Aktuellt november 2007–januari 2008

I boken Management från A till Ö förklarar Bengt Karlöf och Fredrik Helin Lövingsson ca 150 olika managementbegrepp. Det behövs, för till skillnad från många tekniska ämnesområden är management ingen vetenskap. Det gör att många uttryck missbrukas och ges olika betydelser, som affärsplan och strategisk utveckling. Det försvårar i sin tur kommunikationen yrkesmänniskor emellan. Förhoppningsvis kan boken göra managementsvengelskan lite begripligare och effektivare, och därmed mindre förlöjligad.

Läs mer om boken på förlaget SIS webbsidor (pdf). Se även vår notis om managementspråket för ett par veckor sedan.

Enligt ett nyligen offentliggjort betänkande med förslag om en officiell färöisk språkpolitik föreslås att färöiska i framtiden ska vara både det offentliga och nationella språket på Färöarna. Av utredningen framgår att färöiska ska kunna användas på samhällets alla områden, t.ex. inom det färöiska rättsväsendet och den färöiska polisen, där i dag danska fortfarande ofta används.

Läs mer hos Språkförsvaret.

FN och dess organisation för utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation, Unesco, har utsett 2008 till språkens år. Under devisen ”languages matter” vill Unesco främja arbete med att alla språk i världen stärks och man uppmanar alla regeringar och nationella organisationer att stärka och värna om sina språk, i synnerhet de små och svaga språken.

Unesco vill bl.a. stötta projekt och initiativ på följande områden:

– Utbildningsinitiativ som främjar två- och flerspråkig undervisning, inte minst modersmålsundervisning.

– Forskningsprojekt som syftar till att öka kommunikation och samarbete över språkgränserna, t.ex. genom översättning av vetenskapligt material.

– Vetenskapliga projekt med fokus på språk och mänskliga och kulturella rättigheter.

– Projekt kring mångspråkighet och behovet av kulturell och språklig mångfald, inklusive skyddandet av minoritetsspråk och hotade språk.

– Kommunikations- och informationsinitiativ som syftar till att öka den språkliga mångfalden inom medier och kommunikations- och informationsteknik, bl.a. genom att göra information och kunskap elektroniskt tillgänglig för fler människor och på fler språk.

Läs mer om Unesco kampanj. Där kan den som är intresserad av projektstöd hitta informationsmaterial och ansökningsformulär.

Wikiquote är en fri samling citat, talesätt och ordspråk på olika språk, med källor och översättningar av icke-svenskt material. Materialet är redan mycket matnyttigt, men webbsidorna är under uppbyggnad. Med bidrag från många frivilliga krafter kommer det snart bli en värdefull språktjänst.

Man kan söka på bokverk, författare, språk, filmtitel, ämnesteman etc. Undrar jag t.ex. vem som myntade uttrycket ”säg mig vem du umgås med och jag ska säga dig vem du är”, ser jag snabbt vid en sökning att det var Euripides. Gå till Wikiquote.

På webbplatsen Bok och bibliotek 2008 kan man lära sig mer om bokstäver, begrunda förslag på nya bokstäver och skapa sina egna förslag på bokstäver som man tycker saknas i vårt alfabet. Förslagen skickas sedan in och kan kommenteras av andra i webbtjänsten. Leta efter ”Behövs det fler bokstäver?” i vänsterspalten.

Nu hittar du vår lista över 2007 års nyord på nyordssidorna. Den innehåller ord som kulturkofta, givomat, näthat, klimatmat och spelnykter.I Språktidningen 1/2008 kommer en artikel med mer information om dessa och många andra nyord. Den artikeln kommer då även att publiceras på våra nyordssidor.

För 18:e året i rad har American Dialect Society gett ut en lista med årets engelska nyord. Subprime blev vinnaren, ett ord relaterat till den besvärliga, dystra lånesituationen för många amerikanska husägare. Googlegänger, green, locavore, bacn och andra nyord hittar du hos American Dialect Society och i pressmeddelandet på ingångssidan.

