I allmänspråket betyder minoritetsspråk ofta bara ’språk som talas av minoritetsgrupp i ett land’. Minoritetsspråk omfattar då både teckenspråk och alla svenska invandrarspråk. Denna definition av minoritetsspråk är den gängse också i många andra länder. Språken brukas oftast i
informella sammanhang, t.ex. inom familjen, och deras status är beroende av attityder och lagstiftning i majoritetssamhället.
Men minoritetsspråk används ofta också med en snävare innebörd, ’officiellt erkänt språk som av hävd talats i ett visst land’. Den definitionen går tillbaka på kriterier som formulerats i Europarådets konvention om landsdels- och minoritetsspråk, Minoritetsspråkskonventionen. Den ratificerades av fem EU-länder 1998 och av Sverige år 2000.
Se denna text som teckenspråksfilm.

