Det språkpolitiska året 2023

Språkpolitiken har 2023 bjudit på flera statliga utredningar, lagändringar, heta mediedebatter och nya tekniska lösningar, liksom ett stort engagemang från privatpersoner, organisationer, företag och offentliga aktörer. I årskrönikan för det språkpolitiska året 2023 ger Isofs språkpolitiska utredare en genomgång av de största händelserna – som förstås börjar med årets nyord.

Att händelser i omvärlden, både i Sverige och i världen, påverkar språket är Språkrådets nyordslista ett årligt bevis på. I jämförelse med tidigare år speglade 2023 års nyord en större bredd. Medan Covid 2019 stod i fokus för nyorden 2020 och 2021, och Rysslands krig i Ukraina dominerade 2022, gjorde flera händelser avtryck i språket under 2023.

Det handlar om klimatkrisen med nyord som grön kolonialism (exploatering av landområden och naturresurser för att främja hållbarhetsmål på en annan plats). AI:s genombrott bland den breda allmänheten genererade nyord som prompta (skriva en textinstruktion till en AI-tjänst) och generativ AI (artificiell intelligens som utifrån mönster i träningsdata kan skapa helt nytt innehåll, exempelvis text, bilder och musik). Den ekonomiska situationen med hög inflation visar sig också i språket genom till exempel snikflation (strategi där företag i stället för att höja priser försämrar kvalitet, rabatter och service) samt deinfluerare (person som i sociala medier uppmanar till att inte köpa en viss produkt eller tjänst).

Dom-debatten visar att språkvård kan vara språkpolitik

Språkriktighetsfrågor, det vill säga om vad som ska betraktas som rätt och fel i språket, är inte alltid politiskt relevanta, men årets mediedebatt om de, dem och dom handlade inte bara om relationen mellan tal och skrift utan också om spänningen mellan å ena sidan förnyelse och tillgänglighet och å andra sidan språket som kulturarv.

Användningen av ”de” och ”dem” i förhållande till enbart ”dom”, blev föremål för debatt under våren 2023, i samband med att det blev känt att Lena Lind Palicki under året skulle tillträda som ny avdelningschef på Språkrådet. Frågan diskuterades bland annat i SVT, Aktuellt och Aftonbladet. Enligt Lind Palicki är ett argument för en övergång till enbart ”dom” i skriftspråket att personer som inte klarar av att använda ”de” och ”dem” korrekt stigmatiseras, och att övergången till att enbart skriva ”dom” bör betraktas som en naturlig del av att språket utvecklas samt att tal- och skriftspråk närmar sig varandra.

Motståndare till en kollektiv övergång till dom hade förstås också sina argument. I en artikel i Dagens Nyheter där chefredaktörer tillfrågades om sin inställning till användningen av ”dom” angav de flesta att de inte var emot en övergång till ”dom”, men att de i sina tidningar, åtminstone fortsättningsvis, använder ”de” och ”dem”. Journalisten Bo Lifvendahl, som liksom Lind Palicki har en språkspalt i Svenska Dagbladet, menade att ”dom” har använts länge i medier men då som stilgrepp, och att en ”dom-reform” skulle bryta mot den svenska språkvårdens traditionella sätt att arbeta.

På en fråga om huruvida Lind Palickis inställning till bruket av ”dom” skulle påverka Språkrådets egna texter svarade hon att rekommendationen även i fortsättningen kommer att vara att använda ”de” och ”dem” i myndighetens texter. Hur sådana bedömningar av språkriktighet görs behandlades vidare i skriften ”Språkrådet rekommenderar” (mer nedan)– med ett eget kapitel kring de, dem och dom – och rätt och fel var också temat för Språkrådsdagen 2023, Språkrådets årliga konferens.

Svenska Akademiens ordbok färdigställdes

För svenska språket blev 2023 också ett historiskt år. Svenska Akademien började arbeta med Svenska Akademiens ordbok (SAOB) redan 1883. Efter 140 år skickades under hösten 2023 det absolut sista bandet av ordboken till tryck från redaktionen i Lund som nu färdigställt projektet på över 500 000 ord från A till Ö. Den slutliga ordboken landade på 39 band och slutar med ordet ”Öxla” (föröka sig, fortplanta sig).