En nyordslista, eller snarare lista över de hetaste orden, har också publicerats av Global Language Monitor, en USA-baserad internationell organisation som analyserar språktendenser världen över. Vann gjorde hybrid, som används i allehanda miljörelaterade uttryck. Ett fyndigare påfund är smirting (”the new-found art of flirting while being banished outside a building for smoking”).

It-sektorn och andra delar av näringslivet kryllar av mer eller mindre svårbegripliga modeord. Vissa är smala fackuttryck, som business process management (bpm). Andra är mer allmänna men har en svårfångad innebörd, som tjänsteorienterade arkitekturer. Experter varnar för att de svåra och alltför vaga uttrycken ofta betyder försämrad kommunikation, förlorade affärer och till och med konflikter och rättstvister.

Det rapporterar Computer Sweden i en artikel.

Svordomar lagras åtskilda från resten av vårt ordförråd. Svordomarna lagras förmodligen i höger hjärnhalva, medan andra ord finns i vänster. Det menar neurologer som undersökt patienter med hjärnskador som gjort dem oförmögna att prata, men som fortfarande kan svära. Denna forskning diskuteras i senaste Vetenskapsradion i P1. I programmet talas det bl.a. om den kände 1800-talspoeten Charles Baudelaire som efter ett slaganfall blev utkastad från sjukhuset när han envist fortsatte att svära åt sjuksköterskorna.

Gå till Vetenskapsradion.

Författaren Torbjörn Lundgren, som i många år arbetat med dyslexi, har gett ut en bok om språkförmåga, läsning och skrivande, ”Språk, kunskap och mänskliga förmågor” (Studentlitteratur 2007). Boken är inte en egentlig lärobok utan snarare en bred, diskuterande genomgång av såväl grunderna för mänsklig tankeförmåga och kommunikation som praktiska, pedagogiska insatser. Författaren vänder sig mot patentlösningar på läs- och skrivsvårigheter och betonar hellre komplexiteten i språkanvändningen.

Läs mer om boken.

Degenererade varumärken är varumärken som börjat användas som allmän benämning för en typ av produkt, även för andra varumärken. I Sverige kan man peka på exempel som gladpack (plastfolie), tetra (dryckespappförpackning), soda stream (kolsyremaskin), rollerblades (inlinesskridskor), bostongurka (kryddad gurkblandning) och bankomat (uttagsautomat).

Dagens Nyheter tar i en artikelserie upp många sådana varumärken, med både svenska och utländska exempel. I Sverige har vi många varumärkestvister. Men läget här är en västanfläkt vid jämförelse med andra länder, förstår man av artiklarna. I Filippinerna heter kamera helt enkelt kodak, och där är det mycket vanligt att det först etablerade varumärket av en produkttyp får utgöra allmän benämning för alla produkter på marknaden.

Läs artiklarna.

På diskussionsforumet Ordning o reda kan man diskutera alla tänkbara typer av språkfrågor: etymologi, nyord, grammatik, särskrivning, tidningsgrodor, latin, svengelska, synonymer, dialekter, ja vad som helst.

Det är bara att gå in på webbsidorna, registrera sig som medlem och börja diskutera.

Svenska skolelevers läsförmåga och kunskaper i naturvetenskaper sjunker visar de två stora undersökningarna PISA och PIRLS 2006. Svenska fjärdeklassare var bäst i världen på läsning enligt PIRLS 2001. 2006 var sex länder före Sverige i undersökningen.

– Vi ser en förändring av läsbeteendet i hela samhället, även i socioekonomiskt starka grupper. Både barn, unga och vuxna läser och skriver mycket – men det är kortare texter på nätet, på tv och i mobiltelefoner, säger Caroline Liberg, professor vid Uppsala universitet.

Läs pressmeddelandet.

Här nedan tipsar vi om några språkböcker lämpliga att lägga under julgranen.

Bo Bergman: Ordens ursprung
Ordens ursprung (Wahlström & Widstrnd 2007) är en modern etymologisk ordbok med över 2 200 uttrycks historia och betydelse. Här finns både lånord, dialektord, fackuttryck och slang: quinoa, ågren, nörd, skogstokig, stick i stäv, fiasko, buttig. Dessutom förklaras ett hundratal vanliga för- och efterled, som termo- och -mani.

