprung. Många nyare ord i språket har tagits med, och artiklarna har kompletterats med 200 belysande specialartiklar kring ord och uttryck. Birgitta Ernby och Språkdata vid Göteborgs universitet har fungerat som redaktion.
Boken kommer ut i maj. Läs mer på Norstedts webbsidor.
Boken kommer ut i maj. Läs mer på Norstedts webbsidor.
11.4.2008
Dansk språkutredning färdig
Den danska regeringen tillsatte sommaren 2007 en utredning som skulle studera villkoren för det danska språket och föreslå åtgärder för att stärka danskan, med ett eventuellt förslag om en språklag i Danmark. Utredning levererade häromdagen sin rapport till kulturministern. Rapporten, som fått titeln ”Sprog til tiden”, innehåller en lång rad förslag till hur danskan kan stärkas i skolan och högskolan, i näringslivet, i myndighetsvärlden och inom EU.
Läs mer om och ladda ner rapporten.
Läs mer om och ladda ner rapporten.
10.4.2008
Barnradio på jiddisch och andra minoritetsspråk
Med start på måndag sänds berättelser för barn från fem år på minoritetsspråken finska, jiddisch, romani, samiska och meänkieli i Sveriges Radio. SR sänder därmed på jiddisch för första gången någonsin, vilket kommer att ske på webben. Alla program finns på sr.se/barn/magiskaskrinet. Här presenteras också vanliga ord och fraser på varje språk av Radio-apan, barnens kompis på SR:s Barnwebben. För programtider och innehåll, se SR:s webbplats.
10.4.2008
Skolverket föreslår distansundervisning för minoritetsspråk
Rätten till modersmålsundervisning i de nationella minoritetsspråken,
samiska, meänkieli, romani chib, finska och jiddisch, har förstärkts
eller är på väg att förstärkas. Problemet är dels att det för vissa
språk och områden är svårt att få ihop elevgrupper, dels att det
saknas behöriga lärare. Behovet av mer flexibla undervisningsformer är stort, och nu föreslår Skolverket en försöksverksamhet med distansundervisning.
Läs mer på skolverket.se.
Läs mer på skolverket.se.
9.4.2008
Utredning om alternativ till förslaget om förvaltningsområden
F.d. justitierådet Bertil Bengtsson har på uppdrag av Integrations- och jämställdhetsdepartementet utrett om det finns alternativ till förslaget som berör bl.a. utvidgningen av förvaltningsområdet för finska, meänkieli och samiska. Utredningen publicerades förra veckan och den kan läsas på Regeringskansliets webbplats.
Bertil Bengtsson föreslår bl.a. att de nuvarande förvaltningsområdena inte ändras, men att myndigheterna i hela landet får vissa skyldigheter. Enligt förslaget ska finska och samiska t.ex. alltid kunna användas i kontakt med Justitieombudsmannen, Diskrimineringsombudsmannen, Försäkringskassan och Skatteverket.
En kommun som uppfyller de krav som gäller inom förvaltningsområdet kan frivilligt ansluta sig till förvaltningsområdet. Vidare ska kommunerna och landstingen verka för att de har finskspråkig personal.
Bertil Bengtsson föreslår bl.a. att de nuvarande förvaltningsområdena inte ändras, men att myndigheterna i hela landet får vissa skyldigheter. Enligt förslaget ska finska och samiska t.ex. alltid kunna användas i kontakt med Justitieombudsmannen, Diskrimineringsombudsmannen, Försäkringskassan och Skatteverket.
En kommun som uppfyller de krav som gäller inom förvaltningsområdet kan frivilligt ansluta sig till förvaltningsområdet. Vidare ska kommunerna och landstingen verka för att de har finskspråkig personal.
8.4.2008
Nytt svensk-persiskt lexikon
Nu finns Lexins efterlängtade svensk-persiska lexikon på webben.
