språkvård, språkrådet - Institutet för språk och folkminnen Hoppa direkt till textinnehållet Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Översikt Sökningssida FAQ Hjälp Kontakt
 
     

Puchepas pala rakkreske-pottopa

1. Sosti kammas jekh rakkreske-pottopa?

Svedo-themm achar jekh themm tjakkes kammar buttider ninna tjibs. Svediko-tjib kuttimanuschets rakkarepa ta vashjt-tjib achar vorssnos kuttimanuschrakkrepa. dolle svedikos vashteske-rakkrep, butt ninna andreske tradrande tjib tjakkes nani ta tji nane engeleska-rakkrepat an vavare kettanepa.Dolle fyses randrepas ta pottoa tjibeske-pottepa an kava themm.

2. So achar rakkrepats-pottopa?

Rakkreske-pottopa honkar pala tjibets soralopa nani tjibets an siro. Dolle achar nani saviapottepas pala sare dova randras ta puschas vri. Nani pale dovas linderskelav ta themmeskelav . Dolle pennar palla rakkrepat avri achar ta fysa sasto,tji bongit nani tjattjot te rakkra ta randras. Dolle achar pale sas-saroe rakkrepa tjakkes honkas vri an kava themm.

3. Kammar vavri themmar savia rakkreske-pottepa?

Dre Norden achar dolle rada Fintiko-themm tjakke kammat jekh saro rakkreske-pottopa. An Danike-themm achar nani kava pale dolle rakklar pala dolle. An vavre themmar dre Europa kammar Frankrike ta Polen jekh rakkreske-pottopa. An Nevo Zeeland achar vashteske-rakkrepa ta maori ninna engelska an phuveske-pottepan.

4. Savoa rakkrepa achar an rakkreske-pottopan?

Dolle achar: fintiko-tjib, jiddisch, meänkieli, romani-tjib, samiska, svediko, svediko vashteske-rakkrepa. Ajsi dolle achar pala sas-saroe rakkrepa ”tjib” tjakkes rakklas an kava themm.

5. So pennar rakkerske-pottopa pala svediko-manusch?

Svediko-tjib achar jekh rakkrepa tjakkes rakkras avri sas an Svedo-themm.,tjakke dejjeske-tjib, ta vavre rakkrepa. Dolle honkar soralot.Gla kerra savi dolle achar soralot fyses jekh randrad pottepa tjakke kerrar savi Svedisko-tjib aschar tjattjoas vagerst ta cheroeske-rakkrepat kajj Dolle honkar savi kerrat te dolle honkar Svediko-rakkrepat tjakkes honkar vagerste,soraloast ta tattjoaste tjibet an kava themm.Dolle rakkrepa fyser naschta kerras te rakkrar ninna sas-saroe manusch ta bedos an helko themm.

Svediko-tjibet achar soraloast avri sas tjib ta rakkrepas an kava themmta. Sostie? Ehe gla kava achar kavas themmeske tjattjoa tjib ta achar ghanas rakkrepa tjakke boddrar kajj ta honkar ghanat tjakkes kammar randrat savot karna rakkrepat rakkras ta randras.

6. So pennar rakkreske-pottopat pala vavre tjib ta rakkrepa?

Dolle achar vavre tjib an kava themm tjakkes kammar achat akajj duri tjiro an Svediko-themm. Tjakkes honkar jekh ninna kava themm tjakkes svenskan: fintiko-tjib, jiddisch, meänkieli, romani-tjib, samiska, Dova tjib kammar pottas te avri themmeskedives pottat te acha Svedikos nationella kuttimanuschs-tjib.

Dolle svedikos vashteske-rakkrepa achar andre jinneske-kettalopa.tjakkes achar chalia ta nani tjattjot chalia manusch ta dova narta. Dolle achar sesnlo pottat avri themmeskedives tjakke savrigesteddrar dolle ninna jekh kettanepa ninna kuttiskemanusch kettanpa ta kammar jekh vavre pottepa pale chalia manusch.