Att bokens författare, språkvetaren Bo Bergman, skriver både mycket initierat och samtidigt begripligt och intresseväckande, vet den som läst hans många språkspalter i Sydsvenska Dagbladet. Många av ordartiklarna är hämtade från denna språkspalt. Läs mer om boken hos Wahlström & Widstrand.


Göran Bengtsson och Staffan Willis: Klyschor och k-märkta ord
I Klyschor och k-märkta ord (Semic 2007) går författarna vidare från förra årets K-märkta ord och presenterar en rad tidstypiska fraser: inte illa pinkat av en trähäst, den satt som lök på laxen och många andra. Dessutom ännu fler ord, både svenska och engelska: flakmoppe, myggjagare, radhusbiff, tubsocka, gräddhylla, Tupperwareparty, amfibiebil. Läs mer hos Semic.


Ebbe Vilborg: Rena grekiskan
Ebbe Vilborg slår i Rena grekiskan (Norstedts 2007) hål på våra fördomar om att grekiskan skulle vara ett svårt språk och visar att vi till vardags använder en mängd ord som vi har lånat från grekiskan. Läs mer hos Norstedts.


Jörgen Birch-Jensens: Från rista till chatta
Boken (Bonniers 2007) handlar om talets och språkets historia, i synnerhet då svenskans utveckling. Här berättas lättsamt om utvecklingen från tidig urnordiska fram till dagens språk. Vi får bl.a. veta hur ord uttalades för flera hundra år sedan, varför vi slutade skriva med runor och vad som menas med dialekt och sociolekt. Läs mer om boken på Albert Bonniers förlag.


Jan Svartvik och Rickard Svartvik: Handbok i engelska
Handbok i engelska (Norstedts 2007) har nu utkommit i en ny omarbetad, utökad utgåva. Den innehåller många nya autentiska exempel på globalt engelskt språkbruk. Boken fungerar som en uppslagsbok där man kan söka på ett specifikt ord eller område. Bland mycket annat finns skrivregler, uttryck för meritförteckningen, jobbintervjun och sammanträdet. Läs mer hos Norstedts.


Anders Björnsson och Björn Rombach (red.): Tidens tecken
Tidens tecken (Santérus förlag 2007) heter en bok där 29 forskare inom humaniora och samhällsvetenskap skrivit var sin artikel om ett modeord, ofta med anknytning till författarens ämnesområde. Boken är ordnad som ett alfabete: c som i certifiering, d som i diskurs, j som i jingle, q som i queer, s som i såpa.

Av språkforskare skriver Olle Josephson om r som i Rinkebysvenska, Jussi Karlgren om t som i text och Staffan Hellberg om w som i dubbelve. Läs mer om boken.


Mikael Reuter: Reuters rutor 3
Mikael Reuter är chef för Svenska språkbyrån i Finland och skriver varje vecka en språkspalt i den finlandssvenska dagstidningen Hufvudstadsbladet. Ett hundratal av dessa artiklar från de senaste tio åren har nu givits ut i boken Reuters rutor 3 (Schildts förlag, Helsingfors).

Många av dem tar upp skillnader mellan finlandssvenska och sverigesvenska i dag, till exempel framom i stället för framför, villa i betydelsen sommarstuga, lillajul om kvällen före första advent. De flesta spalter, flertalet om ord och ordval, är dock lika läsvärda för sverigesvenskar: Vad är till exempel skillnaden mellan jämlikhet och jämställdhet; märke och tecken; vårda och behandla; bildlikt och bildligt? Reuters rutor 1, 2 och 3 hör till de klassiska språkhandböckerna som varje skribent bör ha tillgång till. Läs mer om boken hos förlaget.


Jan Malmstedt: IT-ordboken för alla
IT-ordboken för alla av Jan Malmstedt (Docendo 2007) är en bred it-ordbok med termer också från områden som digitalt foto, mobiltelefoni och digital-tv. Symboler för olika ämnesområden, som e-post, säkerhet och ljud, gör boken överskådlig. Icke-tekniska termförklaringar och färgbilder gör boken aptitlig att bläddra i även för it-novisen. Läs mer hos Docendo.


