språkvård, språkrådet - Institutet för språk och folkminnen Hoppa direkt till textinnehållet Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Översikt Sökningssida FAQ Hjälp Kontakt
 
     

Kapitel 12–17

12.1 Punkt efter rubrik?

Får man använda punkt efter rubriker? Nej, man skriver normalt inte punkt efter rubriker. Däremot sätter man ut frågetecken och utropstecken.

Punkt efter rubriker förekommer dock i vissa undantagsfall. Dels förekommer det i vissa speciellt placerade rubriker, som radrubriker och s.k. nedryckare.

Dels förekommer det i speciella textsammanhang, t.ex. i reklamannonser där den grafiska formen inte följer det normala mönstret med rubrik, eventuell ingress och brödtext. Ett fetat ord överst i en annonstext kanske inte fungerar som sammanfattande rubrik utan mer som ett fetat nyckelord eller inledningsord till den övriga texten.

I reklamtexter kan man alltså behöva ta ställning till lämplig interpunktion från fall till fall, men i tidningstext och i alla andra normala textsammanhang följer man principen: ingen punkt efter rubrik.

Inskriven: 9.2.2008

12.8 Tankstreck

Vi skriver: ”Om det i något datorprogram saknas ett särskilt tankstreck, får man i stället använda bindestreck. Om bindestreck används i stället för tankstreck bör mellanslag göras före och efter bindestrecken, eftersom texten i regel annars blir för kompakt.”

Följande borde läggas till:

När man vill visa att det är tankstreck som avsetts, kan man i stället sätta ut två bindestreck, utan mellanslag dem emellan och heller inget mellanslag före och efter de två bindestrecken: Stockholm--Göteborg.

Inskriven: 8.12.2008

12.8.3 Tankstreck för period, omfång, sträcka

Tankstreck (utan mellanslag) sätts förstås även mellan månader skrivna med bokstäver, när de anger period: 1 juli–15 augusti.

Inskriven: 8.12.2008 

12.10 Hakparentes

I boken säger vi att ”hakparentes kan användas runt uttalsuppgifter i t.ex. lexikon och ordböcker”.

Man kan tillägga att hakparentes i ordböcker ibland också används för att visa upp t.ex. sammansättningsled, avledningar av ett grundord, optionella ordled etc.: [tidnings]kiosk, kvar[lämnad], släppa [in] ngn genom grinden.

Inskriven: 8.12.2008

12.14 Mellanrum: mellanslag

På ett antal ställen i boken använder vi oprecist uttrycket mellanrum där vi snarast avser mellanslag. På motsvarande sätt ska det heta fast mellanslag, inte fast mellanrum.

Man kan säga att mellanslag är en av flera metoder för att åstadkomma ordmellanrum. När man använder tabulator uppstår också ordmellanrum, liksom när man använder hela eller delar av det typografiska fyrkantsmåttet.

Inskriven: 8.12.2008

12.14 Mellanrum: högermarginal

Vi skriver: ”Mellanrum mellan ord är normalt lika stora, vilket ger en ojämn högermarginal. Vill man ha rak högermarginal, får man räkna med olika stora ordmellanrum.”

Förslag till bättre formulering:

Om man väljer att skriva med ojämn högermarginal blir ordmellanrummen konstanta i hela texten. Om man däremot väljer att skriva med rak högermarginal, blir ordmellanrummen konstanta på varje enskild rad men mer eller mindre olika stora på de olika raderna.

Inskriven: 8.12.2008

14.2.3 Övriga icke-latinska skriftsystem: arabiska

I vetenskapliga sammanhang används ibland olika diakritiska tecken (överstreck, omvänd cirkumflex etc.) som uttalsangivelser vid translitterering av arabiska. I svenska används normalt inte sådana tecken, och aldrig utanför vetenskapliga sammanhang. För vetenskapligt bruk kan man nyttja de former Nationalencyklopedin använder. I vetenskapligt bruk är det t.ex. vanligt att långa vokaler förses med ett överstreck.

Man kan läsa mer om detta om man söker på ”arabiska” på TT:s webb (http://www.tt.se/ttsprak/) och under artikeln ”arabiska” i Nationalencyklopedin.

Inskriven: 8.12.2008

16 Skriva specialtecken på dator

Man kan tycka att bokens text bör väl vara såväl teknikneutral som kommersiellt neutral. Nu ges framför allt instruktioner som gäller Windows, och för stationära datorer. Vissa kommandon utgår från det numeriska tangentbordet – som ju ofta saknas på bärbara datorer. Tangenten Alt Gr finns bara på pc-tangentbord. De angivna snabbkommandona stämmer dessutom bara för vissa program och är beroende av vilken version av respektive program som används samt med vilket teckensnitt man skriver. I synnerhet kan avsnitten 16.2.1 och 16.2.3 därför ifrågasättas.

Vi påpekar delvis dessa brister i texten. Och man kan väl säga att kommandona gäller i relativt få operativsystem och program men i väldigt många faktiska skrivsituationer. Då har vi bedömt att det är bättre att ha med kommandona än att inte ange några alls. Vi bör dock till nästa utgåva överväga att ta bort avsnitten 16.2.1–16.2.3 och bara ge allmän vägledning.

Snabbkommandon finns normalt tillgängliga i respektive program och dessas hjälpmenyer och manualer. Titta i första hand där!

Inskriven: 8.12.2008

Uppdaterad 14 juli 2009

Ansvarig för sidan: Språkrådet

Skriv ut Skriv ut