Montiske rakkrepa

Latin achar jekh indoeuropeiskt tjib tjakkes kettanes ninna oskiska ta umbriska achar an kettanopan italiska tjib. Latin rakkras dre Rom ta an romarriket preal antiken. Ninna tjiron jade fysepat attjer latin ta oskiska ta umbriska katna dova jade nikli preal antiken.

Rakkrepat kammar lett siero nav attjer regionen Latium ta paschar sinsimaskro Italien, preal Rom. karna dolle romerska riket bliddra baroare jade dolle rakkrande latinet. 400 e.Kr. acha latin jekh rakkresketjib (ta randrandetjib) an helko dova stedo tjakkes karas romanska tjibet rakkras. Karna romarriket jade telal rakkrades nani latin senslo bliddra savo vavre rakkrepan ta jade pre vavare drom an dom romanska tjibet tjakkes, franska ta spanska.

Dolle latinska randretjibet fyset delas andre pranche vavre tjiron: arkaiskt latin glaneske ca 100 f.Kr., klassiskt latin ca 100 f.Kr.–ca 200 e.Kr., senlatin ca 200–600 e.Kr., medeltidslatin 600–1500 ta nevolatin akkter 1500. Randresketjibet kammar preal nutt ninna berch nani bliddrat savo vavert, ninna fann 1500 ta glaneske bliddra fyset vorsnos buttider ta buttider fyser rakkra dova rakkrepa riggeske randrandet. Andre savoa stedopa, t.ex. vetenskap ta religion, jibba latinet glan to berch 1800. Preal katolska kangaria fyses latin to ta ninna dre develskemangepa to berch 1960.

Latinet kammar savisk. arvlav ninna butt ninna vavre indoeuropeiska tji. Savia achar t.ex. mater ’moder’, pater ’fader’ och piscis ’fisk’. Latinet kamma naturligtvis kammar dockat vri butt ninna lindreskelav to vavre rakkrepan. jekh relativt nevot lindrelav achar ”dator” tjakke avar fann dolle latinska lavet ”data”.

Dre Sveddiko-themm nascht latin drabbras pre universiteten an : Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå, Uppsala ta Växjö.

Fintiko radion, YLE, bhissar vavre montis jekh nevopabhissepa pre klassiskt latin: Nuntii Latini.

http://www.yleradio1.fi/nuntii/

Pre t.ex. Gratis-Ordbok.se fyser vorsnons prealbecha latinska lav to sveddiko.

http://gratis-ordbok.se/search.php?id=146503&l2=17

drabbra buttider pala latin pre t.ex. kava khereske-rigg: NE http://www.ne.se/kort/latin/1097325

Lunds universitet http://www.sol.lu.se/latin/

Ungerska achar jkeh uraliskt rakkrepa tjakkes aschar andre dova fintiko-ungriska kettanepan avri uraliska rakkrepa. Dolle honkar ca 13 mil manusch tjakke kammar ungerska tjakke dova dejjeske-rakkrepa. Buttider avri dova, ca 10 milj boddrar dre Ungern, ta Rumänien, Slovakien ta Serbien kammar butt ninna ungerskrakkrande kettanepas. An Svedo-themm boddrar dolle 20 000 ungersrakkrande. Ungerska honakr jekh avri kava EU-tjiben.

Ungerska honkar dolle uraliska rakkrepat tjakkes kammar baroast manusch tjakkes rakkrar. Rakkrepat achar narta ninna mansiska ta chantiska, tjakkes rakkras an Sibirien. Ungerska honkar honkar duri nikli narta ninna fintiko-tjib.

Dre ungerska, tjakkes an fintiko-themm, paschar sherobetoningen sarstil pre vagersta jinnet. Vokaler ta konsonanter naschtar honka kuttia ta duria osinsemaskro attjer shunnepat. Duria konsonanter randras tjakke vavre konsonanter, jekh duri vokal achar ninna jekh accent. Rakkrepat kammar hascta vokalharmoni, savo honkar te lav ninna t.ex. akkter vokaler (tjakke a, o, u) fyser le jekh stannsepa ninna akkter,tji vagerste vokaler.

Ungerskan kammar jekh potto randrepa, savot aschar opottot ninna uraliska rakkrepa. Jekh tjakk tjakkes dikkas gla uraliska tjib ta gla savriga ungerska honkar dolle te prepositioner tji kammas; doca kammar postpositioner. Ungerska kammar butt ninna kasus.

Dova phuranoste ungerska randrepan honkar jekh phuveske-lill fann 1200-bassjt. Jekh Maria-mangepa fann 1300-bassjt jekh vavre prinjano phurano ungersk randrepa.Kava honkar fann 1500 ta glann tjakke ungerskan kammar achat jekh tjattjot randrepa-tjib.

