språkvård - Institutet för språk och folkminnen Hoppa direkt till textinnehållet Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Översikt Sökningssida FAQ Hjälp Kontakt
 
 
Ord i almanackan

9–18 september
rosh hashana och jom kippur

23 september
höstdagjämning

Månadens nyord
   

Kalendarium Språkrådet 2010–2011

23–26.9.2010

Bok- och biblioteksmässan

Språkrådet och Institutet för språk och folkminnen medverkar på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg 23–26 september. Här kan du få svar på ortnamns- och språkriktighetsfrågor, pröva klarspråkstestet och lämna nyord, lyssna på dialekter och fråga om folkminnen. Du kan även köpa våra publikationer till mässpris. Språkrådets nya skrifter presenteras. Besök oss i vår monter!

Språktidningen är också på plats på Bok- och biblioteksmässan, och är även medarrangör vid två programpunkter: Tidskriftstorget och Grafiska torget. Läs mer på språktidningen.se/bokmassan och på grafiskatorget.se.

29.9–1.10.2010

Namnsymposium: Binamn – uppkomst, bildning, terminologi och bruk

Binamn är ämnet för ett symposium som äger rum onsdag den 29 september till fredag den 1 oktober 2010 på Älvkarleö herrgård i norra Uppland. Med binamn avses andra namn än de officiella: Pelle för Per eller Peking för Norrköping.

Syftet med symposiet är att diskutera binamn i Norden ur olika aspekter samt att belysa principiella och teoretiska frågor kring binamn. Särskild vikt läggs på binamn inom andra egennamnskategorier än personnamn.

Särskilt inbjudna föredragshållare är Silvio Brendler, redaktör för tidskriften Zunamen/Surnames. Zeitschrift für Namenforschung, Eva Brylla, redaktör för Studia anthroponymica Scandinavica och Bertie Neethling, professor vid Department of Xhosa, University of Western Cape, Sydafrika. Därtill kommer en rad andra presentationer och diskussioner.

Symposiet ingår i Nordiska samarbetskommittén för namnforsknings (NORNA:s) symposieserie (se http://www.norna.org) och arrangeras gemensamt av Namnavdelningen vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala och Seminariet för nordisk namnforskning vid Uppsala universitet. Mer information finns på symposiets webbplats.

27–28.10.2010

Språkteknologi för ökad tillgänglighet

Vad kan språkteknologin bidra med för att göra myndigheterna i de nordiska länderna tillgängliga för alla? Det är huvudfrågan för ett seminarium som hålls under två halvdagar i anslutning till SLTC 2010 i Linköping.

Syftet är att samla forskare, teknikutvecklare, myndigheter, språkvårdare och andra med intresse för e-tillgänglighetsfrågor för att diskutera hur språkteknologiska hjälpmedel kan användas för att möta befintliga behov och göra information och service på myndigheterna mer tillgänglig för alla.

Seminariet arrangeras av de nordiska språknämndernas arbetsgrupp för språkteknologi i Norden, Astin, där även Språkrådet sitter med. Läs mer om konferensen.

7.12.2010

Språkpolitikens dag

Den 7 december håller Språkrådet återigen öppet för inbjudna gäster – för att fira femårsdagen av den språkpolitik som klubbades igenom av riksdagen 7 december 2005. En presskonferens kommer att hållas. För frågor om arrangemanget, kontakta Språkrådet på 08-442 42 00.

6.2.2011

Samernas nationaldag

Samernas nationaldag är den 6 februari. Den firas sedan 1993 till minne av det första samelandsmötet som hölls den dagen i Trondheim år 1917.

Samiska är ett finsk-ugriskt språk. Det består egentligen av flera grupper och dialekter. I Sverige är sydsamiska, nordsamiska och lulesamiska vanligast, men även pitesamiska och umesamiska finns här. Läs mer på vår sida om samiska och på webbplatserna sametinget.se och samer.se.