Arbetet med ordboken är dock inte avslutat, utan fortsätter med uppdateringen av boken. Drygt 10 000 nya ord som under arbetets gång etablerats i det svenska språket ska föras in. Ett exempel är ordet ”allergi” som är ett så pass nytt fenomen att det inte fanns med när ordboksredaktionen arbetade med bokstaven ”A” i slutet av 1800-talet.

Nyutgivningar av myndighetens skrifter

En annan utgivning under året var Språkrådets egen bok Språkrådet rekommenderar. Boken ger vägledning och perspektiv på de interna utredningar som ligger till grund för Språkrådets rekommendationer i språkriktighetsfrågor. Boken är en uppdaterad version av den förra utgåvan som kom 2005.

Dessutom kom en ny och reviderad upplaga av Isofs digitala skrift Språklagen i praktiken, som är en vägledning för tillämpningen av språklagen för anställda i offentlig sektor. Även denna skrift är en uppdatering av en tidigare version från 2011.

AI upprör, underlättar och utvecklas snabbt

Användningen av AI genom Chat GPT slog igenom i den breda allmänheten under året och var ämne för många diskussioner i medier under året. Det senaste numret av Språkrådets bulletin Klarspråk som kom ut i december 2023 ägnades åt AI och hur tekniken kan användas i klarspråksarbetet. Radioprogrammet Språket ägnade i januari 2024 ett avsnitt om AI och hur tekniken förväntas påverka människors språkanvändning.

I december 2023 kom regeringen med ett direktiv om en AI-kommission (det vill säga en större utredning) för att bland annat undersöka hur svensk förvaltning och näringsliv ska ge förslag på hur utvecklingen och användningen av AI i Sverige kan ske på ett etiskt och säkert sätt, samt analysera hur AI kan påverka och främja Sveriges säkerhet och demokrati (dir.2023:164).

Motsägande undersökningar om AI i vården

Flera medierapporter under året handlade om förväntan på att AI ska effektivisera olika typer av arbeten. Det finns AI-tillämpningar bland annat i vården som ställer diagnoser eller kommunicerar dessa till patienter, vilket förväntas kunna effektivisera samt skapa färre och kortare köer. Enligt vissa internationella studier finns resultat som visar att AI-genererade svar kan ha högre kvalitet än dem läkare ger.

Andra studier indikerar motsatsen. Under 2023 införde till exempel 1177 en chattbot som, i syfte att effektivisera vården, gör en första bedömning av patienters vårdbehov i samband med att de kontaktar 1177. En testkörning av samtalen från Västra Götalandsregionen visade dock att bedömningarna var felaktiga Länk till annan webbplats. i vart tredje fall. Efter att detta blev känt har Västragötalandsregionen pausat tjänsten och gjort en anmälan till IVO (Inspektionen för vård och omsorg).

AI-genererat tal på arabiska kritiserades

AI-genererat tal blev också uppmärksammat som fenomen i samband med att Jimmie Åkesson, partiledare för Sverigedemokraterna, publicerade ett tal som genom en AI-tjänst översatts till arabiska, i vilket han uppmanade personer som inte anpassade sig till svenska kulturen att åka hem. Enligt Sverigedemokraterna är en del av syftet med AI-talet att nå en större publik utomlands, men utspelet mötte kritik, bland annat av Julia Agha, VD för mediehuset Alkompis som producerar nyheter på arabiska. Agha menade att utspelet var populistiskt och att det har skrämt arabisktalande i Sverige.

Pionjärverksamheter för de nationella minoritetsspråken

Förslag om nya insatser för meänkieli presenterades

Ny mark bröts hösten 2023 när Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset lämnade fram slutbetänkandet (SOU 2023:68 Länk till annan webbplats.). Kommissionen har sedan 2020 arbetat med att granska svenska statens och Svenska kyrkans assimileringspolitik gentemot minoriteten. Kommissionens slutsats är att regeringen bör ta ansvar för en fortsatt försoningsprocess, vilket innefattar en ursäkt. De förslag som man presenterar inordnades under fyra övergripande mål; inflytande och delaktighet, förverkligande och utökande av rättigheter, språklig revitalisering och kulturfrämjande samt nordiskt samarbete.

