Föredragsbanken

Språk har blivit en politisk fråga. Det gäller invandrarspråk, de fem minoritetsspråken och inte minst svenskans ställning. Föredraget tar upp det språkpolitiska läget i Sverige i dag, riksdagens fyra språkpolitiska mål och språkpolitikens möjligheter och begränsningar.

Vilka språkverktyg finns i dag och hur används de på bästa sätt? Hur fungerar språkkontroller rent tekniskt och vilka är för- och nackdelarna med att använda dessa program? Språkrådet rätar ut frågetecknen och ger råd om användning av språkstöd i olika miljöer: i skolan, på kontoret, på redaktionen.

Engelskan förser svenskan med lånord och den gör sig alltmer gällande som arbetslivsspråk, vetenskapsspråk och skolspråk. På några punkter är dess ställning inte så stark som många tror, i andra fall är det tvärtom. I vilken mån är det engelska inflytandet ofrånkomligt och t.o.m. önskvärt? Hur ska man hantera engelskan i exempelvis arbetsliv och utbildning? Hur vanliga är lånorden? Hur ska vi hantera lånorden: översätta dem, anpassa dem eller ta in dem som de är? Vad säger forskningen?

Hur förändras språket med nya elektroniska medier som chatt, e-post och webb? Hur förändras skrivande och språkkunskaper med de alltmer avancerade skrivstödsprogrammen, som i dag kan redigera texter på både stilistisk och grammatisk nivå? I detta föredrag diskuteras datoriseringens språkliga effekter i dag och i morgon. (Föredraget är ungefär detsamma som »Vad händer med svenska språket« men med betoning på datoriseringens inverkan på skrivande och språkutveckling.)

När uppstod svenskan? Hur talade en viking, och hur skiljer sig gårdagens svenska från dagens? Detta föredrag ger en översikt över svenskans utveckling från historiens början till i dag.

Den nordiska språkgemenskapen bygger dels på att Nordens språk är ömsesidigt begripliga, dels på att de nordiska länderna utvecklar en gemensam språkpolitik. Förstår danskar, norrmän och svenskar varandras språk sämre eller bättre i dag? Håller engelskan på att ta över som gemensamt språk för nordisk kommunikation? Vad innebär det att de nordiska länderna blivit mångspråkiga samhällen? Och hur möter man i en gemensam språkpolitik hotet om domänförluster till engelskan.

Det finns många olika typer av ordböcker. För dagens svenska har vi t.ex. definitionsordböcker, konstruktionsordböcker, synonymordböcker, begreppsordböcker och nyordsordböcker. För den äldre svenskan finns det historiska ordböcker. Genom olika övningar kan eleverna träna sig att söka olika slags information ur olika ordböcker.

Den vetenskapliga texten ställer mycket höga och mycket speciella krav på organisation, koncentration och precision. Det gör sig gällande på alla nivåer i texten, från disposition till ordval. I den populärvetenskapliga texten gäller helt andra grepp. Föredraget behandlar de karaktäristiska egenskaperna hos goda vetenskapliga och populärvetenskapliga texter och hur man går till väga i sitt skrivarbete för att nå ett lyckat resultat.

Dagens skrivundervisning ställer höga krav på både lärares och elevers förmåga att analysera och bedöma texter. Det räcker inte att ha synpunkter på språkriktighet och enskilda formuleringar. Man måste också kunna ge precisa anvisningar för hur skribenten kan disponera och disponera om, skapa sammanhang, framhäva och koncentrera. Den moderna textlingvistiken erbjuder utmärkta möjligheter för det arbetet. Föredraget behandlar hur textlingvistiken kan användas när man bedömer och värderar uppsatser.

Svenska Akademiens grammatik omfattar fyra band och 2 700 sidor; den kom ut 1999. Det är en grammatik som beskriver det allra mesta av av svenskt tal- och skriftspråk i dag. Däremot är det inte en normerande grammatik som ger råd och regler. Det hindrar inte att den indirekt säger mycket om dagens språknorm. Grammatiken är främst avsedd för experter och svårläst för den som inte är väl bevandrad i modern språkforskning.

Föredraget orienterar om grammatikens uppläggning, presenterar några grundläggande begrepp och demonstrerar hur man kan hitta i den och använda den för olika syften. Särskilda problem kan tas upp om önskemål finns. Föredraget vänder sig främst till svensklärare och andra yrkesgrupper som redan har viss grammatisk skolning.