språkvård, språkrådet - Institutet för språk och folkminnen Hoppa direkt till textinnehållet Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Översikt Sökningssida FAQ Hjälp Kontakt
 
 
Ord i almanackan
Månadens ord
Månadens dialektord

februari
vars (öppnas i nytt fönster)

Fler ord från dialektavdelningarna »

Kalendarium

3.2.2012
Grammatikdagen
firas i Sverige

6.2.2011
Samernas nationaldag

Fler händelser »

   

Att bli kryssad – ett kors eller ett krux?

juli 2009

När man började med personval i Sverige talade man om att man kunde kryssa för någon politiker och på så sätt påverka denna politikers chanser att få en plats i den församling det var fråga om. Och det stämmer med hur man brukar hantera ordet kryssa i meningen ’ange ett val genom att markera med kryss’. Man kan också kryssa i en ruta på en blankett. Men på senare tid, och speciellt i EU-valet 2009, har kryssa tappat sina följeslagare för och i. Nu säger man att man kryssar någon, och att någon blivit kryssad in i EU-parlamentet. I fågelskådarkretsar har man sedan länge sagt att man kryssar en fågel, om man har sett den i ute i naturen.

Kryssa är bildat till kryss, och det är samma ord som kors. Kors kom in med kristendomen som den vanligaste symbolen för denna religion. Bakom det ligger latinets crux, som i genitiv hette crucis. Det har blivit cross i engelskan och Kreutz i tyskan. Men i svenskan kastade vi om ordningen på ljuden, så att det blev kors. Möjligen tog vi över den formen från något annat språk. Kors betyder i överförd användning ’svårighet; lidande’.

När vi på 1500-talet lånade in ordet igen, var det i formen kryss. Bättre ordning på placeringen av r-et, men vokalen hade förändrats i de långivande språken till ett y. Ett kryss (X) kan betecknas som ett snedställt kors (+). Det innebär att kryss inte används om den kristna symbolen. Men ett korsord där nyckelorden ges inuti själva rutsystemet och ofta i form av bilder, kan kallas kryss, trots att lösningarna går lodrätt och vågrätt och inte på snedden som ordet kryss antyder.

När vi en tredje gång lånade in ordet, i formen krux på 1800-talet, blev det väldigt likt den ursprungliga latinska formen. Men i den formen betyder det i svenskan ’svårighet, stötesten’. Det hänger säkert ihop med att man markerade svårbegripliga och svåröversatta passager i en bok med ett kryss eller kanske helt enkelt med att korset var symbol för lidande och svårigheter. Krux är för övrigt en välanvänd term bland klättrare i betydelsen ’svåraste passagen eller rörelsen på en klätterled’.

Uppdaterad 30 december 2009

Ansvarig för sidan: Språkrådet