Lexikonet omfattar ca 28 500 ord och uttryck. Översättningen till
persiska har utförts av Khosrow Razavi och Forogh Hashabeiky och
granskats av Behrooz Sheyda. Gå till svensk-persiskt lexikon på webben.
Svenskt-persiskt lexikon i bokform kommer att ges ut i början av juni.
Svenskt-persiskt lexikon i bokform kommer att ges ut i början av juni.
8.4.2008
Deklaration om nordisk språkpolitik nu i tryckt form
2007 beslutade utbildningsministrarna i de nordiska länderna om en gemensam språkdeklaration kring nordisk språkpolitik. Bakgrunden till denna den första deklarationen om nordisk språkpolitik är behovet av en ny nordisk språkpolitik som ska säkra helheten och sammanhanget i Nordiska ministerrådets språksatsningar. Deklarationen tar bl.a. sikte på att stärka grannspråksundervisningen i skolan och göra de nordiska språken synligare i offentligheten, t.ex. på tv och i filmer. Ett annat mål är att utveckla internordiska ordböcker, både i elektronisk och tryckt form.
Den tryckta versionen går nu att beställa, och den inkluderar textversioner på bl.a. svenska, samiska och finska. Deklarationen går också att ladda ner direkt som en pdf. Du hittar deklarationen på norden.org.
7.4.2008
Akademien delar ut flera språkpris
Svenska Akademien delade häromdagen ut flera språkpriser. Lena Peterson har tilldelats Blomska stipendiet på 40 000 kronor. Det ges till ”personer, vilka på ett mera framträdande sätt gjort sig förtjänta om svenska språkets rykt och ans”. Lena Peterson är professor på Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. Läs mer.
Lillemor Santesson har fått Svenska Akademiens språkvårdspris på 80 000 kronor, för framstående förtjänster inom svensk språkforskning och språkvård. Lillemor Santesson blev fil.dr 1986 vid Lunds universitet och är sedan 1997 styrelseledamot i Svenska Vitterhetssamfundet. Läs mer.
Marketta Sundman har utsetts till mottagare av Margit Påhlsons pris på 180 000 kronor. Priset ges till personer som genom sin verksamhet gjort särskilt viktiga insatser för svenska språket. Sedan 1998 är Marketta Sundman professor i svenska vid Åbo universitet. Läs mer.
Lillemor Santesson har fått Svenska Akademiens språkvårdspris på 80 000 kronor, för framstående förtjänster inom svensk språkforskning och språkvård. Lillemor Santesson blev fil.dr 1986 vid Lunds universitet och är sedan 1997 styrelseledamot i Svenska Vitterhetssamfundet. Läs mer.
Marketta Sundman har utsetts till mottagare av Margit Påhlsons pris på 180 000 kronor. Priset ges till personer som genom sin verksamhet gjort särskilt viktiga insatser för svenska språket. Sedan 1998 är Marketta Sundman professor i svenska vid Åbo universitet. Läs mer.
2.4.2008
Nytt nummer av Språktidningen
Språktidningen nummer 2008/2 har nu kommit ut. Bland artiklarna kan man hitta följande.
- Sydsamiskan gör comeback. Det finns ungefär 500 talare av sydsamiska i Sverige och Norge. Efter flera årtionden finns det återigen barn med sydsamiska som förstaspråk och modersmål.
- Minerat franskt förortsspråk. I Frankrike är det mer kontroversiellt än i Sverige att plocka upp ord från ungdomsslang. Ändå hörs och syns den alltmer i det offentliga livet.
- Yes! Vi klarar två språk i familjen. Om föräldrarna har olika modersmål krävs en hel del eftertanke och ansträngning om båda ska föras vidare till barnen. Språktidningen har intervjuat familjer som vet hur man går till väga.
- Ashåla-Björnen berättar lokalhistoria. I tretton år har en studiecirkel i norra Skåne kartlagt ortens öknamn.