SAOL Plus
Förra året kom den trettonde upplagan av Svenska Akademiens ordlista (SAOL). Nu finns en cd-version (Norstedts 2007) med en rad avancerade sökmöjligheter. Läs mer om SAOL Plus.


Ann-Catrine Edlund, Eva Erson och Karin Milles: Språk och kön
Språk och kön (Norstedts 2007) handlar om de schablonföreställningar vi har om språkliga skillnader mellan könen. Författarna visar att många av förställningarna om språkskillnader mellan könen är konstruerade och saknar grund. ”Språk och kön” är den första svenska läroboken i ämnet. Den vänder sig både till studenter och yrkesverksamma. Läs mer hos Norstedts.


Lars Melin: Vett och etikett i språket
Lars Melins Vett och etikett i språket (2:a omarbetade uppl., Norstedts 2007) visar att språket ofta är en fråga om vett och etikett. Det som är rätt i ett sammanhang kan vara helt fel i ett annat. Sedan boken kom ut i sin första upplaga har mycket hänt: institutioner, hjälpmedel, attityder, språkpolitik och själva språkvårdens inriktning har förändrats. Läs mer hos Norstedts.


Och så några böcker från Språkrådet:

Språk och skrift i Europa
I Språk och skrift i Europa (pocket 2006) presenteras samtliga officiella språk i Europa och en rad minoritetsspråk. Boken är både ett verk att fördjupa sig i och ett referensverk om utbredning, släktskapsförhållanden, alfabet, tecken, stavning och tekniska aspekter som tangentbord och typografi. Läs mer.

Språkriktighetsboken
Språkriktighetsboken (2005) är den första mer omfattande handboken på mer än trettio år om svenskt skriftspråk. Centrala språkriktighetsproblem, som man inte enkelt kan lösa genom att slå upp i en ordlista eller en regelsamling, behandlas utförligt: före och innan, större än mig, inte vare sig och varken eller, var eller vart och många många andra språkriktighetsfrågor. Läs mer.


Prenumeration på Språktidningen
Varför inte ge bort en prenumeration på succétidningen Språktidningen i julklapp? Se språktidningen.se för mer information om tidningen och om hur du prenumererar på den.

I Tentakel, Vetenskapsrådets nättidning, skriver den moderata riksdagsledamoten Marianne Watz om behovet av att värna svenskan på svenska högskolor och universitet. Hon pekar på goda ambitioner i propositionen Bästa språket och påtalar att de i för liten grad förverkligats. Det gäller t.ex. förslaget att lärosäten kräver en fyllig svensk sammanfattning av engelskspråkiga avhandlingar. Hon vill nu se lagstiftning som reglerar detta.

Watz poängterar också att det ligger i universitetens uppdrag att på svenska informera det omgivande samhället om forskningsresultat och pågående forskning. Den skyldigheten ska ses mot bakgrund av att universitetens forskning finansieras av svenska skattepengar, avslutar hon.

Läs artikeln i Tentakel.

Vad betyder åt?
Det lilla ordet åt kan uppträda både som preposition, han ropade åt henne, och som verbpartikel, all mat gick åt. Lördagen den 15 december lade den finlandssvenska forskaren Nina Martola fram sin doktorsavhandling ”Konstruktioner och valens. Verbfraser med åt i ett jämförande perspektiv” vid Helsingfors universitet. Hon jämför bruket i sverigesvenskt och fnlandssvenskt skriftspråk.

I finlandssvenskan är det vanligast att åt används när någon tar emot något: hon gav boken åt sin bror. I sverigesvenskan är det vanligaste med åt när en person är indragen in ett skeende men inte tar emot något: de skrattade åt mig, vi vinkade åt henne. Som verbpartikel har åt en vag betydelse, men uppträder relativt ofta i betydelse ’försätta i spänt läge’, ’dra åt’ eller ’bemäktiga sig’, ’rafsa åt sig’.

Läs mer.

