Aktuellt mars–maj 2007

Malmö högskola startar forskningsprojekt om akademiska studier på engelska och svenska. Projektets grundfråga är: vilka är effekterna av att studera på ett främmande språk jämfört med att studera på sitt modersmål eller förstaspråk? Malmö högskola har intressanta förutsättningar – under ett antal år har man inom flera ämnen haft undervisning både på svenska och engelska för stora studentgrupper. Läs mer om projektet.

FN:s generalförsamling beslutade häromdagen att utse 2008 till språkens år. Målet är att satsningar på mångspråkighet ska främja internationellt samförstånd och främja, skydda och bevara språk och kulturer världen över. FN ska samtidigt satsa på mångspråkigheten inom sin egen organisation, med ökad jämlikhet mellan FN:s officiella språk (arabiska, kinesiska, engelska, franska, spanska och ryska) och översättning av FN-dokument till fler språk. Läs mer i FN:s pressmeddelande.

Linda Ohlsson har i en avhandling vid Göteborgs universitet studerat varför tvåspråkiga personer blandar sina språk när de talar, skriver eller sjunger. Hon har tittat på tio musiktexter gjorda i USA av grupper med spansktalande invandrare från Puerto Rico och Kuba. Sådan s.k. kodväxling har traditionellt haft låg status. Men görs den av populära musikgrupper, höjs statusen för språkblandning. Läs mer om avhandlingen.

.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur), som ansvarar för se-domänen, inför möjligheten att använda tecken för de officiella svenska minoritetsspråken. Förutom finska, meänkieli (tornedalsfinska), samiska, romani och jiddish, blir det även möjligt att hantera de övriga nordiska ländernas tecken. Det kan gälla tecken som stunget d (đ) eller r med omvänd cirkumflex (ř). Det tillkommer därmed ytterligare 200 tecken till de nuvarande 42.

Ansökningsförfarandet för domännamn med de nya tecknen startar 4 juli 2007. Läs mer i pressmeddelande från .SE. Är du intresserad av att registrera ett domännamn med de nya tecknen, gå in på .SE:s ombudslista. Vill du veta mer om s.k. idn-domäner och hur de fungerar och bör användas, läs mer på Datatermgruppens sidor.

Nu när det officiella Linnéfirandet inleds kan det också finnas anledning att uppmärksamma hans betydelse för det svenska språket. Flera artiklar har skrivits om Linné som författare och språkförnyare. Här ges ett urval:

Linné – en språkförnyare, språkspalt i DN av Catharina Grünbaum

Linnés språk, artikel på Linné online vid Uppsala universitet

Linné som författare och stilist, artikel på Linnaeus 2007 vid Stockholms universitet

Linnés 300-årsjubileum firas vid Uppsala universitet dessutom med ett symposium 7–9 juni om det vetenskapliga språket på 1700-talet. Läs mer.

Den som är intresserad av skrivande på webben bör se Michael Weschs kortfilm Web 2.0 … The Machine is Us/ing Us. På fyra och en halv minut sammanfattas den förändring i skrivandets historia som börjar med övergången från papper och penna till ordbehandlare och som nu exploderar i nya skrivmedier som bloggar och wikier. Det är informativt och det är digital konst.

Den femtonde upplagan av Rinkeby bokmässa pågår 10–12 maj och har språk som tema. Mässan innehåller olika program för alla åldrar och smakriktningar, seminarier, föredrag, utställningar, författarframträdanden, förlagspresentationer, fest och poesi. Gå till mässans webbsidor eller följ Ana Valdés bloggrapportering och innehållspresentation från mässan.

Innehållet i den nyutkomna boken ”Från vision till praktik: Språkutbildning och informationsteknik” spänner från språkteknologi och korpusar till nätkultur och mobiltelefoner. Huvudfokus ligger på nätbaserat lärande och lärande med språktekniska verktyg. Bakom boken står nätverket ITAS, Informationsteknik i akademisk utbildning. Läs mer om boken och dess innehåll.

Föreningen Språkförsvaret ordnade ett debattmöte i Stockholm den 5 maj om svenskans ställning. Enigheten var stor om att det behövs lagstiftning för att värna både svenskan och andra modersmål i Sverige. Men andra insatser kan också behövas.