- Börk, börk, börk. Ehula hule de chokolad muus. Så talar den svenska kocken i mupparna. Det är främst satsmelodin som får hans nonsensspråk att låta svenskt. Men satsmelodin är olika i Skåne, Västsverige, dalarna och Mellansverige.
- Ordlistans väktare drömmer om att rulla. Inga vakar så noga över ordförrådet i Svenska Akademiens ordlista som scrabble- eller alfapet-fantasterna. Språktidningen har gjort reportage.
- Fåglarna sjunger på dialekt. Evolutionsbiologen Staffan Ulfstrand reder ut fåglarnas språk och dialekter.
1.4.2008
Intervju i Svenska Dagbladet med Ingrid Johansson Lind, ny generaldirektör för Institutet för språk och folkminnen: En språklag behövs!
I Svenska Dagbladet den 1 april
intervjuas Ingrid Johansson Lind, ny generaldirektör för Institutet för språk
och folkminnen, den myndighet som Språkrådet hör till. Ingrid Johansson Lind
vill göra myndigheten kändare: ”Om fyra, fem år ska alla veta vilka vi är, det
är min vision.” I intervjun berättar hon om Institutets gigantiska samlingar av
dialekter, namn och folkminnen; det rör sig om miljontals skriftliga noteringar och
tiotusentals ljudupptagningar.
Hon är mycket positiv till förslaget till språklag: ”Jag vet att somliga anser att en språklag är onödig därför att svenska språket skulle vara så självklart i Sverige. Den åsikten delar inte jag. En språklag behövs, inte minst för att det ska råda juridisk balans mellan svenskan och minoritetsspråken.” Hon tycker också det är ett bra förslag att Institutet för språk och folkminnen ska vaka över att svenska myndigheter verkligen tar det ansvar för svenskan som lagen ålägger dem.
Läs intervjun i SvD.
Hon är mycket positiv till förslaget till språklag: ”Jag vet att somliga anser att en språklag är onödig därför att svenska språket skulle vara så självklart i Sverige. Den åsikten delar inte jag. En språklag behövs, inte minst för att det ska råda juridisk balans mellan svenskan och minoritetsspråken.” Hon tycker också det är ett bra förslag att Institutet för språk och folkminnen ska vaka över att svenska myndigheter verkligen tar det ansvar för svenskan som lagen ålägger dem.
Läs intervjun i SvD.
31.3.2008
Nytt program från ECML
European Centre for Modern Languages (ECML) i Graz grundades 1994 av EU och har som syfte att samordna aktiviteter och satsningar på språk och språkutbildning inom EU-området. ECML informerar om språkinlärning och nya inlärningsverktyg, initierar lärarnätverk, utreder behov av forskning och språkpolitiska initiativ kring språkutbildning etc. ECML arbetar utifrån fyraårsprogram och har nyligen meddelat innehållet i ett program för perioden 2008–2011.
Med titeln ”Empowering language professionals: competences, networks, impact, quality” pekar man på behovet av resurser och (vidare)utbildning för språklärare. Programmet innehåller många olika typer av insatsförslag. Ett rör flerspråkiga strategier för lärare som arbetar i regioner eller skolor med stor språkblandning.
Läs mer på Linguamón eller se hela programmets projektlista.
Med titeln ”Empowering language professionals: competences, networks, impact, quality” pekar man på behovet av resurser och (vidare)utbildning för språklärare. Programmet innehåller många olika typer av insatsförslag. Ett rör flerspråkiga strategier för lärare som arbetar i regioner eller skolor med stor språkblandning.
Läs mer på Linguamón eller se hela programmets projektlista.
28.3.2008
Ogillar du att bli niad?
Väldigt många blir upprörda över att bli niade. Det gäller inte minst när medelålders och äldre blir niade av ungdomar. Många äldre människor har erfarenheter av ett niande som användes av överordnade till underställda. Vi andra har starkt anammat det demokratiska duandet, i sig ett slags motreaktion mot det äldre, negativa niandet.