Sanningskommissionens förslag vad gäller målet om språklig revitalisering handlar om att staten bör permanenta pågående insatser för språket (däribland språkcentrum), införa utökade möjligheter till undervisning på meänkieli i kommuner i förvaltningsområdet samt att stärka möjligheten att lära sig meänkieli. Ett annat av kommissionens förslag är att utreda frågan om språk som diskrimineringsgrund.

Språkcentrums verksamhet har kommit igång

Under 2023 kunde alltmer verksamhet i de nyetablerade språkcentrumen för finska meänkieli, jiddisch och romska sätta igång. Bemanningen var på plats och en ny yrkeskategori – språkfrämjare – kunde inleda sitt arbete. Kulturminister Parisa Liljestrand var på besök vid språkcentrum för meänkieli i Övertorneå i februari 2023 för att se hur arbetet fortgick.

Språkcentrums övergripande mål är att ge så många språkbärare som möjligt tillgång till språken. Under 2023 har fokus därför legat på att behovsinventera – det vill säga att träffa så många språkbärare som möjligt för att inhämta synpunkter och önskemål för att bilda sig en uppfattning om vilka behov de har. Många föreningar som arbetar med att revitalisera språken på olika sätt vill ha olika slags kunskapsstöd, till exempel om vilka metoder för revitalisering som ger bäst effekt. Ett annat vanligt önskemål är mer material på språken, särskilt pedagogiskt material som kan användas i skolundervisning, studiecirklar eller olika projekt.

Språkcentrums första två verksamhetsår har beskrivits i Isofs delrapport till regeringen som lämnades fram i december 2023. En del av Isofs regeringsuppdrag är att föreslå vilka indikatorer som ska användas för att mäta hur de nationella språken utvecklas på lång sikt och om revitaliseringsåtgärderna har effekt. Detta arbete ska slutredovisas i mars 2025.

Arbetet med digital tillgänglighet för de nationella minoritetsspråken fortsätter

Att de nationella minoritetsspråken blir digitalt tillgängliga är en avgörande fråga för att språken ska kunna användas i vardagen, inte minst för unga. Isof har under året arbetat för att ta fram språkmodeller för meänkieli och romska, i samarbete med Tromsö universitet i Norge. I december 2023 blev det dessutom klart att Vetenskapsrådet har beviljat ett fyraårigt forskningsprojekt som Uppsala universitet ansökt om där Isof är en samarbetspartner. Syftet med projektet är att skapa en talkorpus av meänkieli, och att skriva en omfattande grammatisk beskrivning av språket.

Diskussioner om indikatorer för svenskt teckenspråk pågår

Liksom för de nationella minoritetsspråken har en diskussion om data som rör utvecklingen för svenskt teckenspråk påbörjats. Isof stod under 2023 värd för ett nordiskt seminarium om statistik och indikatorer för de nordiska teckenspråken med nordiska deltagare från dövförbund, språkforskare samt språkvårdare i teckenspråk från de nordiska språknämnderna. Under seminariet diskuterades bland annat hur man kan få fram tillförlitlig statistik om antalet teckenspråkiga språkbärare samt vilka indikatorer som skulle kunna användas för att mäta språkens vitalitet över tid. Mötet kommer att följas av fler under 2024.

Teckenspråkiga berättelser dokumenterades 2023

Ett annat projekt som sätter teckenspråkiga i fokus är ”Äldre döva berättar”. I projektet arbetar Isofs språkvårdare i svenskt teckenspråk med att samla in och dokumentera berättelser om teckenspråkigas liv under 1930–1980-talet. Döva personer födda mellan 1930 och 1958 berättar om sina minnen och upplevelser från hemmet, skoltiden, fritiden och arbetslivet.

Berättelserna spelas in och kommer att bli en del av Isofs språk- och folkminnessamlingar, och kommer därför att utgöra en del av det immateriella kulturarvet för den teckenspråkiga gruppen i Sverige. Liknande insamlingar gjordes under 1980-talet av Sveriges Dövas Riksförbund. Med den inspelning som nu görs finns material som täcker utvecklingen från början av 1900-talet fram tills i dag.