8.4.2011

Romernas nationaldag

Den 8 april är romernas nationaldag. Den firas till minne av den första internationella romska kongressen, som hölls den 8 april 1971 i London. Då infördes också den romska flaggan med ett rött hjul mot ett blått och ett grönt fält.

Romer har funnits i Sverige i minst 500 år. Tidigare sade man zigenare, men det uppfattas av många som nedsättande. I stället säger man rom. Det böjs en rom, flera romer och uttalas med långt å-ljud. Adjektivet är romsk.

Romernas språk kallas romani chib, ibland även romanes eller bara romani, och är sedan år 2000 ett av Sveriges fem officiella minoritetsspråk. Läs mer om romer och romani hos Immigrantinstitutet , Delegationen för romska frågor och Tema modersmål, liksom på våra sidor om romani chib.

23.4.2011

Världsbokdagen

Unesco har utsett 23 april till världsbokdagen, då böcker och författare firas över hela världen. Datumet är inspirerat av det katalanska firandet av skyddshelgonet S:t Göran, då man även uppvaktar vänner med gåvor i form av rosor och – böcker. Läs mer på världsbokdagens webbplats.

12.5.2011

Språkrådsdagen

År 2005 beslutade riksdagen om språkpolitiska mål för Sverige, och 1 juli 2009 trädde en ny språklag ikraft, följd av en ny lag om minoritetsspråk 1 januari i år. Hur har det gått för svenskan och de andra språken i Sverige de senaste åren? Hur ser framtiden ut?

Språkrådet ordnar den 5 maj 2011 Språkrådsdagen i Stockholm. Platsen är Folkets Hus, Barnhusgatan 12–14. I en rad föredrag presenterar Sveriges ledande språkvårdare och språkvetare nyheter i språkpolitiken och ny forskning om dagens svenska.

I slutet av dagen delas 2011 års stora språkvårdspriser ut:

  • Erik Wellanders pris för språkvårdsforskning
  • Klarspråkskristallen för bästa och klaraste myndighetsspråk.

Läs 2010 års program.

14.5.2011

Teckenspråkets dag

Den 14 maj 1981 fastslog riksdagen att teckenspråk är dövas förstaspråk. Det var första gången som teckenspråket fick en officiell status i Sverige. Sverige var med detta beslut först i världen att erkänna teckenspråket.

Teckenspråket har alltid funnits och använts mellan döva men under flera hundra år ansågs teckenspråket inte vara ett ”riktigt” språk. Det betraktades som ett system av gester och kallades för åtbördsspråk. Åtbördsspråket ansågs bara kunna förmedla konkreta företeelser i världen. För att uttryckta abstrakta idéer måste man lära sig det talade och skrivna språket. I dövskolan fick de döva barnen vid sidan av praktiska göromål lära sig skriva och tala. ”Åtbördsspråket deremot nyttjas för de svagast begåfvade döfstumme”, som det skrevs i Nordisk familjebok 1894. När hörapparaten kom under 1950- och 60-talet trodde man att man kunde bota dövheten i världen. Mycket tid ägnades åt att ”hörsel- och talträna” de döva barnen medan kunskapsinlärningen blev lidande.

Under 70- och 80-talet började forskare i världen intressera sig för teckenspråket som det används av döva. Svensk forskning var tidigt ute. Forskningen visade att teckenspråket har sin egen syntax och morfologi. Dessa kunskaper ledde fram till riksdagsbeslutet 1981 och ett par år senare till att teckenspråk blev undervisningsspråk i specialskolan för döva. Sverige var först i världen med att inrätta en professur i teckenspråk. Det skedde 1990. Idag har flera länder i världen erkänt sina nationella teckenspråk och det pågår forskning i ett 50-tal olika teckenspråk.

Teckenspråkets dag firas av döva i hela landet varje år som minne av riksdagsbeslutet.

Uppdaterad 6 september 2010