Men kan man verkligen begära att ungdomar ska känna till denna tilltalshistoria? ”De unga som niar har aldrig upplevt niandet uppifrån och ner. Det existerar inte längre och kan inte åberopas. Frågan man unga personer varför de niar svarar de att det tycker att det låter civiliserat. Man kastar sig inte över okända personer, och särskilt inte äldre, med ett familjärt du. Så gör man heller inte på andra språk.” Det skriver Catharina Grünbaum i en tänkvärd språkspalt om niandet. Kanske dags att tänka om och sluta bli så förnärmad?
Läs spalten i DN.
Men kan man verkligen begära att ungdomar ska känna till denna tilltalshistoria? ”De unga som niar har aldrig upplevt niandet uppifrån och ner. Det existerar inte längre och kan inte åberopas. Frågan man unga personer varför de niar svarar de att det tycker att det låter civiliserat. Man kastar sig inte över okända personer, och särskilt inte äldre, med ett familjärt du. Så gör man heller inte på andra språk.” Det skriver Catharina Grünbaum i en tänkvärd språkspalt om niandet. Kanske dags att tänka om och sluta bli så förnärmad?
Läs spalten i DN.
26.3.2008
Doktorsavhandling om reklamspråket
I sin doktorsavhandling ”Reklamiska. Guldäggsannonser 1975–2007” har Einar Korpus undersökt språket i 1 600 annonser som på olika sätt fått reklambranschens pris Guldägget 1975–2007. Under perioden har annonserna i genomsnitt blivit kortare, från 200 ord till 160 ord, men orden per stycke och mening har blivit lite längre; det är 10,6 ord per mening 1975–80 och 11,5 ord 2001–07. Några kännetecken för reklamspråket är
– ett flitigt bruk av pronomenen du (läsaren) och vi (företaget)
– en ofta rytmisk meningsbyggnad med många frågor, uppmaningar och fullständiga meningar
– särskilda ord och fraser (till exempel ny, unik, så långt lagret räcker)
– repetitiva drag, till exempel upprepas det annonserade varumärkets namn
– humor och ordlekar.
Disputationen sker 28 mars vid Humanistiska institutionen, Örebro universitet. Därifrån kan boken också beställas. Läs mer hos Örebro universitet elelr på Einar Korpus egen webb om reklamspråket, reklamiska.se.
– ett flitigt bruk av pronomenen du (läsaren) och vi (företaget)
– en ofta rytmisk meningsbyggnad med många frågor, uppmaningar och fullständiga meningar
– särskilda ord och fraser (till exempel ny, unik, så långt lagret räcker)
– repetitiva drag, till exempel upprepas det annonserade varumärkets namn
– humor och ordlekar.
Disputationen sker 28 mars vid Humanistiska institutionen, Örebro universitet. Därifrån kan boken också beställas. Läs mer hos Örebro universitet elelr på Einar Korpus egen webb om reklamspråket, reklamiska.se.
25.3.2008
Rapport från Språkrådet om romani chib
På uppdrag av regeringen har Språkrådet tagit fram en rapport om det romska språket i Sverige i dag och vad som kan göras för att stärka det. Ladda ned rapporten (pdf).
20.3.2008
Är utebliven modersmålsundervisning diskriminering?
Diskrimineringsombudsmannen utreder om utebliven
modersmålsundervisning kan handla om strukturell diskriminering.
Sveriges Radio rapporterar om detta och följer upp en tidigare artikelserie om utmaningar
för kommuner och stadsdelar att erbjuda språkundervisning. Sveriges Radios kartläggning visar att undervisning i landets
nationella minoritetsspråk, bland annat romani och samiska, har fått
ställas in i nästan en fjärdedel av Sveriges kommuner på grund av
lärarbrist.
Läs och lyssna på SR:s webbplats.