Fler myndigheter men färre kommuner har svenskt teckenspråk på webbplatserna

Under 2023 publicerade Isof en inventering av utbudet av information på svenskt teckenspråk på myndigheters, regioners och kommuners webbplatser. Myndigheten har genomfört liknande undersökningar 2010 och 2015. Resultatet visar att andelen myndigheter, regioner och kommuner som har information på svenskt teckenspråk har ökat till 25,4 procent 2021 (när datan samlades in) från 12,1 procent år 2015 och 4,4 procent 2010. Det finns dock stora skillnader mellan myndigheter på olika nivåer.

För de statliga myndigheterna har den andelen som har information på svenskt teckenspråk ökat mest, vilket i huvudsak kan förklaras av att domstolarna tagit fram en gemensam information på svenskt teckenspråk för webben. Motsatt situation gäller för kommuner och regionerna. Andelen kommuner med teckenspråkig information minskade från 7,9 procent 2015 till 3,8 procent 2021 och minskningen är ännu större för regionerna där motsvarande siffror var 40 procent 2015 till 14,3 procent 2021. Skälet till detta behöver undersökas vidare.

Flera beslut om flerspråkighet och tillgången till svenska i Tidöavtalet

Tidöavtalet, som regeringspartierna och Sverigedemokraterna presenterade efter riksdagsvalet i mitten av oktober 2022, innehöll flera språkpolitiska frågor som partierna gjort upp om att genomföra under mandatperioden. Gemensamt är att de handlar om kunskaperna i svenska bland invandrare i Sverige. Införandet av språkscreening på förskolebarn och slopandet av offentligt finansierad tolk för invandrade personer med permanent uppehållstillstånd, blev föremål för debatt under hösten 2022.

Mest debatterad blev tolkfrågan. Motiveringen för att slopa offentligt finansierad tolkservice för vissa invandrare, handlade enligt Tidöavtalet om att öka incitamenten för svenskinlärning. Flera företrädare för sjukvården menade dock att förslaget bryter mot patientsäkerheten och strider mot de grundläggande principer om likvärdighet och icke-diskriminering som gäller inom sjukvården. Förslagen har under 2023 ännu inte lett till några konkreta utredningsdirektiv. Detsamma gäller frågan om språkscreening och obligatorisk språkförskola, vilket främst drivits av Liberalerna men som också är en del av Tidöavtalet.

Översyn av skolämnena modersmål och svenska som andraspråk har inletts

En utredning har satts igång som ska se över skolämnet modersmål. Enligt direktivet, som kom i december 2023, ska en särskild utredare se över modersmålsundervisningen för att säkerställa att den inte påverkar elevers integration, studieresultat och kunskapsutveckling i det svenska språket negativt, samt vid behov föreslå åtgärder. Utredningen ska också hämta erfarenheter från hur modersmålsundervisningen organiseras i andra länder (dir. 2023:175).

Utöver detta ska utredaren se över ämnet svenska som andraspråk (SVA). Bakgrunden till detta är en översyn av svenskämnena som Skolverket redovisade 2022. Den visade att brister i ämnet svenska som andraspråk kan få negativa konsekvenser för kvalitet och likvärdighet. Bland annat handlar det om att kursplanen inte är anpassad till de elever som saknar grundläggande kunskaper i svenska. Ett av Skolverkets förslag är därför att kursplanen i ämnet anpassas till denna elevgrupp eller att en ny utformas för dem, en kursplan i ”grundläggande svenska”. Syftet med förändringen är att kursplanen ska bli ett bättre verktyg för lärarna och att elever som är nybörjare i svenska ska få mer realistiska mål att arbeta mot. Utredningen ska vara klar i december 2024.

Utredning föreslår språkkrav för permanent uppehållstillstånd

Att språkkrav för permanent uppehållstillstånd skulle införas beslutades i samband med Januariavtalet 2019 mellan de fyra partierna Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna, och var därför inte en del av Tidöavtalet. Men frågan om språkkrav har ändå aktualiserats på flera sätt under 2023. Utredningen om att införa språkkrav för permanent uppehållstillstånd (PUT) lämnades till regeringen i maj 2023 (SOU 2023:25), med förslag som byggde vidare på den tidigare utredningen om språkkrav för medborgarskap (SOU 2021:2).

Syftet med införandet av språkkrav är, enligt direktiven, att främja integrationen och skapa förutsättningar för ett mer inkluderande samhälle. Förslagen innebar bland annat införandet av ett kunskapsprov i svenska språket och ett kunskapsprov om det svenska samhället, i form av hörförståelse på A2-nivån på GERS-skalan (en gemensamt europeisk referensram för bedömning av språkkunskaper).