Savit kammar dolle vavre vri-themmeske manusch ta nevoske avade manuschu an kava themm tjakkes rakkrar jekh vavert tjib.

7. Achar sas rakkrepa savit mollano pale rakkreske-pottopat?

Ehe. Pale Svediko-rakkrepat avav vagerst ta achar soralost.Svenskan. Dolle nationella ta dolles vashteske-rakkrepa kammar jekh rigg pale sas andre rakkrande-tji ta vri-themmes rakkrepa.Kava honkar kerrat savi dolle aschar jekh kutti vavre sikklopa an kava kettanepas te fysa drabbrano-hispa ta hasjjtas an rakkrepat.

Pala pottopat kammar sas tjattjopa te rakkra ta randre siros tjib! Tjakke nane manusch fyser penna tji to. Pre tex mengreske-stedo osv.

8. So achar rakkreske-pottopat glad olle nationella kuttimanuschuts rakkrepa?

Dova kammar jekh tjattjo mengrepa te kerra savi vavre themm ta sikkrar vavre themm pale sas-sare fyser kerra gla siros kuttimanusch, ta hilpra tjibet te jibba glan ta jibba an Svediko-themm ta sikkra rakkrepat an foros ta ghavar.Dolle fyste ja te sikkra rakkrepat avrit gla ghana ta dova mengrepa.Hilpra ta nane fysa manusch gara ta acha trascha gla siro rakkrepa.

An ranadrde pottepat (dikk puschepa 17) pennas dolle te achar jekh förvaltnin-stedo gla kuttiskemanuschu fintiko, meänkieli ta samiska.

Preall rakkreske-pottopat fyser dolle nationella kuttiskemanusch tjib le pale ta harschta glan. Dolle achar pala jekh te nuko ninna dad ta dejj tjakkes attjer avri jekh nationell kuttiskemanusch kammar tjattjopa te kangla sero tjib seros rakkrepa, pala dolle nanu kanglat sero romani tjib fyser beddoske-ghana harschta tjakkes dova fyser kangla sero rakkrepa. Nukkos to narta tjakkes jinnas sero tjakkes samer,fyser naschta le hilprepa fann drabbreske-hisp an samiska, Pala tji nani avri kava rakkrar sero rakkrepa ninna sero nukko fann aggrepa. Dolle tjattopa kammar tji nukoarna to sero dad ta dejja tjakkes avar fann avri-themmeskemanusch. Beddoskemanusch fyser docka ta sikkra dolle nukkos dova dad ta dejjas rakkrepa rada pala nukon achat phurano ninna dolle rakkrepa tjakkes seros dejjeske-tjib.

9. Savo pennar rakkreske-pottopan gla sveddiko, savot pennar rakkreske-pottopat gla manusch an sveddiko-themm glad vashteske-rakkrepa?

Rakkreske-pottopan kammar jekh tjattjo baroske-mollepa gla vashteske-rakkrepat. ,ta dolle achar te harschta kavas jibben te rakkrepat fysa jibba buttider.Dolle delar te dikka vri gla koria tjakkes jekh kettanpea ta dolle sveddiko vashteske-rakkrepat an kava themm. Dolle tjakke kerrar savi vorsnos naschta rakkra vashteske-rakkrepa avri an kava themm, karna dolle achar tjattjot. Hilprepan gla dolle sveddiko vashteske-rakkrepat kerrar savi manusch mostula ta traschar te kerra savo te bliddra tjakke ghanna.

Pale rakkreske-pottopan fyser dolle sveddiko vashteske-rakkrepat hilpras ta agras glan.Dova koria tjakkes aschar bliddrat dova karna dova achar phuranoa fyser sveddiko vashteske-rakkrepat kammar tjattjopa te kangla sero dova.Ta dovas narta kammar hardchta tjattjo på de kangla sero dolle. vashteske-rakkrepat ta shonnande nukkoar tjakkes kammar jekh vashteske-rakkrepat dad ta dejj.

10. So honkar dolle ninna tjibet achar an mengrepat, fyser acha nani bongit, ta dingstrot attjer fyser honka tjattjot lattjot avri pale ghana?

