Månadens nyord 2007

Bokstavsjobb är en relativt ny benämning för arbetstillfällen som skapats genom bokstavsförkortade arbetsmarknadspolitiska åtgärder: alu (arbetslivsutveckling), ota (offentligt tillfälligt arbete), api (arbetsplatsintroduktion) och andra program i det som populärt brukar kallas pysselsättningspolitiken.

I DN uttalade sig i höstas (2.9.2006) en intervjuad person så här: ”För det första skulle de ta bort alla såna här bokstavsjobb, apr, alu, plus. Det är ju bara konstgjord andning, de leder ingenstans, de är bara ett förnedrande sätt att få bort folk ur statistiken. Använd pengarna till riktiga jobb. Det finns ju massor som behöver göras.”

Nyhetsböcker är sakprosa som bygger på nyhetshändelser. Ett slags förlängning av löpsedlar och kvällstidningsartiklar för den som vill fördjupa sig ännu mer i sådant som uppmärksammas i svenska medier. De senaste två åren har det t.ex. kommit flera böcker om händelserna i Knutby. Andra exempel är böcker om Linda Rosing, Hagamannen, den mördade tioåringen Bobby och den s.k. lasermannen. Många av författarna till dessa nyhetsböcker har kvällstidningsbakgrund. Det har också personerna bakom förlaget Big bok, som specialiserat sig på nyhetsböcker.

Den engelska benämningen för företeelsen, instant books, avslöjar det faktum att nyhetsböcker ofta kommer ut snabbt efter själva nyhetshändelsen. Och det gäller förstås att smida medan järmet är varmt, innan folk glömt eller tappat intresset för det inträffade.

Tågsurfning är ett tråkigt fenomen. Det handlar om att ungdomar i smyg åker stående på tågtak eller mellan tågvagnarna. Redan under 1980- och 1990-talet var tågsurfning ett stort problem i många länder, och denna dödslek har orsakat åtskilliga olyckor. Fenomenet har ökat i Sverige de senaste åren – och samtidigt fått mer publicitet som en följd av att många tågsurfare i dag filmar sitt eget eller andras tågsurfande och lägger ut på filmwebbplatser som Youtube.

Sms, av engelskans short message service, är en teknik för utväxling av textmeddelanden mellan mobiltelefoner. Som textmedium börjar sms få rätt många år på nacken, men de senaste två åren har det som textmedium fått flera nya användningsområden. Detta har gett oss en rad nya uttryck: sms-lån (även kallat mobillån), sms-bedrägeri (även kallat smishing), sms-deklaration, sms-tumme, sms-poesi och många fler. Vi har också fått ett nytt verb, sms:a.

På senare tid har tidningarna skrivit särskilt mycket om sms-lån, som kritiserats för att vem som helst på några sekunder kan skuldsätta sig utan närmare ekonomisk granskning. Samtidigt genomlever vi en explosion av sms-bedrägerier, där bedragare t.ex. skaffar sms-lån med hjälp av falska kontantkort.

Men sms:andet kan också ha positiva, demokratiska effekter. Nyligen rapporterade tidningarna om att mångmiljardbygget av en kemifabrik i Kina stoppats efter en massiv sms-protest från kringboende mot den miljöförstöring kemifabriken skulle medföra.

Sms kan skrivas med både stora och små bokstäver, men vi rekommenderar små bokstäver: sms, skicka sms-meddelande etc. Samma rekommendation gäller mms (multimedia messaging service).

Hur bör sms-svenskan då se ut? Ja, det beror på syftet och sammanhanget där texten skrivs. I första hand är det alltså kommunikationssituationen, inte mediet, som ska styra språk- och genrevalet. E-brev och sms kan vara både formell företagskorrespondens, information mellan myndigheter och medborgare och snabba, talspråksliknande meddelanden till kompisen. Man ska därför se upp för ett alltför mediebundet skrivsätt, att skriva snabbt, slarvigt, vardagligt och med många förkortningar bara för att det är ett sms. I stället bör man som i alla skrivsituationer anpassa sig efter mottagaren och syftet med texten.

Bekännelselitteratur kallades det på 1970-talet, men handlade då mer om kvinnliga verk som Erica Jongs ”Rädd att flyga” och Sun Axelssons ”Drömmen om ett liv”.

Skönlitteratur som blandar självbiografiska och fiktivt självbiografiska inslag är inget nytt, men på senare tid har genren fått en nytändning och det har skrivits många spaltmeter om t.ex. Maja Lundgrens och Daniel Sjölins senaste böcker, ”Myggor och tigrar" och ”Världens sista roman”. En term för denna typ av litteratur, som på kort tid spritts i medierna, är striplit. Det anspelar förstås på det för några år sedan lanserade chiclit, d.v.s. skönlitteratur för unga, moderna kvinnor. Strip refererar till det nakna och självutlämnande.

Så här skrev Lisbeth Larsson i Dagens Nyheter 21 augusti 2007: ”Maja Lundgrens och Daniel Sjölins nya böcker är exempel på litteratur som förbryllat läsare och kritiker. Det ser ut som självbiografi, men är något annat. Roman? Faction? Nej, Lisbeth Larsson ser en ny genre födas: Strip-lit. [...] Litteraturteoretikerna har haft fullt upp med att definiera detta nya litterära fenomen, som växt allt snabbare under de senaste decennierna. Det ser ut som självbiografier, men är något annat. Samtidigt som den nakna sanningen tycks naknare än någonsin leker författarna fräckt med genrens löfte om sanning. Vanligtvis är det mera tease än strip.”

Brunch är som bekant en sen och riklig frukost som serveras på alltfler restauranger i Sverige.

Frunch är ett svenskare ord för brunch, bildat av frukost och lunch (i analogi med den engelska sammandragningen av breakfast och lunch). Det är inte nytt men har ökat i användning de senaste två åren. Från att tidigare ha varit ett vardagligt, informellt alternativ till brunch, har det i dag börjat användas i mer officiella sammanhang, t.ex. i annonser från restauranger som erbjuder denna måltidsform.

Frunch är en naturlig och självklar ordbildning för fenomenet ifråga. Använd det!