Drabbra buttider pala ungerska pre NE ta pre Omniglot (pre engelska).

http://www.ne.se/kort/ungerska

http://www.omniglot.com/writing/hungarian.htm

Pre Europa.eu naschtar diro shunna pre ungerska.

http://europa.eu/abc/european_countries/languages/hungarian/index_sv.htm?_hu

Polska, tjakkes ashar jekh officiellt rakkrepa dre Polen ta an EU, rakkras pala attjer ca 50 miljoner manuch. Polska rakkras an USA, Tyskland ta Kanada, ta polska ashar jekh barot andretradreske-rakkrepa dre Svedo-themm. Dolle bodrar butt olskrakkrare dre Kellodikko-them, Litauen, PernoKellodikko-them ta Ukraina. Andre Polen rakkras polska attjer ca 98 % avri manuch tjakkes boddrar dojj. Kasjubiska (ta karas pomeranska) honkar jekh karn-anarta rakkrepa tjakkes rakkras attjer ca 50 000 manusch dre oppri Polen servo pala Gdańsk. Dolle ashar Polens jekhto officiella regionala *tjibb, jekh status dolle ledde 2005 Polska ashar jekh serovoskeslaviskt tjibb, kettanes ninna bl.a. tjeckiska ta slovakiska. Dolle serovskeslaviska tjibben ashar polska to dolle lechitiska. Polska randras ninna latinskt jinn to polskans shunneske-tjibb, bl.a. ninna hilprepa attjer vavre diakritiska jinn. Savia attjer dolle diakritförsedda tjinn ashar randrat L (Ł ), A ninna hake (Ą) ta Z ninna preall prick pale (Ż).
Telal dolle fornpolska berchen, glaneske to 1500-berch, ava butt tjattjoska fonetiska kerrepa: bl.a. paschar betoningen pre penultiman, d.v.s. pre vavre leshta randrepat dre lavet. Savo dockar tji sinsimaskro duri ta kutti vokaler. Laveske-tjibb kammar preverkats attjer bl.a. latin, tyska ta engelska telal
vavre besch.
Drabbra buttider pala Polska pre t.ex. kralilleske-foro universitets khereske-rigg ta pre Omniglot (pre engelska).

http://sisu.it.su.se/search/subject/72

http://www.omniglot.com/writing/polish.htm

*Tjibb = Rakkrepa

Bulgariska-tjib achar jekh sydslaviskt rakkrepa tjakkes rakkras attjer ca 12 miljoner manusch. Buttider avri lengros rakkrare, 6 miljoner, achar dre Bulgari-themm, dojj honkar bulgariska kava officiellt rakkrepat. Dova achar officiellt EU-rakkrepa, ta dole EU-rakkrepat tjakke randrats ninna kava kyrilliska jinn. Bulgariska rakkras dre bl.a. Turkiet, Ukraina, Moldavien ta Grek-themm. Bulgariska achar tji savrige an randra ta drabbrepa tjakke dova vavre slaviska rakkrepna. Tjakke kasusböjningen, savo dova vavre slaviska rakkrepana kammar, honkar pagrat an bulgariska-tjib.

Bulgariska-tjib kammar pottot artikel ta prefix nascht kompareras. Bulgariska-tjib achar an trin perioder, avri savoa dolle vagersta honkar dolle s.k. fornkyrkoslaviska ta fornbulgariska preall basht 800–1000-jinnet. Dolle vavera, sinsimaskro-bulgariska tjiron acha preall basht 1100–1300-jinnet ta trinto, nybulgariska tjiron agra pre berch 1400-jinnet.

Drabbra buttider pre Wikipedia pala Bulgariska-tjibet

http://sv.wikipedia.org/wiki/Bulgariska

Ta pre Omniglot. http://www.omniglot.com/writing/bulgarian.htm

Turkiska ashar fann sydvästra rakkrepa-nartan turk-rakkrepa ta honkar dolle baroaste rakkrepat dre seros nartan. Rakkrepat ashar narta ninna gagauziska, azerbajdzjanska ta turkmeniska.
Ca 62 miljoner ghana rakkrar turkiska tjakke dovas rakkreske-tjibb. Turkiska rakkras, tji rada an Turkiet, bl.a. pre Cypern ta dre Grek-themm, Bulgarien ta Iran. Dova ashar jekh baro avri-themmeske-rakkrepa an helko Västeuropa. Glanske an dre Tyskland, ta ashar jekh avriske baroske avri-themmeske rakkrepa an Svedo-themm.
Turkiska kammar vokalharmoni (sas vokaler an jekh lav mostulo ascha savrige ninna varvara karna dolle pala vavertjakk, t.ex. glaneske, akkterske ta vavre vokal). Turkiska ashar haschta jekh s.k. agglutinerande rakkrepa (osikkloa ordbildningselement, t.ex. ändelser, bifogas to jekh laveske narta), Savot ashar te laven butt buttider honkar tattjo harja lav.

Serla randrades osmanska (an dives turkiskans karades savo serla) ta turkiska ninna kava arabiska jinn ta lav, dre ninna 1928 berschs rakkrepaeske-form jade andre kamma dova latinskt jinn ta lav.
Drabbra buttider pre Wikipedia.