Skolmyndighet debatterar snäckimplantat med läkarkåren

Bengt Danielsson, samordningsansvarig för skola, och Ola Hendar, internationell samordnare för skola, båda vid Specialpedagogiska skolmyndigheten, skriver i Läkartidningen nr 46 att barn med snäckimplantat behöver tvåspråkig undervisning och att föräldrastödet måste finnas kvar. Tekniken kan inte ersätta tvåspråkig undervisning, menar myndigheten och driver sin tes med rön från neurovetenskapen.

Allt fler föräldrar till döva barn med snäckimplantat ser sina barn som normalhörande och väljer bort teckenspråket för sina barn. När språkutvecklingen inte följer normalhörandes utvecklingskurva tror föräldrarna att det beror på barnets ”hörselålder”, d.v.s. den tid som förflutit sedan operationen av snäckimplantatet utfördes.

Artikelförfattarna anser att hörselålder är en olycklig förklaringsmodell. I själva verket kan språkförseningen bero på hörselhandikappet. Variationen inom gruppen är stor vad gäller hörförståelse och talproduktion. ”Det är skillnad på ett barn som är ett år och kan säga två ord och ett barn som är åtta år och bara kan två ord”, menar artikelförfattarna.

I stället varnar författarna till debattartikeln för ensidig enspråkig inlärning. Inom neurovetenskapen finns det studier som visar att det första fyra åren i barnens liv är en kritisk period för syn-, hörsel-, språk- och kognitionsutveckling. Får inte barnen allsidig stimulans kan det få konsekvenser för barnens utveckling. Tyvärr finns en utbredd uppfattning att teckenspråksinlärning hindrar talutveckling hos barn med snäckimplantat. Artikelförfattarna ställer en fråga riktad till läkarkåren om varför denna uppfattning sprids. ”Tvåspråkighet är positivt för alla människor, på alla språk. Det verkar gälla för alla utom just för barn med kokleaimplantat”, skriver Bengt Danielsson och Ola Hendar i debattartikeln.

De menar att tvåspråkig undervisning tvärtom ger barnen en större frihet. Genom att låta barnen lära sig båda språken kan de senare under uppväxten bestämma om de vill använda svenska eller svenskt teckenspråk som förstaspråk.

Debattartikeln kan läsas på lakartidningen.se.

Se denna text som teckenspråksfilm.