Bautaintressant ord
I avhandlingen ”Från bautasten till bautastor” av Susanne Haugen, Umeå universitet, undersöks historien bakom ord bildade med bauta-, från allra äldsta tid i fornisländskan till den moderna svenskan.

Det fornvästnordiska ordet bautasteinn betydde ursprungligen ’sten som är slagen ned i jorden’ eller ’sten rest över en fallen krigare’, två betydelser som kan sammanföras i ’minnessten’. Undersökningen visar att ordet bautasten använts oftare i perioder då historien haft hög status, och det är tydligt att ordet fungerat som en statusmarkör för användaren.

Disputationen äger rum 21 december vid Institutionen för litteraturvetenskap och nordiska språk, Umeå universitet. Läs mer.

Attityder till Stockholms gatunamn
Carina Johansson har i sin avhandling ”I gatuplanet. Namnbrukarperspektiv på gatunamn i Stockholm” intervjuat människor i sju olika stadsdelar i Stockholm om vad de tycker om sina gatunamn.

Det visar sig att många människor har stor namnkännedom i sin närmiljö och att namnkunskap bidrar till människors trivsel och hemhörighetskänsla. Namn som uppfattas som fina anses förhöja intrycket av de miljöer där de finns, medan flerordiga och långa namn kan uppfattas som otympliga i den praktiska namnanvändningen. Studien visar också att människor behöver och skapar namn på mindre, avgränsade park- och fritidsområden, oavsett om det redan finns officiella namn.

Disputationen ägde rum vid Uppsala universitet den 15 december. Läs mer.

Barn berättar med datorer
Anna Klerfelts avhandling ”Barns multimediala berättande. En länk mellan mediakultur och pedagogisk praktik” bygger på studier av hur datorn kan användas i förskola, förskoleklass, fritidshem och skola för barns berättande. Många pedagoger har varit mer eller mindre motståndare till att använda dator för skapande, men datorn kan vara ett utmärkt verktyg för barns möjligheter att förena lek, spel, drama och berättande.

Men det är inte alla barn som har någon vuxen att dela sina medieerfarenheter med. De behöver stöd för att själva bli aktiva och skapande i medievärlden. Anna Klerfelt studier visar hur pedagoger kan möta barns medieintresse och hur datorn kan användas som ett verktyg för elevernas berättande.

Disputation äger rum 21 december vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet. Läs mer.

I fredags, 7 december, hölls Språkpolitikens dag på Språkrådet för att fira att svensk språkpolitik fyller 2 år. Det blev en lyckad tillställning med många gäster och trevligt mingel. Men även en språkpolitisk presskonferens med Språkrådets chef, Olle Josephson.

I samband med presskonferensen spelades ett inslag in för Aktuelltredaktionens finskspråkiga program Uutiset. Se inslaget på SVT.

SAMMANFATTNING AV PRESSKONFERENSEN

Den 7 december 2005 beslutade riksdagen om en språkpolitik för Sverige. I Sverige finns ett gemensamt språk, svenska, fem officiella minoritetsspråk och närmare 150 invandrarspråk. Dessutom används engelska inom många områden. Hur har det gått för språkpolitiken de senaste två åren? Språkrådet summerade läget utifrån de fyra mål för svensk språkpolitik som riksdagen beslutat om.

Svenska ska vara huvudspråk i Sverige

Så är det i Sverige i dag och så var det när riksdagsbeslutet togs 2005; svenskan är samhällets gemensamma språk och det språk på vilket Sverige styrs. Den positionen är inte hotad på något allvarligt sätt i dag. Men det är tråkigt att regeringen i sitt eget arbete inte markerar hur viktigt målet är detta mål. Till exempel borde det tolkas och översättas mer till svenska i EU.

Den lag som kommer att föreslås av språklagsutredningen i början av 2008 kan förhoppningsvis befästa svenskans ställning som huvudspråk.

Svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk

Målet innebär att svenskan ska kunna användas inom alla viktigare samhällsområden. Detta mål är allvarligt hotat inom några områden såsom finansväsen, företagsledning (för större företag) och högre utbildning och forskning inom medicin, teknik och naturvetenskap. Alltmer av arbetet utförs på engelska, särskilt i ledande positioner.

