Under fotbolls-VM:s första vecka har vuvuzela varit ordet på allas läppar. En vuvuzela är en meterlång tuta av plast som är vanligt förekommande i publiken under fotbollsmatcher i Sydafrika. Tutorna är ofta färggranna och finns i de olika fotbollslagens egna färger. Vuvuzelan används för att störa motståndarlaget och för att visa sitt stöd för favoritlaget.
Ordets ursprung är höljt i dunkel, men många hävdar att det helt enkelt härstammar från ett uttryck för ’att göra oväsen’ på zulu. Andra tror att det kommer från ordet för ’dusch’ på kåkstadsslang – antingen för att tutan duschar publiken med oväsen, eller för att den med lite fantasi kan sägas likna ett duschmunstycke.
Oavsett ursprung har ordet spridit sig som en löpeld i medierna de senaste veckorna, och används redan metaforiskt: på Dagens Nyheters sportsidor tilldelas varje matchdag i VM ”dagens vuvuzela” till den spelare som gjort mest väsen av sig genom sin spelinsats. Som fenomen har vuvuzelan också snabbt spridit sig till publikläktarna i andra länder och andra sporter. I Sverige tvingas nu även musikfestivalarrangörer att införa vuvuzelaförbud.
Vuvuzelan är omdiskuterad eftersom den tros kunna orsaka hörselskador, och för att ljudet är störande för tv-publiken. Internationella fotbollsförbundet, Fifa, ville först förbjuda vuvuzelan under VM, men gick sedan med på att godkänna varianter på högst en meter.
Osäkerheten om hur ordet ska böjas är stor, och även i dagstidningarna ser man ofta främmande böjning med plural-s: vuvuzelas. På svenska bör ordet i stället böjas en vuvuzela, den där vuvuzelan, flera vuvuzelor, de där vuvuzelorna.
Uppdaterad 1 juli 2010
Ansvarig för sidan: Språkrådet