Fler lärare behövs alltså. Men också mer läromdel. Regeringen har därför uppdragit åt Myndigheten för Skolutveckling att undersöka behov samt stödja utveckling och produktion av böcker och andra läromedel för de nationella minoriteterna. Uppdraget ska genomföras i samarbete med berörda modersmålslärare och Sameskolstyrelsen. Uppdraget ska redovisas senast den 1 november 2009.
Läs och lyssna på SR:s webbplats.
Fler lärare behövs alltså. Men också mer läromdel. Regeringen har därför uppdragit åt Myndigheten för Skolutveckling att undersöka behov samt stödja utveckling och produktion av böcker och andra läromedel för de nationella minoriteterna. Uppdraget ska genomföras i samarbete med berörda modersmålslärare och Sameskolstyrelsen. Uppdraget ska redovisas senast den 1 november 2009.
19.3.2008
Ny utredning om meänkieli
En utredning om situationen för meänkieli har gjorts på uppdrag av
Integrations- och jämställdhetsdepartementet. Studien är gjord av
Harriet Kuoppa, Institutet för språk och folkminnen, avdelningen
Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM). Läs utredningen (pdf).
18.3.2008
Pressmeddelande från Språkrådet om Språklagsutredningen
Institutet för språk och folkminnen, Språkrådet
Pressmeddelande:
En bra lag för ett mångspråkigt Sverige – men mer behövs
Regeringen lade i dag fram ett betänkande om en ny språklag, Värna språken – förslag till språklag (SOU 2008:26).
Glad Språkrådschef
– Jag blir glad: en bra lag för ett mångspråkigt Sverige med svenska som huvudspråk, säger Olle Josephson, chef för Språkrådet. Det är nödvändigt att lagstifta om svenskan som huvudspråk och samhällets gemensamma språk. Annars kan engelskan bli allenarådande inom centrala områden som forskning och högre utbildning. Den är ju redan helt dominerande på forskarutbildningen.
Lagen tar ett samlat grepp om det svenska språksamhället. De fem minoritetsspråken och det svenska teckenspråket får en starkare ställning i och med att det lagstadgas om det allmännas ansvar för att skydda och värna dem.
Särskilt viktig är paragraf 15 om att det allmänna ansvarar för att den som har annat modersmål än svenska eller minoritetsspråk ska kunna utveckla och använda det. I Sverige finns mellan 150 och 200 modersmål. Många länders språklagar ger bara utrymme för nationalspråk och officiella minoritetsspråk. Men Sverige lagstiftar alltså om rätten till modersmål. Det är föredömligt.
Fler lagar kan behövas
Utredningen föreslår att Språkrådet ska följa upp hur språklagen följs och rapportera till regeringen.
– Det behövs, säger Olle Josephson. Lagen är ju en allmän ramlag, som lätt blir otillräcklig inom särskilda områden. Det står att ”det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas”. Om exempelvis Skolverket ger tillstånd för grundskolor på engelska, som nyss hänt i Gävle, tar man inte sitt ansvar. Det måste vi uppmärksamma, och det kan alltså bli nödvändigt med fler lagar och förordningar.
Ökat språkintresse
Språkrådet är en del av språkmyndigheten Institutet för språk och folkminnen.
– Lagförslaget visar hur språkfrågorna får en allt större betydelse, säger Ingrid Johansson-Lind, nytillträdd generaldirektör för Institutet för språk och folkminnen. Det beror ytterst på att Sverige blivit ett mångspråkigt samhälle. Svenskan, engelskan, minoritetsspråken och invandrarspråken måste alla få plats. Det ökar uppmärksamheten både på eget och andras språk. På Institutet för språk och folkminnen märker vi nästan dagligen hur intresset ökar för våra stora samlingar av dialekter, ortnamn och personnamn. Folk funderar både över sin barndoms värmländska, engelskan på sin arbetsplats och grannens arabiska.