Det är av avgörande betydelse under de närmaste årtiondena att universitet och högskolor utvecklar strategier och riktlinjer för parallellspråkighet mellan svenska och engelska. Sker det inte, går troligen en del centrala domäner förlorade för svenskan inom ett par generationer. Det försvagar Sverige som kunskapssamhälle och får på sikt allvariga konsekvenser för samhällsdebatt, folkbildning och demokrati.

Den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig

Med detta mål avses i första hand den offentliga förvaltningens språk. I ett längre perspektiv, ca 20–30 år, går utvecklingen av det svenska myndighetsspråket åt rätt håll. Texterna är allmänt sett enklare och begripligare än för några decennier sedan, och språket måste bedömas som vårdat.

En fortsatt positiv utveckling är dock inte självklar. Tre frågor är avgörande. För det första blir myndigheternas information alltmer webbaserad, och kunskapen – både praktiskt och teoretiskt – om vad som kännetecknar välfungerande webbinformation är ännu begränsad. För det andra är en viktig del av svenskt myndighetsspråk översättningar av EU-texter, och sådana texter kan svårligen skrivas på en enkel, begriplig och vårdad svenska om inte originalversionen har motsvarande egenskaper. För det tredje, och viktigast: klarspråksarbetet har en alltför svag institutionell bas i svenska myndigheter.

Alla ska ha rätt till språk: att utveckla och tillägna sig svenska språket, att utveckla och bruka det egna modersmålet och nationella minoritetsspråket och att få möjligheter att lära sig främmande språk

Detta mål kan sägas vara både det viktigaste och det mest komplicerade av de fyra. På ett allmänt plan är det uppfyllt i ett samhälle som det svenska; det finns ju inte förbud mot att använda språk i allmänhet. Men mer specifikt är de språkliga resurserna ojämnt fördelade.

1. Svenska – det gemensamma språket: Tre grupper är särskilt utsatta: lågutbildade yngre män (som tenderar att läsa allt mindre), barn med annat förstaspråk och vuxna invandrare. Särskilt allvarligt är att svenska som andraspråk och sfi-undervisning fungerar dåligt. Både lärare i svenska som andraspråk och sfi-lärare har alldeles för ofta dålig utbildning (bara 12 procent av sfi-lärarna har särskild utbildning) och ämnet har låg status. Upphandlingssystemet inom sfi-undervisningen försvårar kvalitetssäkring.

2. De fem officiella minoritetsspråken: De fem minoritetsspråken lever under mycket olika villkor. Men alla har på olika sätt fått en bättre ställning sedan Sverige ratificerade Europarådets minoritetsspråkskonvention 1999 – relativt sett är nog framstegen minst för sverigefinskan.
3. Svenskt teckenspråk: Läget för det svenska teckenspråket är ganska likt det för minoritetsspråken, men teckenspråkets rättsliga ställning är osäkrare och bör lösas under de närmaste åren, gärna i samband med den nya språklagen.

4. Övriga modersmål (invandrarspråken): Drygt tio procent av svenskarna kan beräknas ha ett annat modersmål än svenska, något av de officiella minoritetsspråken eller svenskt teckenspråk. Dessa språk har en svår situation, svårare ju färre talare det finns. Modersmålsundervisningen i skolan har brister och lågprioriteras. Rätten till tolkning och översättning har rimligt stöd i lagar och förordningar, men i praktiken är kvaliteten ofta mycket dålig, främst på grund av upphandlingssystemet med sina ensidiga ekonomiska prioriteringar och den låga kunskapen hos upphandlarna. Rätten till modersmål är alltså ofta urholkad för denna stora grupp medborgare.

Möjligheten att lära sig främmande språk: Möjligheterna att lära sig engelska är goda. Möjligheterna att lära sig andra främmande språk förbättras reellt med att B-språken får större meritvärde för högskolestudier och kanske också större plats i ungdomsskolans kursplaner. Men Sverige har samma problem som nästan alla andra västeuropeiska länder: alla lär sig engelska, mer eller mindre, men intresset för andra främmande språk är relativt svagt.

