Språkvård 4/2006

Ett stavfel märker ingen, men två sänker förtroendet för texten. Studenter som får undervisning på engelska frågar mindre. De nordiska länderna har enats om språkpolitiska principer som garanterar alla rätten till modersmål. Det är en del av vad man kan läsa om i 2006 års sista nummer av Språkvård.

Olle Josephson: Ett års språkpolitik
I drygt ett år har riksdagens språkpolitiska mål varit gällande. De har redan gjort nytta. Läs ledaren.

Lars Melin: Experimentell språkvård
När en text innehåller stavfel ökar lästiden och förtroendet för texten minskar. Men man minns inte innehållet sämre. Det visar en serie test. Läs artikeln (pdf).

Johan Hofvendahl: Ibland har du nog lite problem i matte
Skolans utvecklingssamtal är riskfyllda. Lärare och föräldrar har invecklade strategier för att i förtäckt form kritisera varandra och aktualisera problem. Ju längre i i liite, desto farligare. Läs artiklen (pdf).

Rickard Domeij: Ett nytt stycke
Kärnmeningar, bindeord och innehållets tyngd avgör om ett stycke är välbyggt.

John Airey: När undervisningsspråket blir engelska
Studenter som undervisas på engelska byter beteende. Det blir ännu viktigare med hårt strukturerade lektioner, smågruppsdiskussioner och inläsning i förväg. John Airey redovisar resultat från den första svenska undersökningen av högskoleundervisning på engelska. Läs artikeln (pdf).

Nya nordiska mål
Nordiska rådet och de nordiska utbildningsministrarna har antagit en gemensam deklaration om en ny nordisk språkpolitik. Den utgår från fyra språkliga rättigheter.

Karin Taube: Läsning i PISA
Det kommer larmrapporter om svenska tonåringars försämrade läsförmåga. Så här har de testats.

Östen Dahl och Sally Boyd: Grundlöst om språkdöd
Överdriv inte! Att ett språk inte är universitetsspråk hotar inte dess existens. Det är farligare om det inte används inom familjen.

Björn Melander och Mats Thelander: Försiktighet är ändå bäst
Vi överdriver inte! Ännu vet vi för lite om processerna bakom språkdöd.

Parkvalls perspektiv: Språkreformer i tiden
Syftningsreformen och kopulareformen vore något att bita i för den som verkligen vill rensa i svenskan.

Dessutom i Språkvård 4/2006: Frågor och svar, notiser, bokanmälningar m.m.