18.3.2008
Språklagsutredningen överlämnas i dag
Språklagsutredningens betänkande kommer att överlämnas till kulturministern i dag tisdagen den 18 mars. Efter överlämnandet, som sker mellan kl. 10 och 11, kommer det att hållas en pressträff på Rosenbad kl. 11.15. Ett pressmeddelande kommer att skickas ut senare i dag. En proposition kommer om ca ett år. En språklag kan sedan förhoppningsvis träda ikraft 1 juli 2009.
Läs mer och se pressträffen i efterhand på regeringens webbsidor om Språklagsutredningen. Läs också Språklagsutredningen Värna språken, SOU 2008:26 .
Läs mer och se pressträffen i efterhand på regeringens webbsidor om Språklagsutredningen. Läs också Språklagsutredningen Värna språken, SOU 2008:26 .
18.3.2008
Språkutbildning i en digital värld
Hur kan bloggar, elektronisk litteratur, grammatikprogram, mp3-spelare, virtuella världar och andra digitala verktyg och företeelser användas i språkundervisningen?
I ”Språkutbildning i en digital värld” (Norstedts akademiska förlag 2008) presenterar språk- och it-vetaren Patrik Svensson en bred genomlysning av hur språkutbildningen påverkas och förändras i en alltmer digital värld. Författaren framhåller att språkutbildningen måste ta sig an ”texter” som datorspel, elektronisk poesi och webbsidor likaväl som mer traditionella texter. Han understryker också vikten av att lärarutbildningen inte skiljer ”det digitala” från den ämnesnära kompetensen.
Läs mer i tidningen Svenskläraren.
I ”Språkutbildning i en digital värld” (Norstedts akademiska förlag 2008) presenterar språk- och it-vetaren Patrik Svensson en bred genomlysning av hur språkutbildningen påverkas och förändras i en alltmer digital värld. Författaren framhåller att språkutbildningen måste ta sig an ”texter” som datorspel, elektronisk poesi och webbsidor likaväl som mer traditionella texter. Han understryker också vikten av att lärarutbildningen inte skiljer ”det digitala” från den ämnesnära kompetensen.
Läs mer i tidningen Svenskläraren.
17.3.2008
Sök pengar för språkvårdsforskning
Stiftelsen Erik Wellanders fond utlyser stipendier om sammanlagt 200 000 kr för svensk språkvetenskaplig forskning på språkvårdens område. Ansökan kan gälla följande ämnesområden:
– språkvården och det svenska standardspråkets variation och förändring
– standardisering, språknormer och attityder till normer
– språkpolitik och språklig mångfald i Sverige
– språkteknologin, de nya medierna och svenskan
– skola och språkundervisning.
Också andra förslag som ryms inom begreppet språkvård, tolkat i vid bemärkelse, är välkomna. Forskningsuppgiften behöver inte begränsas till det svenska språket utan kan röra andra språk som brukas i det svenska språksamhället.
Hela eller del av beloppet kan sökas till ett arbete i dess helhet eller till en del av ett större arbete. Även utgivningsbidrag kan sökas. Sökande bör ha avlagt doktorsexamen eller vara antagen till forskarstudier. Ansökan sänds i tre exemplar till Erik Wellanders fond, c/o Språkrådet, Box 20057, 104 60 Sthlm, och ska vara Språkrådet tillhanda senast 23 maj.
Ansökan ska innehålla en kortfattad presentation av forskningsuppgiften med en preciserad och motiverad frågeställning, teoretisk bakgrund, metod samt tidsplan och uppgift om hur forskningen är tänkt att avrapporteras. Stiftelsen fattar beslut före den 19 juni. Ytterligare upplysningar lämnas av Olle Josephson, Språkrådet, 08-442 42 01 eller olle.josephson(à)sprakradet.se.
– språkvården och det svenska standardspråkets variation och förändring
– standardisering, språknormer och attityder till normer
– språkpolitik och språklig mångfald i Sverige
– språkteknologin, de nya medierna och svenskan
– skola och språkundervisning.