I debattpanelen deltog fyra riksdagsmän och Språkrådets chef Olle Josephson, tvåspråkighetsprofessorn Kenneth Hyltenstam, Språkförsvarets Per-Åke Lindblom samt Fredrik Lindström. Gunilla Carlsson (s) från riksdagens kulturutskott betonade att det var viktigt att tillgången till språk var jämlikt fördelad i det svenska samhället. Siv Holma (v), riksdagens kulturutskott, lyfte fram riksdagens fyra språkpolitiska mål som utgångspunkt både för språklagar och fortsatt språkpolitiskt arbete. Camilla Lindberg (fp), riksdagens kulturutskott, ville ge större utrymme för svenskämnet i skolan. Vice talman Birgitta Sellén (c) menade att man måste värna alla språk i Sverige. Hon var orolig för språkutvecklingen hos barn som går i engelskspråkig förskola och grundskola.

Olle Josephson från Språkrådet såg två hot mot ett demokratiskt svenskt språksamhälle: en oreflekterad övergång till engelska inom viktiga samhällsområden och ett krympande utrymme för minoritets- och invandrarspråk. Kenneth Hyltenstam betonade att Sverige var ett mångspråkigt samhälle med svenska, engelska och minoritetsspråk, och i ett sådant samhälle blir det alltid en kamp mellan starkare och svagare språk. Per-Åke Lindblom ansåg att bara nationalspråk som svenskan kan bli en barriär mot total engelsk dominans; faller nationalspråken så faller också minoritetsspråken. Fredrik Lindström menade att hotet mot nationalspråket svenskan hänger samman med att hela nationalstaten i dag är ifrågasatt. Han påpekade också att vi lätt överskattar våra engelskkunskaper: ”Töm ut innehållet i ett köksskåp och be folk tala om vad kastrull, slev, visp, sil och allt annat heter på engelska! Jag har prövat – det klarar de aldrig.”

Viktiga debattämnen under eftermiddagen var bland annat rätten till modersmål, engelskans dominans på högskolan med effekter som att studenter inte har rätt att examineras på svenska, och möjligheten att lagstadga att grundskolor och gymnasieskolor måste ha minst femtio procent av undervisningen på svenska. Mot slutet av debatten tog Birgitta Sellén upp frågan om den utredning om språklag som ska vara klar till årsskiftet. Hon ansåg att man borde överväga tilläggsdirektiv till utredningen och uppmanade publiken att meddela riksdagen sina synpunkter i språkpolitiska frågor under kommande vecka eller senast den 11 maj.

Se också inslag om mötet i Rapport 19.30 den 5 maj och lyssna på ett reportage om engelskans ställning i radioprogrammet Godmorgon världen den 6 maj.

Många föräldrar oroar sig över att chattande och sms ska urholka deras barns språkförmåga – men kanske är det tvärt om? Sylvana Sofkova Hashemi, forskare i datalingvistik, menar att chatt och sms kan ge oss ett rikare språk. Hon anser heller inte att ungdomarna har något problem med att alternera och hålla isär de olika språkstilarna. Se ett tidigare sänt inslag i ämnet från Kunskapskanalen, publicerat hos Medierådet.

Läs även Språkrådets text om chattsvenskan och det elektroniska skrivandet.

Paula Ehrnebo, chef för den finska språkvården vid Språkrådet, disputerar den 27 april 2007 kl. 10.00 med avhandlingen "Heter vägverket tielaitos eller tievirasto på finska? Benämningar på svenska samhällsfenomen i sverigefinska tidningar" i Hörsal 11, Hus F, Frescati. Avhandlingen visar att finska och sverigefinska medier i hög grad följt de rekommendationer om finska benämningar på svenska samhällsfenomen som Sverigefinska språknämnden (i dag finska verksamheten vid Språkrådet) gett genom åren.

Läs mer på Institutionen för baltiska språk, finska och tyska, Stockholms universitet.

Romani chib är ett av Sveriges fem officiella minoritetsspråk, och Språkrådet har därför som en av sina uppgifter att arbeta med det. Från och med den 1 juni kommer två nyanställda medarbetare, som delar på en heltidstjänst, att  leda arbetet med romani chib, Dimitri Florin och Baki Hasan. Verksamheten kommer att byggas upp under hösten. Vill du veta mer om språket romani, gå till vår webbsida om romani.

Tyda.se är ordbok och ordlista i ett, med närmare en miljon uppslagsord. Tjänsten, som är kostnadsfri, översätter både uttryck och förkortningar mellan svenska och engelska. Tyda känner av böjda ordformer, korrigerar och föreslår inskrivna uppslagsord, visar exempel på hur ord används samt spelar upp uttal (de två sista funktionerna kommer inom kort). I tjänsten kan dessutom användare löpande lägga till förslag på nyfunna ord, termer och förkortningar. Gå till Tyda.se.

