språkvård, språkrådet - Institutet för språk och folkminnen Hoppa direkt till textinnehållet Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Översikt Sökningssida FAQ Hjälp Kontakt
 
     

Kapitel 2–6

2.1 Innehållsförteckning

I innehållsförteckningar händer det ofta att kolumnen med sidnummersiffrorna hamnar så långt till höger om texten att det blir svårt att hitta rätt i sidled utan att använda linjal som stöd för ögat. Det händer främst när radavståndet är litet
eller textraderna är olika långa. Ofta används då en prickad linje för att styra blicken till rätt sidnummer. Denna prickade linje måste ha en mindre grad än bokstäver och siffror, annars blir den alldeles för grov och ful. Om brödtexten är ca 12 punkter, räcker det med 5–6 punkters teckengrad för den prickade linjen.

Metoden förekommer ofta när dokument görs i MS Word, som innehåller en automatik för skapandet.

Inskriven: 8.12.2008

2.2 Punktuppställning: interpunktion

Om man tvekar kring hur man ska ställa upp en punktuppställning med avseende på kolon och interpunktion vid leden, kan man prova att omvandla punktuppställningen till löptext. Skulle man t.ex. ha kolon efter en överordnad rubriksats, har man med fördel kolon även i punktuppställningen.

Löptext

Ta med dig svampkorg, stövlar och renskniv.

Punktuppställning

 Ta med dig
• svampkorg
• stövlar
• renskniv.

Löptext

Ta med dig följande saker: en ordentlig svampkorg, stövlar eller kraftiga skor, en liten renskniv.

Punktuppställning

Ta med dig följande saker:
• en ordentlig svampkorg
• stövlar eller kraftiga skor
• en liten renskniv.



Inskriven: 8.12.2008

2.2 Punktuppställning: undernivåer

Det förekommer ganska ofta att punktuppställningar har underordnade led, alltså led på två eller flera nivåer. Det borde funnits med åtminstone ett exempel på hur sådana kan se ut. Exempelvis bör då leden på de olika nivåerna markeras med olika typer av symboler (•, #, >, – etc.). Dessutom bör leden på låg nivå ha större indrag än leden på högre nivå. I ordbehandlings- och layoutprogam finns färdiga funktioner för att skapa sådan flernivåuppställningar.

Rubrik

  • bla
    – bla
    – bla
  • bla
    – bla.

För exempel på flerledade nivåer med siffror, se t.ex. innehållsförteckningarna under respektive avsnitt i skrivreglerna.

I avsnittet står det för övrigt: ”I de flesta datorprogram finns färdiga inställningar …” Det borde stått ”ordbehandlings- och layoutprogam”.

Inskriven: 8.12.2008 

2.2 Punktuppställning: komma efter led

Vi skriver: ”Det ska inte vara några kommatecken efter de skilda leden eller något och före det sista ledet.” Det kan tolkas som att det är fel, alltså mot reglerna, trots att det är relativt vanligt i bruket. Det är det inte, bara väldigt onödigt, fult och på sätt och vis ologiskt. Därför ville vi ha en starkare skrivning än bara ”några kommatecken behövs inte”. Till nästa utgåva bör det kanske hellre stå  att ”vi avråder från komma” eller liknande.

Man kan säga att punktuppställningen i led i sig ersätter kommatecknen. Och då blir det ologiskt att ha dem kvar. Möjligen kan man argumentera för en mer grafisk vinkling på det hela och säga att man bör skriva punktuppställningar precis som löptext (inklusive kommatecken) och att uppdelningen i led bara är ett sätt att skapa mer luft och grafisk struktur för ögat.

Inskriven: 21.9.2010

3.2.1 Inledande hälsningsfraser och tilltal

I förra utgåvan nämndes ytterligare en variant: inget skiljetecken alls efter den inledande hälsningsfrasen.

Hej
Hoppas du mår bra ...

Den varianten är fullt möjlig, åtminstone i vardagliga texter. Hälsningsfrasen bör då stå på egen rad. Vi valde att inte nämna den i nuvarande utgåva, dels för att den är relativt vardaglig, dels för att det blir för många alternativ att välja mellan och dels för att det kan vara grafiskt vanskligt att inte ha något skiljetecken alls (Hej Hoppas du mår bra ...).

Inskriven: 8.12.2008

4.4 Interpunktion vid citat

Det finns några fall som är lite knepiga och som inte tas upp i skrivreglerna. Ett sådant är hur man bör hantera interpunktion i citat som består av en ofullständig och en fullständig mening.

Helst bör man förstås undvika att göra så och om möjligt välja en annan citatteknik, överväga att citera fullständiga meningar eller att i stället uttrycka innehållet med egna ord. Men det kan finnas tillfällen då ingen av dessa metoder fungerar. I dessa fall bör punkten placeras utanför citattecknet. Exempel:

Det finns två variantformer, tulipan och tulpan. Språkrådet skriver att ordformen tulipan ”förekommer t.ex. i sånger, dikter och ramsor. Den extra vokalen gör förstås ordet lätthanterligare i sådana sammanhang”.

I det här fallet, och i många andra, hade det varit enkelt att i stället formulera om citatet, eller delar av det, med egna ord. Därmed hade man sluppit problemet:

Det finns två variantformer, tulipan och tulpan. Språkrådet skriver att ordformen tulipan ”förekommer t.ex. i sånger, dikter och ramsor” och att den extra vokalen gör ordet lättare att hantera i de sammanhangen.

Ibland är det även möjligt att dela upp texten i två citat:

Språkrådet skriver att ordformen tulipan ”förekommer t.ex. i sånger, dikter och ramsor”. ”Den extra vokalen gör förstås ordet lätthanterligare i sådana sammanhang”, fortsätter man.

Inskriven: 15.8.2011 

Uppdaterad 15 augusti 2011

Ansvarig för sidan: Språkrådet

Skriv ut Skriv ut