Aktuellt

Svenska Akademiens årshögtid firades lördagen den 20 december i Stora Börssalen. Peter Englund, Akademiens direktör och efterträdare till Horace Engdahl som dess ständige sekreterare, öppnade sammankomsten med ett tal där han talade sig varm för svenskan och allas rätt till sitt språk.

”Alla som någonsin haft en åldrig anhörig som drabbats av demens vet vad jag talar om. När språket släcks, släcks också minnet. Detta gäller oss alla, som grupp, som nation och som folk. Vårt kollektiva minne uttrycks inte bara genom språket. Det finns också i språket, inkodat i det, och därför alltid i någon mening outbytbart.”

Englund betonade att varje språk har en kärna av erfarenheter och attityder som inte låter sig uttryckas på andra språk, eftersom varje enskilt språk är sprunget ur en särskild miljö, situation och historia, och bär på kunskaper som lätt går förlorade när man försöker överföra dem. Han påtalade allvaret i prognoserna om jordens alla utdöende språk och övergången till engelska på allt fler samhällsområden i Sverige.

Läs hela talet på Svenska Akademiens webbplats. 

Informationstekniken är ett självklart inslag i snart sagt alla sammanhang i det moderna samhället, så även på språkets domäner. Idag omges vi av språkteknik av skilda slag: stavningskontroller, maskinöversättning, röststyrda tjänster, digitala ordböcker, kommunikation via chatt, sms och andra moderna medieformer. Antologin ”Tekniken bakom språket” beskriver den mer eller mindre dolda tekniken bakom språket.

Boken har fyra olika teman:
1. Vad IT och språkteknologi kan användas till i praktiken: avancerad informationssökning, översättning mellan språk, talbaserade tjänster m.m.
2. Hur sådan teknik påverkar språk och språkanvändning, till exempel ungdomars skrivande på nätet.
3. Hur tekniken kan användas för att underlätta forskning om språk och skrivande, t.ex. genom att låta registrera och databehandla allt en skribent gör på datorn under skrivandets gång.
4. Vilken samhällelig och demokratisk betydelse tekniken har i att göra information tillgänglig för alla på webben.

Redaktör är Rickard Domeij vid Språkrådet. I boken medverkar Peter Gärdenfors, Jana Holsanova, Kenneth Holmqvist, Nils Holmberg, Anna Sågvall-Hein, Olov Engwall, Lars Iselid, Lars Våge, Jussi Karlgren, Funda Denizhan, Trond Trosterud, Sjur Moshagen, Sylvana Sofkova Hashemi, Staffan Larsson, Ola Karlsson, Ylva Berglund, Kirk Sullivan, Eva Lindgren och Ingmarie Mellenius.

Språkrådets skrifter 9. ISBN 978-91-7227-630-7. Norstedts Akademiska Förlag. 264 sidor. Pris 200 kr.

Genom ett erbjudande från Norstedts kan man köpa boken för 130 kr. Ladda ner erbjudandet (pdf).

Läs mer om boken hos Norstedts.

I februari i år blev utredningen ”Situationen för minoritetsspråket meänkieli i Sverige” färdig. Den har skrivits av Harriet Kuoppa vid Institutet för språk och folkminnen. Nu ges utredningen ut också som bok.

I utredningen presenteras ett antal viktiga områden där minoritetsspråket meänkieli är i behov av förstärkning genom konkreta åtgärder för att det på allvar ska kunna utvecklas och bevaras som ett levande språk i Sverige. Utbildningsväsendet, från barnomsorg till universitet, är ett område där behovet av insatser är synnerligen stort. Massmedier, ortnamn och språkvård är andra områden som lyfts fram. Utredningen ger en god översikt över situationen för meänkieli och kan även användas som grund för en samlad satsning för att säkerställa meänkielis framtid i Sverige.

”Situationen för minoritetsspråket meänkieli i Sverige.” ISBN: 978-91-7229-056-3. Pris 200 kronor. Boken kan beställas från Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (DAUM): Länsmansvägen 5, 904 20 Umeå. Tel. 090-13 58 15, fax 090-13 58 20, daum@sofi.se.

Vi skrev nyligen om en tävling där vanliga mobilanvändare fick föreslå nya ord till mobiltelefonernas ordgissningsfunktion T9. Nu är tävlingen avgjord. Juryn och folket har tillsammans hittat tio ord som ska läggas in i ordlistan, vilket förhoppningsvis ska göra det lite lättare att knappa in sms-ord i framtiden. Orden är blogga, godmorgon, krya, japp, latte, mobilen, smsa, snygging, sötnos och vabba.

