För lite information på andra språk hos landstingen

Cirka 14 % av den svenska befolkningen är utrikes födda, och många har behov av samhällsinformation på andra språk än svenska. En studie av landstingens webbplatser som gjorts av kommunikationsföretaget Nåfram visar dock på stora skillnader i hur landstingen väljer att informera på andra språk, och servicen är generellt långt sämre än den är på svenska.

Regeringens uttalade vilja att stärka våra nationella minoriteters ställning har alltså ännu inte ha slagit igenom. ”Hur stora kan skillnaderna i servicenivå vara på svenska och andra språk, innan de borde betecknas som kommunikativ diskriminering?” frågar sig Nåfram i ett pressmeddelande.

Pressmeddelandet pekar på flera problem:

• Stora skillnader i navigering och gränssnitt gör det svårare för den enskilde att hitta information på sitt språk.
• Avsaknaden av generella riktlinjer för flerspråkig information är uppenbar.
  
• Brist på statistik om hur många som talar ett visst språk gör det svårare att tillgodose behoven. (Detta har även Språkförsvaret påtalat i olika sammanhang.)
• De svenska länen är befolkningsmässigt små och kostnaderna per språkgrupp därför höga. Arbetet med riktlinjer, och med implementeringen av riktlinjerna, bör ske i samverkan mellan landstingen – och med andra myndigheter.