Mångspråkigt tema på Språkrådsdagen 2010

Språkrådsdagen 2010 hade ett fullspäckat program med intressanta föredrag av framträdande och prisbelönta språkforskare (se nedan).

Programmet avslutades med två prisutdelningar: Wellanders pris gick till Inger Lindberg, professor i tvåspråkighet vid Stockholms universitet, för hennes insatser för alla dem som inte har svenska som modersmål. Prisutdelare var professor Mats Thelander från Uppsala universitet.

Klarspråkskristallen gick i år till CSN för lättillgänglig och pedagogiskt utformad webbinformation och till Hovrätten för Västra Sverige för pedagogiskt utformade domar. Prisutdelare var Nyamko Sabuni, integrations- och jämställdhetsminister. Prisutdelningarna efterföljdes av bubbelskålande och mingel.

Här följer en kort presentation av dagens föredrag.

Ett år med språklagen – välvilja, missförstånd och yrvaket intresse: Lena Ekberg, chef för Språkrådet

Lena Ekberg sammanfattade det första året med språklagen genom att se på reaktionerna på språklagens införande – i medierna, hos myndigheterna och bland allmänheten. Hon kommenterade också hur lagen har tolkats i de fall där den har prövats av JO, och hur Språkrådet följer upp hur lagen tillämpas. Bland annat pekade hon på hur specifika förordningar, t.ex. om rätten till modersmålsundervisning, inte alltid stämmer med språklagens intentioner.

Språkpolitik för språklig mångfald: Kenneth Hyltenstam, professor vid Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet

Föredraget gav en översikt över svensk språkpolitik i förhållande till språklig mångfald från slutet av 1800-talet fram till idag. De historiskt inhemska minoritetsspråken samiska och finska i Tornedalen användes under en kort period som undervisningsspråk för elever med dessa språk som modersmål, tills nationalistiska och assimilationistiska
tendenser från ca 1880 ledde till en språkpolitik som syftade till att eliminera dessa språk ur skolundervisningen.

Den assimilationistiska perioden rådde fram till 1960- och 1979-talen då pluralistiska attityder kom att styra en språkpolitik som siktade mot att stödja språklig mångfald i den svenska befolkningen. Invandrare kom i fokus, men
politiken kom också att gynna de inhemska minoriteterna. En pluralistisk hållning har alltsedan dess styrt stora delar av den i regleverk och lagar formulerade språkpolitiken, men genomförandet har hindrats eller försvårats av en underström av homogenitetstänkande.

Under de senaste två årtiondena har dessutom tillkommit en ”nyassimilationistisk” hållning i delar av det politiska livet med start i främlingsfientliga partier – som i Sveriges fall Ny Demokrati – sedan början av 1990-talet.

Huvudpoängen i föredraget var att såväl språkpolitikens utformning som dess genomförande är beroende av spänningen mellan en nationell självförståelse, där pluralism spelar en viktig roll, och omedvetena underliggande common sense-uppfattningar, eller ideologier, av assimilationistiskt slag både hos beslutsfattare och folk i allmänhet.

Engelska eller svenska på universitetet?: Linus Salö, språkvårdare vid Språkrådet

Nio av tio avhandlingar i Sverige skrivs på engelska. Det kan medföra att svenskan försvagas som vetenskapligt skriftspråk. Därtill ges majoriteten av programmen på avancerad nivå med engelska som undervisningsspråk. Det kan ha negativ inverkan både på studenters inlärning och på lärares förmåga att lära ut.

Vi behöver en ny diskussion om språkval och språkanvändning. Med en medveten och pragmatisk språkpolitik kan svenskan bevaras och utvecklas också inom högre utbildning och forskning. Detta måste dock baseras på en nyanserad kartläggning av språksituationen. En sådan kartläggning presenterade Språkrådet tidigare i år.

Tillgänglig webbinformation i flerspråkigt perspektiv: Rickard Domeij, språkvårdare vid Språkrådet

Samhället måste ta större hänsyn till människors språkliga behov och rättigheter i kommunikationen med medborgarna på internet. Då kan fler göras delaktiga i det framväxande informationssamhället, också nationella minoriteter och personer med annat modersmål än svenska. Rickard Domeij har utrett situationen och skissade i föredraget på hur en språkpolitik kan utformas för att förbättra språksituationen på internet.

Vårt behov av lättläst: Maria Sundin, språkkonsult, Textfixarna

Intresset för lättläst ökar. Att 2010 är tillgänglighetsåret har spelat in, liksom språklagen. Om språket i offentlig verksamhet ska vara enkelt och begripligt räcker det inte med klarspråk. Vi behöver också lättläst. Och vi är många som har ett stort behov av lite enklare texter. Inte minst alla som är ovana vid myndighetstexter, nybörjare på svenska och läsare med olika funktionsnedsättningar.

”Jag får mindre ångest av lättläst”, säger en läsare. ”Lättläst är ett sätt att komma in i det svenska samhället”, säger en annan. 25 procent av alla vuxna svenskar har svårt att läsa av olika skäl. Det är för dem lättläst finns. Och det är egentligen inte så märkvärdigt att skriva lättläst – det är bara att utgå från samma principer som för klarspråk. Den stora skillnaden är att lättläst är till för läsare med lässvårigheter. Lättläst är inte ett särskilt språk – lika lite som klarspråk är det – utan en anpassning till läsarens behov. Och ska vi bli duktiga på att skriva lättläst måste vi lära oss mer om våra läsare. Gör fler läsarundersökningar! Och ta med lättläst bland övriga riktlinjer för kommunikation! 

Finanskrisens metaforer: Anna Gustafsson, forskare vid Lunds universitet

Föredraget diskuterade metaforers betydelse för förståelse av abstrakta begrepp i det ekonomiska språket. Vi har ett väl utvecklat bildspråk för att tala om ekonomisk utveckling, tillväxt och finanskris. Metaforerna avslöjar att vi ser tillväxt som något naturligt gott. Denna förståelse av tillväxt som något grundläggande gott gör det också svårt att ta till oss alternativa sätt att se på ekonomisk utveckling – som betonar hållbarhet. Men begreppen hållbar och hållbarhet är problematiska ur flera aspekter. En pilotstudie av pressens användning av begreppen visar att de inte alls används entydigt.

En hög servicenivå – vad är det? Om värderingar i myndighetstexter och andra texter: Catharina Nyström Höög, universitetslektor i svenska vid Uppsala universitet

Mottagarnas attityder till myndighetstexter kan vara en otillräckligt undersökt förklaring till att begriplighetsproblem 
uppstår. Ytterligare analys av dimensionen värderingar och attityder i myndigheters texter kan därför vara nödvändig. Catharina Nyström Höög lyfte fram dels en modell för att undersöka värderingar i texter, dels några exempel både från myndighetstexter och andra typer av texter.

Huvudpoängen är att visa hur myndighetstexterna skiljer sig från andra texter med avseende på värderingar. Om
värderingsmönstren i texterna skapar attitydproblem eller begriplighetsproblem, då är de etablerade klarspråksråden otillräckliga eftersom de enbart utgår från texternas språkliga egenskaper. Detta preliminära antagande bör undersökas mer.