Rakkrepat fyser jas avi rakkreske-sastopts ta fyser kerras. Dova achar nani rada sveddiko attjer savi vavre tjib ta rakkkrepa tjakkes pennas avri an themm ta ghav. Pale achar harschta pale prealrandrarade lill. Ta pala telalrandrade lill. Nani tjattjoa prealrandrepas fyser nani les ta acha tattjoa.

11. So pennar rakkreske-pottopat pala savi fyser ste gla terminologi?

Rakkreske-pottopat pennar te beddos kammar jekh pottepa gla sveddiko terminologi pale dova vavre mengreske-stedos fyser honka dojj ta mengras ninna ta ja glan. Terminologicentrum TNC kammar tjakkes avriske mengrepa te hilpra ta ja glan terminologimengrepat.

Palatjakkes Institutet gla tjib ta manuschets denkrepa kammar pottepat gla acha sasto ta kerra savi dova jar glan glad dolle nationella kuttiskemanuschets rakkrepa (gla samiskans bekka achar kava pala dova kammar rakkrarat sinsimaskro an Sametjattjopat), kammar institutet harschta pottepat gla te terminologi pre kuttiskemanuschets tjib. Kava honkar gla lav tjakkes saste fysa an beddosinformations randrepa. Pala dolle nani achar nevopa ninna terminologi pre kuttiskemanusch tjib ta rakkrepa, nascht dolle rakkrepat tji honka tjattjot ta manusch ta ghana furster ta hajar tji.

12. So pennar pottopan pala prealrandra ta prealrakkrepa?

Rakkreske pottopan ler tji pre sero savi preal randrepa ta rakkrepa. Karna Glavaltningspottopan (1986:223, §8), fyser le ta kamma beddon kammar te kerra nina manusch tjakkes nani furster ta janar sveddiko-rakkrepa,Kava achar andre helko themm ta nani an savoa stedos.

Rakkreske pottopan pennar tji pala mengra ninna preal randrepa ta rakkrepa an EU. Dolle achar an rakkreske pottopans intentioner ta an sastopan te sveddiko-tjibs tjattjoaste tattopa te dova mengreas ta rakkras ninna.

13. Kon achar rakkreske pottopan gla?

Dova achar, tjakkes dolle ster an kava ”tjakkes honkar tjattjo”. Ninna dova honkar te kavas truppo ta ja glan avri ta mengras ninna.Dolle beddon tjakkes oforeske ta ghaveske., pottopat an ghavarna tjakkes karrjoske ta oforoskes achar. (harsctra an themmeskenivå), bangroskpa ta furste beddon ta themmeske-dives. Rada an baroa ghanas foros, ta dolle pennas puschas an kava puschepa ta puscheske-lill gla nani bongit. Dolle avri kammar jekh rakkreske pottopa tjattjopat te honka sasto ta hilpra rakkrepa ta tjib te kava pottopa jar tjakkes dova fyser jar ta nani jar bongit ta kerjat.

14. Harr nascht ghanasoforo acha sasto ta hilpras gla avri aveske tjiben ta rakkrepana?

Saste dikkas to tjakkes sveddiko honkar dolle rakkrepa ta tjib tjakkes honkar soraloast ta mengras ninna an EU. Beddon kammar dova pre sero te fysa kava ja glan ta sveddiskoe terminologi pre sero steddo jar glan. Ghanaforon fyser dikka te sav isas-saroa dockas fysa naschta ja an randreske ta drabbreskes hispa savi dova naschtar rakkra Sveddiko-tjib.

Dre savia vavre pottopan (dikk pre puschepa 17) achar savit te vavre tjib, tjakkes fintikoa,meänkieli ta samiska, dre savoa beddos ta bongroskepaeska steddos. Nani fyser nani rakkra seros rakkra pa ta tji an kuttiskemanuschets rakkrepa ta dre sas-saroe kettanepa

Hilpra glan dova nationella kuttiskemanuschets rakkrepana achar te mengra butt ta hilpra kavas tjakkes saste kerras gla kerra rakkrepat ta tjibena soraloa ta jibba nani mula ta honka jibbano,Sveddiko-tjib ta dikka te dova dockas ta kanglas avri ta mengras ninna tjakkes rakkrepa ta tjib.