Vad händer med svenskan i områden där många språk talas? Vem står för förändringarna – de unga, de vuxna, de enspråkiga eller de flerspråkiga? Och finns det något i själva språket som gör det lättare för en förändring att vinna mark? Utifrån den gamla käpphästen om valet mellan sin och hans diskuterar Sofia Tingsell, Göteborgs universitet, dessa frågor i sin doktorsavhandling i nordiska språk. Avhandlingens titel är "Reflexivt och personligt pronomen. Anaforisk syftning hos ungdomar i flerspråkiga storstadsmiljöer".

Disputationen äger rum lördagen den 28 april 2007 kl. 10.15 i Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg. Läs mer om avhandlingen.

Framtiden för det över trettio år gamla lågprisförlaget En bok för alla debatteras ­flitigt, senast i en artikel i SvD där lågprisböckernas roll för succéprojektet Läs för mig hos stålverksföretaget Sandvik diskuteras. Projektet har fått många män i företaget att börja läsa skönlitteratur, både för egen del och för sina barn. Men sämre tillgång på lågprisböcker gör det svarare att finansiera projektet. Den borgerliga alliansen ifrågasätter stödet till En bok för allas vuxenlitteratur. Läs mer i SvD.

FN:s generalförsamling antog en konvention om funktionshindrade personers rättigheter i december 2006. Konventionen stärker teckenspråkets ställning i världen. Dövas teckenspråk och kultur erkänns vilket bland annat innebär att undervisning ska ske på teckenspråk och att det ska finnas tolkservice på teckenspråk. Sveriges regering har varit aktiv i arbetet för att få till stånd konventionen och har beslutat att ratificera den. Till skillnad mot FN:s standardregler, som är vägledande för medlemsstaternas handikappolitik, är FN-konventionen juridiskt bindande och har påverkan på ländernas lagstiftning. Konventionen öppnades för undertecknande den 30 mars 2007. Läs mer på regeringens webbplats.

Stiftelsen Erik Wellanders fond delar varje år ut ett pris för förtjänstfull vetenskaplig insats inom språkvårdens område. I år, 2007, utdelas två priser vid Svenska språknämndens sista årsmöte den 11 april:

– Ett pris om 25 000 kronor gick till docent Anna-Malin Karlsson, Stockholm, för forskning och pedagogiskt författarskap om hur språk och text används i dagens samhälle, i arbetslivet och på nätet.

– Ett pris om 25 000 kronor gick till fil.dr Benjamin Lyngfelt, Göteborg, för forskning och pedagogiskt författarskap om svensk grammatik och om språkriktighet.

Anna-Malin Karlsson är verksam vid Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet. Hon disputerade 2002 på avhandlingen Skriftbruk i förändring som handlar om språk och textkonventioner på personliga hemsidor. I boken En arbetsdag i skriftsamhället, utgiven av Språkrådet 2006, redovisar hon välskrivet och pedagogiskt sina nyskapande undersökningar av hur skriftspråket används i vardagen i våra vanligaste yrken som undersköterska, byggnadsarbetare, butiksbiträde eller lastbilschaufför. Hennes senaste bok är Grammatik med betydelse (2006, tillsammans med Per Holmberg). Det är en grundlig och välskriven introduktionsbok till den funktionella grammatiken, en forskningsriktning som inte analyserar språket utifrån dess form utan utifrån användningen. Anna-Malin Karlssons forskning är av mycket stort värde för den språkvård som ser till vardagens skrivande och läsande i vår tids svenska informationssamhälle.

Benjamin Lyngfelt är verksam vid Institutionen för svenska språket vid Göteborgs universitet. Han disputerade 2002 på avhandlingen Kontroll i svenskan. Den optimala tolkningen av infinitivers tankesubjekt. Den utgår från optimalitetsteorin och ett mycket omfattande material av modernt svenskt skriftspråk, och den handlar bland annat om den så kallade subjektsregeln, t.ex. meningar av typen Genom att skriva boken utreddes subjektsregeln. I Språkriktighetsboken, som Svenska språknämnden gav ut 2005, är Benjamin Lyngfelt huvudförfattare till åtskilliga kapitel, framför allt om välkända syntaktiska problem som valet mellan sin och hans, satsflätan och konstruktionen större än mig. Benjamin Lyngfelts senast utgivna bok är en antologi om passiv och angränsande konstruktioner, Demoting the agent (2006, tillsammans med Torgrim Solstad).

I sin forskning och i sitt pedagogiskt inriktade författarskap har Benjamin Lyngfelt angripit klassiska språkriktighetsfrågor med nya metoder och nytt material. Han har avsevärt vidgat kunskapen inom ett område som alltid kommer att vara centralt för språkvården.

I styrelsen för Erik Wellanders fond ingår professor Lars-Gunnar Andersson, Göteborg, docent Olle Josephson, Stockholm, chef för Språkrådet, samt professor Mats Thelander, Uppsala, ordförande.