Också andra förslag som ryms inom begreppet språkvård, tolkat i vid bemärkelse, är välkomna. Forskningsuppgiften behöver inte begränsas till det svenska språket utan kan röra andra språk som brukas i det svenska språksamhället.
Hela eller del av beloppet kan sökas till ett arbete i dess helhet eller till en del av ett större arbete. Även utgivningsbidrag kan sökas. Sökande bör ha avlagt doktorsexamen eller vara antagen till forskarstudier. Ansökan sänds i tre exemplar till Erik Wellanders fond, c/o Språkrådet, Box 20057, 104 60 Sthlm, och ska vara Språkrådet tillhanda senast 23 maj.
Ansökan ska innehålla en kortfattad presentation av forskningsuppgiften med en preciserad och motiverad frågeställning, teoretisk bakgrund, metod samt tidsplan och uppgift om hur forskningen är tänkt att avrapporteras. Stiftelsen fattar beslut före den 19 juni. Ytterligare upplysningar lämnas av Olle Josephson, Språkrådet, 08-442 42 01 eller olle.josephson(à)sprakradet.se.
17.3.2008
Vetenskapsengelska – med svensk kvalitet?
Svensk vetenskap behöver både engelska och svenska. Svenskan måste utvecklas som vetenskapsspråk för att forskning och folkbildning ska hålla hög kvalitet. Svenska forskare måste skriva och tala på engelska för att delta i det internationella vetenskapssamhället. Vad innebär detta krav på parallellspråkighet mellan svenska och engelska i praktiken? I en ny bok från Språkrådet diskuteras engelskan på svenska universitet och högskolor. Boken är resultatet av en konferens på Södertörns högskola 2006 och rymmer sex bidrag:Erland Jansson, vetenskapsredaktör på Södertörns högskola: ”Vetenskapsengelska – med många frågetecken.” Vi står bara i början av en utveckling där förhållandet mellan svenska och engelska kommer att bli en av de stora frågorna för den svenska högskolan.
Sigbrit Franke, f.d. universitetskansler: ”Vetenskap på flera språk – utmaningar för svensk forskning och folkbildning.” Man bör inte automatiskt sätta likhetstecken mellan ökad engelskspråkighet och ökad internationalisering. Vi måste i möjligaste mån se till att engelskan och svenskan kan fungera som parallellspråk.
Philip Shaw, professor vid Stockholms universitet och KTH: ”Engelska som lingua franca och som internationellt vetenskapsspråk.” Att skriva vetenskap på ett främmande språk innebär problem på sex nivåer: språklig korrekthet, stilistisk nivå, precision och nyanser, kreativitet, retoriska konventioner, akademisk kultur.
Thomas Lavelle, föreståndare för Center for Modern languages vid Handelshögskolan i Stockholm: ”Svensk forskning på engelska – en språkgranskares reflektioner.” Stöd långsiktigt samarbete mellan författare och språkgranskare! Undvik språkgranskare som inte forskar själva! Utbilda språkgranskare!
Rhonwen Bowen: ”Utbildningar i vetenskapligt skrivande på engelska i Göteborg.” Att skriva är inte att rapportera av redan färdiga resultat, utan en process i sig. Det perspektivet är viktigt i skrivutbildningarna.
Erland Jansson: ”Språkstrategier vid nordiska lärosäten.” Flera universitet och högskolor i Norden har börjat arbetet med riktlinjer för parallellspråkighet och språkval i utbildning och forskning.
”Vetenskapsengelska – med svensk kvalitet?” har redigerats av Erland Jansson och ges ut i samarbete med Högskoleverket och Södertörns högskola. Den omfattar 80 sidor och kan beställas för 80 kronor + porto från Språkrådet.
Fler nyheter >
Uppdaterad 14 juli 2009
Ansvarig för sidan: Språkrådet