Svenska folkets 20 favoritord till ordlistan var: mobilen, snygging, borste, skit, krya, hallon, gurka, makaroner, godmorgon, älsklingen, saldo, Alvedon, tjena, fyllo, julmust, snöar, pussa, biff, apelsin, japp. Onekligen en intressant bild av svenskarnas verklighet och språkliga behov anno 2008!

Gå till T9-bloggen och läs mer.

Den 10 december publicerade Svenska Dagbladet ett upprop om satsningar på språk och översättning från ett antal europeiska intellektuella, bl.a. Adonis, Julia Kristeva och ­Umberto Eco. Uppropet har tidigare publicerats i tidningarna Libération och Süddeutsche Zeitung. 

I uppropet pläderar undertecknarna för att EU-medborgarna lär sig tala med varandra på sina språk och framförallt för att man i Europa får till stånd en ordentlig europeisk politik för översättning.

I artikeln skriver man: ”För att inte förneka sig själv, kan Europa inte byggas utan att respektera mångfalden i dess språk. Två vägar finns att gå: antingen en allmän tillflykt till en ’transaktionsdialekt’ för att främja utbyten, men med risk för kollektiv utarmning, eller att glädjas över den språkliga mångfalden och säkerställa den för att få till stånd en bättre ömsesidig förståelse och en sann dialog.”

Artikeln är språkligt rätt högtravande, men viljan till satsningar på översättning och språklig mångfald är god.

Läs översättningen i SvD.

Unga är en stor och viktig målgrupp för mycket av den information som finns på webbplatser. Men alltför få skriver och formger sin webb på ett sätt som är verkligt anpassat för unga. De kan behöva extra hjälp med sina sökbehov, de behöver kortare och lättlästa texter, och de är vana vid att själva bidra med innehåll och använda interaktiva funktioner som chatt och webb-tv.

I boken ”Webb för unga” av Maria Sundin och Susanne Rydell (Jure 2008) får du praktiska tips om hur du skriver, formger och teknikanpassar informationen på din webbplats på ett sätt som ungdomar gillar.

Läs mer om boken på Jures webbplats.

I Mexiko arbetar man sedan några år tillbaka med klarspråk och transparens som en del av kampen mot den utbredda korruptionen på myndigheterna. Eftersom Sverige har arbetat länge med klarspråk, fick en representant för Språkrådet, Eva Olovsson, och en representant för Regeringskansliets språkexperter, Bengt Baedecke, hålla den inledande plenarföreläsningen på klarspråkskonferensen 20–23 november i Mexiko City och berätta om hur vi arbetar här.

En öppen, effektiv och transparent regering är målet för departementet Secretaria de Función Pública (Förvaltningsdepartementet) som organiserade klarspråkskonferensen i samarbete med Clarity, som är en internationell klarspråksorganisation. Secretaria de Función Pública genomförde 2004 det omfattande klarspråksprogrammet ”Lenguaje Ciudadano” (medborgarspråk), som fick stort genomslag. Vid två tillfällen, 2005 och 2006, besökte mexikanska delegationer Sverige för att dra lärdom av vårt arbete.

Konferensen i november lockade 350 deltagare från en rad länder, bl.a. USA, Storbritannien, Portugal, Nederländerna, Finland, Chile, Hongkong och Nya Zeeland. Temat var ”Legal language – transparent and efficient”, och fokus låg på arbetet med att förenkla språket inom myndigheterna. Ett klart och begripligt språk ökar medborgarnas insyn i myndigheternas arbete och främjar demokratin och rättssäkerheten.

Intresset för det svenska klarspråksarbetet var mycket stort. Många ställde frågor om vårt arbete och om de goda resultat vi uppnått. Förutsättningarna för att arbeta med klarspråk är dock fundamentalt olika i Sverige och i Mexiko. I ett samhälle som Mexiko är de potentiella vinsterna med klarspråk ännu mycket större.

Helena Englund, ordförande i ESS, språkkonsultföreningen i Sverige, deltog också i en paneldebatt om internationell certifiering av språkkonsulter.

