I dag, onsdagen den 1 juli, börjar Sveriges nya språklag gälla.
Från och med den 1 juli 2009 är språkens ställning i Sverige reglerad i
lag. Svenskan är huvudspråk. Det innebär att svenska ska vara
samhällets gemensamma språk som alla ska ha tillgång till och som ska
kunna användas inom alla samhällsområden. Finska, jiddisch, meänkieli,
romani chib och samiska är nationella minoritetsspråk. Också det
svenska teckenspråket har en särskild ställning som minoritetsspråk.
Språklagen är en allmänt hållen lag som både markerar det svenska
språkets betydelse och betydelsen av språklig mångfald. Alla, oavsett
modersmål, ska ha rätt till språk. Lagen behövs enligt Språkrådet.
Svenskans användning inom högre utbildning och forskning behöver
stärkas. Det gäller också inom andra områden, som näringsliv och
politik. Men även minoritetsspråken behöver stärkas. Det gör man till
exempel genom att skapa goda villkor för modersmålsundervisningen.
Språkrådet, som är en avdelning inom Institutet för språk och
folkminnen, har som särskild uppgift att följa tillämpningen av
språklagen. Det kan gälla språket på myndigheternas webbplatser, eller
omfattningen av undervisning i och på minoritetsspråk. Närmast planerar
Språkrådet att undersöka förhållandet mellan engelska och svenska på
universitet och högskolor.
– Språklagen blir ett viktigt redskap i det språkpolitiska arbetet,
säger Lena Ekberg, chef för Språkrådet. Nu gäller det att den verkligen
får genomslagskraft i samhället.
Läs frågor och svar om språklagen. Läs även ett tidigare pressmeddelande om språklagen. För frågor, kontakta Lena Ekberg, chef för Språkrådet, tfn 08-442 42 01.
Uppdaterad 1 juli 2009
Ansvarig för sidan: Språkrådet