Rakkreske kettanepa, tjakkes achar jekh bekk avri Institutet gla tjib,rakkrepa ta manusches denkrepa,kammar savi mengrepa te hilpra dikkas oppri savi kava pottepas jar ta docka ta dela vri nevopa to themmeske-dives gla harr savot fyser jibba glan an sarstil tjiro.

15. Savo avri pottopana achar rakkreskepottopan, ”tjibpottopan”?

Rakkreskepottopan kammar jekh pottopa.Vavre achar kajj ta avanandes pottopan gla tjattjopan nascha andreala buttider savia pottos.Rakkreskepottopan achar urschlipottopa te tjakkes savo honka urchlia an beddoforos kammar ta nani honkar jekh tattjorandrepa,tjakkes pennas savo tjattjo uschlipa dova jekh musch an themmen kammar.

16. Andreal rakkrepottopa ta savi preavesk,”urschli”pottepas?

Tji, kava achar nani urschli pottopas.Pottopan tjakke beschas avri beddons urechlipa fyser nani acha andreala bongipottos. Rakkreske kettanepa, tjakkes achar jekh bekk andre Institutet gla rakkrepa,tji ta manusches denkrepa, kammar nani sano mengrepa te hilpra ta ja glan avri rakkreske pottopan.Karna kava achar samiska kammar samekettanpat harscta urchlipa pre kava akajj.

17. Achar dolle vavre pottopas tjakkes jar glan tjibet,rakkrepat?

Ehe kava achar pottopas tjakkes honkar andreal rakkrepat.Kajj les butt tjattjot tjakk oppri.

− I glavaltningspottopan (1986:223, 7 §) achar urchlipa gla beddon fyser penna ta randra nani gla servit attjer fedigt ta sanot savo sas-saroe fuster ta janar..

− Patientdatapottopan (2008:355,13 § ) glarandrad te journalrandrepas tjakkes avrihilpras preal sastohisp fyser honka randrade pre sveddiko tjib ta honka nani gla servit attjer fedigt ta sanot, tjakke sas manusch furster ta janar kava tjakkes ster randrat dojj.

− Radio- ta TV-pottopan (1996:844, 6 kap. 8 §) glarandrad te jekh tjakke butt avri kava bekk avri programmen an radio ta Tv fyses acha pre sveddiko-tjib.

− Ta patentpottopan (1967:837, 3 kap. 31 §) puschar soralot te patentanjurandes fyser acha pre sveddiko-tjib.

− Fyser manusch te mengra andre preal rakkra ta randra an glavaltningspottopan (1986:223, §8).

− Fyser manusch te hilpra manusch te rakkra ta randra tjakkes achar strotade. (1942:740, 5 kap. 6 §). Dre savo pottopa (33 kap. 9 §) hilprar manusch prealpennas lill,randrepan gla sikkepat gla manusch tjakkes achar strotade.

− Dre pottopan (1999:1175) jar tjattjopan te fysa samiska pre glavatningspottopans beddos ta an tjattjopan.Ta an pottopan. (1999:1176) achar tattjot te fysa fintiko ta meänkeli pre att använda finska och meänkieli pre glavatningspottopans beddos ta an tjattjopan. Jekh nevo pottopa ninna avripa tjattjot te ja soralo1 januari 2010.

− Dre phuveskdrabbranopottopa (1988:655, 4–12 § ) fysa tattjopan to tjibeskkanglepa gla an sveddiko-tjib ta tjattjopan vavert rakkrepa,tjib 13 § fyser tattjopan te savots vavre rakkrepa,ta tji harscta le kanglas vri avri drabbranohispa

Beddosk-pottepa ta dovas andreal dynkrepa

1 § An kava pottepa achar pottepas pala svediske rakkrepat, dolle nationella kuttimanuschets-tjib ta dolle svediske vashteske-tjiben. Pottepan kammar pottepas pala dova tjattopa gla te jekh dockas jato rakkrepat ta dovas kertepa an sikkrepa ta internationella kertepa.

