språkvård, språkrådet - Institutet för språk och folkminnen Hoppa direkt till textinnehållet Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Översikt Sökningssida FAQ Hjälp Kontakt
 
 
Ord i almanackan
Månadens ord
Månadens dialektord

februari
vars (öppnas i nytt fönster)

Fler ord från dialektavdelningarna »

Kalendarium

6.2.2011
Samernas nationaldag

10–11.2.2012
VAKKI-symposium kring översättnings-, fackspråks- och flerspråkighetsforskning med temat Språk i rörelse, Vasa universitet

Fler händelser »

   

Ska eller skall?

v. 50

Regeringskansliet beslutade för något år sedan att endast använda ska i sina texter, även i lagtext. Många myndigheter och organisationer – och enskilda skribenter – har tolkat det som att man i dag inte ska använda skall i några texter, och att skall är föråldrat. Det är helt fel. Valet mellan ska och skall är fritt och oftast utan stilskillnad, och båda formerna har levt sida vid sida både i skrift och tal åtminstone sedan 1500-talet – och fortsätter att göra så.

Ska är i dag den dominerande formen, och normalformen. Men skall är mycket vanligare än de flesta tror, även i talat språk och även hos unga (se autentiskt halloweenklotter i bilden nedan). Skall förekommer en del i emfatisk funktion, d.v.s. som ett starkare, betonat ska, men de flesta skall är bara ren variation gentemot ska. Många blandar alltså ska och skall, även i talspråk. Observera att skriftformen skall kan läsas ut både som /skall/ och /ska/, medan ska bara kan läsas ut som /ska/.

I en tidning eller på en webbplats är det bra att vara konsekvent och ha samma form i sina texter. Det är ett sådant redaktionellt beslut Regeringskansliet tagit. I praktiken lyckas dock många inte hålla den redaktionella konsekvensen, inte heller språkmedvetna tidningar som Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, nej inte ens Språkrådet.

Uppdaterad 6 december 2009

Ansvarig för sidan: Språkrådet