Läs mer på:
http://www.clarity-international.net/
http://www.funcionpublica.gob.mx/lenguajeclaro

Den digitala tekniken blir allt viktigare som medium när vi läser, skriver, diskuterar och samtalar. Språkriktighet har ersatts av textriktighet och förmågan att använda olika uttrycksformer på ett korrekt sätt i rätt sammanhang. Det behöver vi alla tänka på, och skolan behöver förändra undervisningen efter de nya förutsättningarna. Det sa Rickard Domeij, språkvårdare på Språkrådet, när han höll en presentation på konferensen Skolforum om hur samhällsutvecklingen förändrar språket och skapar nya sätt att kommunicera.

Läs mer i artikel på Skolverkets webbplats.

I ”En liten bok om dyslexi” propagerar den kända hjärnforskaren Martin Ingvar för bättre villkor för barn med läs- och skrivsvårigheter. Den svenska skolan är för dålig på att upptäcka och ta hand om dessa barn, menar han. Boken illustrerar också det fantastiska i att behärska läs- och skrivkonsten: ett system av nervceller skapar mening i virrvarret av streck i boken eller tidningen.

I boken tar Martin Ingvar med andra ord ett helhetsgrepp på problemet – från hjärnans funktion till ett kritiskt samhällsperspektiv. Han har läst in boken på en medföljande cd-skiva.

Läs mer hos Natur & Kultur.

Tidskriften Språk och stil har utkommit med sitt nummer för 2008. På 250 sidor presenteras ny forskning om svenskan.

Staffan Hellberg: Konflikter i grundskolans kursplaner för svenska
I grundskolans kursplaner för svenska finns en  konflikt mellan att se svenskan som ett ämne för personlig växt, som ett rent färdighetsämne och i viss mån också som litteraturhistoriskt bildningsämne. I de tidigare kursplanerna görs dessa konflikter tydliga i en öppen dialog, men i senare kursplaner slätas de över. Det visar Hellberg genom att studera negationer, språkliga dialogmarkörer som men, dock, även om och hjälpverb som måste.

Ulla Stroh Wollin: ”Det känner inte fan någon Oscar Segerqvist!”
En speciell svordomskonstruktion i svenskan är att inleda satsen med ”det kan (inte) fan (el. djävulen)” för att sedan fortsätta med exempelvis ”börja så tidigt”. Den har samma betydelse oavsett om negationen finns med, och det måste komma som första satsled. Man kan inte säga till exempel ”på den tiden kunde det inte fan börja så tidigt”. Konstruktionens grammatik analyseras i artikeln.

Daniel Thunqvist, Karin Osvaldsson och Jakob Cromdal: Språkligt arbete i nödsamtal
Det finns rätt mycket forskning om de allmänna mönstren för telefonsamtal till larmcentraler. Däremot har man ägnat sig mindre åt samtal som av olika skäl avviker från huvudmönstren, och där de samtalande måste lösa nya problem. Ett exempel är invandrarbarn som ringger 112 – ett sådant samtal diskuteras i artikeln.

Lina Nyroos: Vadå vi? Tala för dig själv!
På seminarier på grundutbildningarna på universitet och högskolor talar studenterna ganska mycket. Mycket av detta samtalande handlar inte om själva problemet som ska lösas utan om att skapa sig en identitet i förhållande till utbildningen och till de andra studenterna.

Beatrice Silén: Verbet ge i finlandssvenskt och sverigesvenskt talspråk
I finlandssvenskan är det vanligare att ge konstrueras med prepositionsfras när man i sverigesvenskan har två objekt: ”han gav en bok till henne” i stället för ”han gav henne en bok”. Konstruktionen är möjlig också i sverigesvenskan, men brukar bara användas när upplysningen om vem som gavs något verkligen är ny information.

Arne Olofsson: Hur länge kommer att dröja sig kvar?
Konstruktionen ”vi kommer resa”, utan att, har blivit mycket vanligare de senaste årtiondena. Två faktorer brukar avgöra om att faller: skribentens ålder och om verbfrasen är sammanhållen, d.v.s. att ingen satsdel skjuts in före att. Olofsson redovisar ett experiment med 500 studenter. De som var födda före 1980 behöll att till 85 procent i sammanhållen verbfras, till 42 procent i avbruten verbfras. Hos dem födda 1984 och senare var motsvarade siffror 48 procent och 24 procent.

Gunilla Jansson: Orientering mot språkliga identiteter i flerspråkiga studentgrupper
I många studentgrupper vid svenska högskolor finns det studenter med olika modersmål. När de gemensamt samtalar om en text gör de ofta sin andraspråksidentitet gällande. Men om det ingår studenter med svenska som modersmål i gruppen tonar studenterna med annat modersmål ned sin andraspråksidentitet.