Isof, liksom flera universitets språkinstitutioner, avrådde från förslaget eftersom det inte finns något forskningsstöd för att införandet av språkkrav skulle ha en positiv effekt på integrationen. Dessutom innebär ett språkkrav stor risk för exkludering av orsaker som individen inte kan påverka, till exempel vilket förstaspråk man har och hur länge man gått i skola.

Isof påpekade också att införandet av ett språkkrav måste vägas mot språklagens formuleringar om samhällets ansvar att ge tillgång till svenska. Införandet av ett språkkrav ökar istället individens eget ansvar för språkinlärning vilket innebär ett skifte i inriktningen av svensk språkpolitik. För att mildra de exkluderande effekterna av införandet behöver satsningar göras på utbildningen i svenska, sfi.

Invandrares kunskaper i svenska kan komma att mätas

Ytterligare två utredningar som handlar om invandrares inlärning av svenska har tillsatts eller fått utökade direktiv under 2023. Utredningen (SOU 2024:12) lämnade sitt delbetänkande i januari 2024. Utredningen föreslår införandet av mål för uppföljning av integrationspolitiken, i syfte att den som invandrar till Sverige ska anpassa sig mer till det svenska samhället. I delbetänkandet föreslås olika mål för integrationen, där ett mål om språklig integration ingår (utöver mål för ekonomisk, social, kulturell och demokratisk integration).

Utredningen ska i sitt slutbetänkande, som ska lämnas fram i maj 2024, förslå indikatorer på hur de olika integrationsmålen ska kunna mätas över tid. När det gäller språklig integration förs en diskussion om att dels utgå från utbildningsstatistik om godkända betyg från kurser i sfi, dels om enkäter där individer själva får skatta sina kunskaper i svenska.

En utredning om införandet av språkkrav i äldreomsorgen tillsattes under 2023 (dir. 2023:44). Utredningen ska undersöka vilka krav på kunskaper i svenska som är lämplig att ställa för olika yrkesgrupper inom äldreomsorgen, samt hur dessa språkkrav ska utformas. Det övergripande syftet med utredningen, som ska vara klar i september 2024, är enligt direktivet att öka patientsäkerheten inom äldreomsorgen.

Språkpolitiken inte längre bara en kulturfråga

Sammanfattningsvis ser vi de att språkpolitiska frågorna på flera sätt befunnit sig i politikens mittfåra under 2023. Det är inte överraskande eftersom språk rör viktiga värden både för individer och vårt gemensamma samhälle. Stora satsningar har under de senaste åren gjorts för revitaliseringen av de nationella minoritetsspråken genom etableringen av språkcentrum, men också genom att tillsättningen av sanningskommissioner ansvarsutkrävande av historiska orättvisor som påverkar de nationella minoriteternas och språkens användning idag. Den en ena kommissionens förslag lämnades som sagt fram i november under året, och den Sanningskommissionen för det samiska folket ska slutredovisa i december 2025.

Det stora fokus som de senaste åren legat på språklig integration och invandrares kunskaper i svenska har medfört att språkpolitiska frågor allt oftare blivit en del av andra politikområden och utredningar om språklig integration har genomförts under Justitiedepartementet, Arbetsmarknadsdepartementet och Socialdepartementet. Språklagens implementeringsområde växer alltså, hur vi ska lagstifta om språk och språkliga regleringar är inte längre enbart en fråga som ligger under Kulturdepartementet. Detta ställer också krav på Isof som myndighet att nå ut bredare med kunskap om språk, de språkliga målen och språklagens intentioner.

Att frågor om språk tas upp inom andra samhällsområden är inget märkligt för oss arbetar med språk till vardags. Tvärtom är det bra att språkpolitisk medvetenhet finns inom de områden där språk används – det vill säga överallt i samhället. Det vi följer är att de beslut som tas på olika nivåer inte motsäger den språklag som en enig riksdag en gång bestämt ska vara vägvisare för språkval och språkanvändning i Sverige, en språklag som innebär främjande av både det svenska språket, de nationella minoritetsspråken och övriga språk i Sverige.

/Pernilla Johansson & Jennie Spetz