Summering

Vi kan alltså se vissa framsteg, t.ex. i klarspråksarbetet eller för minoritetsspråken. Men det finns också stora problem. Tre stycken bör lyftas fram i första hand:

– Svenskan trängs undan av engelskan mer och mer som arbetsspråk inom samhällets nyckelområden.

– Undervisningen i svenska som andraspråk och för invandrare brister i status, kvalitetssäkring och kompetens.

– Rätten till modersmål behandlas styvmoderligt gentemot många invandrare.

Klarar vi inte att göra något åt dessa frågor är risken stor för att det svenska språksamhället splittras efter klassmässiga och etniska skiljelinjer.

Vill vi förbättra läget, kommer man inte undan skolans och den högre utbildningens centrala roll: det behövs kraftfullare insatser på det utbildningspolitiska området. Men också ett starkare juridiskt stöd för den svenska språkpolitiken är önskvärt. I dag fungerar egentligen bara minoritetsspråkslagstiftningen som språkpolitiskt redskap. Förväntningarna måste därför ställas högt på den kommande språklagsutredningen.

I Sverige, liksom i Norge, brukar skrivhandböckerna varna för substantivsjuka: skriv inte framförde ett förslag när du lika gärna kan skriva föreslog. Lene Nordrum på engelska institutionen vid Göteborgs universitet har mot bakgrund av det undersökt och jämfört nominaliseringar i populärvetenskapliga texter i engelska, svenska och norska. Är de fler i engelskan? Vilka mönster följer de i de olika språken? Och vad händer med dem vid översättningar från engelska till svenska och norska?

Genom att undersöka både form och betydelse hos engelska nominaliseringar menar Lene Nordrum att hon har hittat goda verktyg för att förklara olika översättningsmönster. Dessutom pekar hon på olika genrenormer i populärvetenskapliga texter för engelska, norska och svenska.

Avhandlingen, English lexical nominalizations in a Norwegian-Swedish contrastive perspective, läggs fram 15 december kl. 13 i Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborgs universitet. Läs pressmeddelande från Göteborgs universitet.

Klarspråkskristallen, priset som ska uppmuntra myndigheter inom stat, kommun och landsting att använda ett klart och begripligt språk i sina texter, kommer under våren 2008 att delas ut för tionde gången. Årets tema är ”Beslut vi begriper” och bidrag till tävlingen ska ha inkommit till Språkrådet senast den 15 februari. Läs mer på klarspråkssidorna.

Pressmeddelande:

Språkpolitikens dag den 7 december: svensk språkpolitik fyller 2 år – både framsteg och baksteg

Den 7 december 2005 beslutade riksdagen om en språkpolitik för Sverige. I Sverige finns ett gemensamt språk, svenska, fem officiella minoritetsspråk och närmare 150 invandrarspråk. Dessutom används engelska inom många områden.

Hur har det gått för språken de senaste två åren? Språkrådet sammanställer en rapport till regeringen och presenterar en första version vid en presskonferens på fredag den 7 december. Framsteg finns, till exempel för minoritetsspråken, men Språkrådet ser också oroande bakslag:

• Svenskan trängs undan av engelskan mer och mer som arbetsspråk inom samhällets nyckelområden.
• Undervisning i svenska som andraspråk och för invandrare brister i status, kvalitetssäkring och kompetens.
• Rätten till modersmål behandlas styvmoderligt gentemot många invandrare.


TID OCH PLATS
Fredagen den 7 december, kl. 14.30–15.00, Språkrådet, Bjurholmsgatan 10, Stockholm.

Därefter för den som så önskar öppet hus med mingel mellan 15.00 och 18.30.

Välkomna!

KONTAKT
Olle Josephson, chef för Språkrådet, 08- 442 42 01    
Paula Ehrnebo, språkvårdare i finska, 08-455 42 21
Birgitta Lindgren, språkvårdare i svenska, 08-442 42 06

PS. Du kan läsa mer om språkpolitik och de språkpolitiska mål som riksdagen antog 2005 på vår webbsida om språkpolitik.