2 § Dynkrepat ninna pottepan honkar te docka vri svediske ta vavre rakkrepas an kava themm karna dova fyser rakkras ta kerras an svediko-themm. Pottepan dynkrar to hilpra sveddiske-rakkrepat ta dovas rakkreskebuttipa an Sveddiske ta jekh jato to jekh manuschs tjib.

3 § Palla jekh vavre pottepa kammar pottepas tjakkes tji jar tjattjot fann dova pottepa,achar kava pottepa tjattjo kava potteske-lill jar fann.

Sveddiske-rakkrepat

4 § Svediska achar scheroske-tjibet an Svedo-themm.

5 § Tjakke scheroske-tjibet achar svedieske themmets savrige rakkrepa, tjakke sas tjakke boddrar an Svedo-themm fyser naschta rakkras ta acha dre sas-saroe themmet to barvaloa tjakke nagnoa manusch akajj an Svedo-themm.

6 § Dolle achar tjattjot te rakkra ta randra pre sveddiske-tjib tjakke kava tjib jar glann.

Dolle nationella kutti-manuschets-tjib

7 § Dolle nationellas kutti-manuschuts-tjib aschar fintiko, jiddisch, meänkieli, romani chib ta samiska.

8 § Dolle tjattjoa gla sas kammar jekh uslhepa gla hilpra dolle nationella kutti-manuschuts-tjiben.

Sveddiske vashteske-tjib

9 § Dolle tjattjoa glas as kammar jekh uslhepa te hilpra sveddiske vashteske-tjibet.

Savo rakkrepat randras ta pennas an kava themmet

10 § Rakkrepat dre tjattjo-hispan ta vavre bedoske-sedos tjakke kerrar savi sas kava jar ta bliddrar avri-lett gla sveddiska-tjibet.

An vavre pottepa honkar jekh savi pottepa pala tjattjot te le ninna nationella kutti-manuschuts-tjiben ta vavre tjib akajj.

Karna dolle honkar pala uslhepa gla tjattjo-hispas ta vavre bedoske-stedos te puscha manusch te mengra gla dova tjakke randra preall,rakkra preall ta vavre lila achar dolle vavre pottepas.

11 § Rakkrepat achar oppri an mengrepa te honka trasch pala dova ta tji gla bongit, sas fyser furste

12 § Bedos kammar pottepat gla sveddiske terminologi andre dova vavre mengrepa ta savi dova jar ta kerras ninna.

Sveddiko dre internationella kettanepa

13 § Sveddiko achar Svedo-themm rakkrepa an internationella kettanepa.

Ta kava tjib fyser vorsnos an Europeiska unionen acha tasch pale

Dolle kakkaroas barvalopa pale rakkrepat

14 § Manusch tjakke boddrar an Svedo-themm fyser ja te kangla siro rakkra ta fysa sveddisko-tjibet dojjavirpreal achar te

1. dolle tjakke achar an jekh kutti-manuschuts fysa drabbra ta randra ta fysa siros kutti-manuschuts-tjib, ta

2. dolle tjakkes achar chali ta dolle tjakke fyser kamma vashteske-tjib fyser dova dockas vri to kava manusch an Svedo-themm

Dova tjakke kammar jekh vavert dejjeske-tjib tjakke tji achar dova vorsnos randrat pala fyser vagerst penna tjakke dova aschar an vagerste bekket ta gla fyser kerras ta ja gla siros dejjeske-tjio.

15 § Dolle honkar pottot te dova kakkaroe dockas barvalopan te siros rakkrepa, dikk pre 14 §.

Kava pottepa jade glan ta asha soralo ta tjattjo 1 juli 2009.

Uppdaterad 19 augusti 2009

Ansvarig för sidan: Språkrådet