Senslo 1500-berschet kammar romani manusch boddrat dre Svedo-themm ta rakkrat romani. An dives rakkrar ca 40 000. Dre Svedo-themm kammar vorsnos vavera romani tjibb: Svedo romani (romani-manuschets romani), kale, lovari, gurbeti, kaldaras, arli, romungri ta buttider. Dolle rakkrepas ashar nani helko sikkloa. Vorsnos naschtar furste pala vorsnos rakkrar sinsimaskro dova tattjot horta romani laven karna vorsnos rakkrar sinsimaskro. Vorsnos lindrar ta kammar lindrat vavera rakkrepan ta lav fann dova vavera themms vorsnos kammat tradrat andre ta preall. Telal vorsnos tradrepa to Svedo-themm.
Rakkrepat avar fann vorsnos themm tjakke drabbranoa-beddos pennar ashar andre jekh lodipaeske stedo tjakke bjussar Punjab andre diveske Indisko-them ta Pakistan. Drabbranoa-beddos pennar vorsnos nascha fann kava themm karna dolle bliddra butt ninna vavera kurrepas ta dabbepas doj. Ta dolle kerra tjakke vorsnos agra vorsnos baroa tradrepa to Svedo-themm preall Europa.
Akter dyeske baroeske-kurrepat agra romani manusch an savia themmar te mengre gla hilpra romanoa te kerrar sas lattjoare gla romani manuschet romani tjibb ta narta. Dolle agra andre Svedo-themm pre 1960-berschet. Rakkrepat saste bliddra helkot ta teli randra to vorsnos ternoa romanoa rakkrepat kammar ashat tattjoar an savoa themmar ta an savoa themmar tugaloare te naschta kamma sero rakkrepa dolle honkar savo. Pga savoa themms ”assimilationspolitik” tjakke kammar paggrat vorsnos romani tjibb gla vorsnos romanoa.
Romani kammar lav fann butt ninna vavera rakkrepas. Dolle ashar kutti ninna lav attjer romani andre vavera rakkrepas. Jana diro t.ex. te slang-lavet ta diveske-lav an svediske rakkrepa avar fann romani:
tjej,
haja (förstå),
lattjo (kul, lustig) ta
jycke (hund) ta butt ninna vavera lav.
Dikka dova randrepa ta lill pre vashteske-rakkrepa-film