Det nya numret av Språktidningen, nummer tre, har kommit ut. Där kan man läsa mer om bl.a. följande:

– Två av tre elever klarar inte sfi
– Ordgissning i mobiltelefonen
– Historiska svordomar
– Hen i stället för han eller hon?
– Färgord i Östeuropa
– Indoeuropeiskans utveckling
– Peter Englunds skrivarmödor.

Dessutom hittar du Språkrådets svar på språkfrågor och mycket annat.

En aktuell undersökning visar att svenska barn halkat efter i läsförmåga internationellt. Det rapporterade nyhetsprogrammet Rapport i går. Caroline Liberg, professor i läsutveckling vid Uppsala universitet, redogjorde för flera oroande tendenser vid en jämförelse med en undersökning från 2001: Det är färre elever som intresserar sig för läsning, det är färre elever som läser långa texter (som böcker), det är färre elever som kommer från hem där man har många barnböcker, och det är färre elever som kommer från hem där föräldrar läser ofta.

Se inslaget på SVT.

Baskiska användes nyligen för första gången i EU:s ministerråd i samband med att den baskiska kulturministern Miren Azkarate talade om behovet av att utöka rättigheterna inom EU för de officiella spanska språken baskiska, galiciska och katalanska. Nu byggs resurser upp för att ordna med  tolkning och översättning i vissa EU-sammanhang av både baskiska och walesiska.

Läs mer på Eurolang.

Ett annat minoritetsspråk på frammarsch är frisiska, som talas i Nederländerna och Tyskland. De senaste åren har flera kampanjer försökt lyfta språket och få frisisktalande att använda språket mer. Till den senaste kampanjen, Praat mar Frysk (Prata mer frisiska), lånar en av världens främsta fotomodeller ut sitt ansikte. Frisisktalande Doutzen Kroes säger att hon vill visa folk hur vackert språket är och att friser ska vara stolta över sitt språk.

Läs mer på Eurolang.

I Norge är språk viktigt. Således delas ett språkpris ut varje år till en webbplats eller webbtjänst som ger exempel på god norska i kombination med god informationsteknik. Bakom priset står Språkrådet i Norge och Den norske dataforening. Årets pris går till yr.no, en vädertjänst. I motiveringen pekar juryn på att språket är tydligt, informellt, utan svåra fackuttryck och välanpassat till målgruppen. Tydlighet och pedagogisk tanke går igenom också i animationer, länktexter etc. Ett vanligt krav i Norge har förstås också tillgodosetts: informationen finns på både bokmål och nynorsk.

Kanske är detta ett språkpris som borde delas ut även i Sverige? Läs mer hos Den norske dataforening.

Modersmålsundervisning för barn med invandrarbakgrund är viktig, också för den svenska språkinlärningen. Många skolor vill dessutom förbättra elevernas möjligheter att få bra betyg i kärnämnen, även o­m eleverna inte kan så bra svenska. 26 kommuner och stadsdelar har deltagit i ett arbete under 2006 och 2007 för att utveckla ämnesundervisning växelvis på modersmål och svenska.

Läs mer om detta på Tema modersmål, där det just nu finns tre nyhetsnotiser i ämnet: en om kongressen SFI och SVA i utveckling, en om Krokbäcksskolan i Malmö där elever läser matte på arabiska, pashto och albanska, och en om det nämnda kommunprojektet.

Språkvårdare från 22 EU-länder höll den 12–13 november i Riga sitt årliga möte inom nätverksorganisationen Efnil (European Federation for National Institutes of Language). Temat för överläggningarna var förhållandet mellan EU:s språkpolitik och nationell språkpolitik. EU:s politik är att alla ska lära sig sitt modersmål samt ytterligare två EU-språk. Från många länder sades att politiken har dåligt genomslag, även om den har stöd i många stater. Nästan samtliga stater såg en tendens: folk lär sig inte något annat främmande språk än engelska. Mötet antog ett uttalande som uppmanade EU att öka ansträngningarna för ett flerspråkigt Europa.

Läs mer om Efnil.

Fler nyheter >