Yvonne Lindqvist: En jämförelse mellan den svenska, engelska och franska översättningen av en spansk roman
Lindqvist jämför tre översättningar av en spansk kriminalroman. Tillägg och ändringar är vanligast i den engelska översättningen, medan den franska och svenska översättningen visar större respekt för originalets kultur- och språkvärld. Lindqvist förklarar det med den översatta litteraturens perifera position inom brittisk kultur och litteratur.

Språk och stil innehåller också recensioner av nya avhandlingar och annan facklitteratur. Tidskriften riktar sig till språkvetare, men alla artiklar är på svenska. Den kan beställas för 200 kronor från Swedish Science Press, info@ssp.nu. 

Vi har tidigare skrivit om webbtjänster där vem som helst kan få bli författare och publicera sina skönlitterära alster, t.ex. på vulkan.se. Nu finns det ännu fler sådana tjänster, inte minst författarbloggar. Men också lite mer ambitiösa tjänster.

Piratförlaget lanserade nyligen Kapitel 1, där vem som helst kan publicera en roman kapitel för kapitel. De populäraste (mest lästa) texterna kommer att få kommentarer från en jury, och besökarna kan också rösta fram de bästa bidragen. Vinnarna får skriva kontrakt med Piratförlaget och därmed bli kollegor med författare som Jan Guillou och Liza Marklund.

Gå till Kapitel 1.

Allmänhetens förtroende för domstolarna måste förbättras. Därför lämnade Förtroendeutredningen den 2 december sitt betänkande till justitieminister Beatrice Ask. Utredningen föreslår bl.a. strategier för bättre bemötande, begripligare domskrivning och en särskild presstjänst för mediekontakter.

Undersökningar visar att många som kommer i kontakt med domstolar inte får tillräcklig information inför en rättegång. Utredningen konstaterar också att domarna är svårbegripliga. De verkar inte vara skrivna för parterna i målen utan snarare för kollegorna i högre rätt och andra juridiskt skolade. Där måste det till en förändring. Språket måste bli vårdat, enkelt och begripligt. Dags för en rejäl klarspråkssatsning alltså!

Läs pressmeddelande på regeringens webb, där man också kan ladda ner hela betänkandet och se en webbutsändning av en pressträff kring utredningen. På DN debatt kan man dessutom läsa en debattartikel om utredningen och domstolsväsendet, skriven av Sigurd Heuman och Fredrik Bohlin, utredare respektive sekreterare i Förtroendeutredningen.

Forskningscentralen för de inhemska språken i Finland (Focis) inrymmer bl.a. den officiella finska och finlandssvenska språkvården i Finland. Nu är verksamheten hotad. Bakgrunden är att det finska finansministeriet lagt upp ett strängt s.k. produktivitetsprogram. Undervisningsministeriet åberopar detta när det föreslår en ytterligare minskning av verksamheten vid Forskningscentralen för de inhemska språken (Focis). Totalt handlar det om en nedskärning av 34 årsverken, d.v.s. en tredjedel av Forskningscentralens personal.

Läs en översättning av direktör Pirkko Nuolijärvis debattartikel som ingick i Helsingin Sanomat 6.11.2008.

Språktidningen nr 6/2008 har kommit ut. Detta nummer innehåller bl.a. följande:

• älvdalska – dialekten som kämpar för att bli språk
  
• tandläkarsvenska på ett halvår
  
• arabiskan i världen och i Sverige
  
• intervju med författaren och versekvilibristen Lotta Olsson
  
• Olof von Dalin 300 år
  
• Sibirien och andra internationella ort- och platsnamn i Sverige
  
• att tala i tungor i kyrkan
  
• frågor och svar från Språkrådet.

Elever som har modersmålsundervisning får i genomsnitt högre betyg än elever som har svenska som modersmål. Det visar en ny rapport från Skolverket. Vissa, som Folkpartiets Jan Björklund, menar att det snarast handlar om studiemotivation och att man primärt bör satsa på svenskundervisning. Men Skolverket och språkforskarna hävdar att resultaten är entydiga: behärskar man sitt modersmål väl så lär man sig andra språk och andra skolämnen lättare. Därför är det bara dumt att ställa svensk- och modersmålsstudier mot varandra eftersom de snarast gynnar varandra.

Rapporten pekar samtidigt på svenska som andraspråk som ett stort problem. Man satsar för lite på undervisningen, med låg kvalitet som resultat. Risken finns nu att man tar bort undervisningen i stället för att satsa mer.

Läs mer på Skolverkets webb.