Språkrådets föregångare, Nämnden för svensk språkvård och Svenska språknämnden, får en intressant och läsvärd historik med boken Nämnd, inte glömd. Historik över Nämnden för svensk språkvård och Svenska språknämnden 1944–2007. Vi får veta hur det började, vad man sysslade med till vardags och möta många av dem som varit med. Kan endast köpas hos Språkrådet. Läs mer om boken.

Boken kommer att presenteras och delas ut på Svenska språknämndens allra sista årsmöte, onsdagen 11 april 2007. I och med årsmötet upphör Språknämnden.

På Svensklärarföreningens webbplats, svensklararforeningen.se, hittar man mycket intressant och matnyttig läsning, inte minst artiklar ur tidningen Svenskläraren. Det senaste numret, 1/2007, har temat skrivrättning. Det visar sig att rättningen har förändrats under det senaste decenniet; från (ofta negativ) bedömning till konstruktiv, uppmuntrande metod i undervisningen. Bedömningen har i stället lagts i betygsättningen.

Nu finns det en nyupprättad nätbokhandel för Lexinordböckerna. Tjänsten kommer att byggas ut under det närmaste halvåret i takt med att nya böcker och upplagor trycks. Gå till bokhandeln.

Lexin är en lexikonserie med svensk-svenskt och engelsk-svenskt lexikon samt ca 13 lexikon mellan svenska och stora minoritetsspråk som turkiska, arabiska och spanska. Språkrådet är sedan årsskiftet ansvarig utgivare av Lexinböckerna, liksom av Lexinseriens elektroniska ordböcker. Läs mer om dem på vår Lexinsida.

Svenska Akademien har delat ut två språkpriser, Margit Påhlsons pris på 170 000 kronor för särskilt viktiga insatser för svenska språket till Mats Thelander och Svenska Akademiens språkvårdspris på 70 000 kronor för framstående förtjänster inom svensk språkforskning och språkvård till Hans Waldenström.

Mats Thelander är professor i svenska språket vid Uppsala universitet och har varit styrelseordförande i Svenska språknämnden 1999–2007. Hans Waldenström var 1993–2006 språkvårdare vid Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio. Läs mer hos Svenska Akademien.

Stiftelsen Erik Wellanders fond utlyser arbetsstipendier om sammanlagt 215 000 kr för svensk språkvetenskaplig forskning på språkvårdens område. Ansökan kan gälla följande ämnesområden:

– språkvården och det svenska standardspråkets variation och förändring
– standardisering, språknormer och attityder till normer
– språkpolitik och språklig mångfald i Sverige
– språkteknologin, de nya medierna och svenskan
– skola och språkundervisning.

Också andra förslag som ryms inom begreppet språkvård, tolkat i vid bemärkelse, är välkomna. Forskningsuppgiften behöver inte begränsas till det svenska språket utan kan röra andra språk som brukas i det svenska språksamhället.

Hela eller del av beloppet kan sökas till ett arbete i dess helhet eller till en del av ett större arbete. Sökande bör ha avlagt doktorsexamen eller vara antagen till forskarstudier. Ansökan sänds i tre exemplar till Erik Wellanders fond, c/o Språkrådet, Box 20057, 104 60 Stockholm, och ska vara Språkrådet tillhanda senast 21 maj.

Ansökan ska innehålla en kortfattad presentation av forskningsuppgiften med en preciserad och motiverad frågeställning, teoretisk bakgrund, metod samt tidsplan och uppgift om hur forskningen är tänkt att avrapporteras. Stiftelsen fattar beslut före den 15 juni. Ytterligare upplysningar lämnas av Olle Josephson vid Språkrådet, tel. 08-442 42 01, e-post Olle.Josephson(à)sprakradet.se.

Det baskiska parlamentet reformerar nu skolystemet i Baskien, vilket bl.a. innebär att baskiskan som undervisningsspråk stärks. Skolorna ges dock utrymme att själva satsa på undervisning på spanska eller baskiska, beroende på elevernas behov. En stor majoritet av baskiska föräldrar väljer baskiska som undervisningsspråk för sina barn, vilket gör att språket i dag står mycket starkt. Läs mer på Eurolang, EU:s webbplats för minoritetsspråksfrågor.

Språkvård 1/2007: nya ord, könsneutralt språk, den moderna svenskans ålder – och en tidskrift läggs ned. Gå till nr 1/2007 och läs mer om innehållet, ladda ner nyordslistan och Staffan Hellbergs artikel – och läs mer om nedläggningen av Språkvård och den nya tidning, Språktidningen, som kommer i stället.