Aktuellt

I doktorsavhandlingen ”Svenska i engelskspråkig skolmiljö. Ämnesrelaterat språkbruk i två gymnasieklasser” (Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet) har Maria Lim Falk undersökt undervisningen i en så kallad sprintklass. Sprint betyder språk- och innehållsintegrerad undervisning och innebär att stora delar av undervisningen sker på engelska.

Maria Falk har följt en sprintklass på naturvetenskaplig linje på gymnasiet och framför allt undersökt hur deras svenska utvecklas. En vanlig naturvetarklass har fungerat som kontrollgrupp. Maria Falk har inte närmare undersökt sprintelevernas engelska, men aktivt använder de mycket lite engelska i tal och skrift. På sprintlektionerna är eleverna mycket tysta, och säger de något är det oftast på svenska. Fast eleverna är duktiga verkar många ha svårt att hänga med.

Gymnasisternas allmänsvenska och den svenska de använder i svenskämnet – där lektionernas naturligtvis är på svenska – utvecklas bra och påverkas inte av engelskan. Den ämnesanknutna svenska som eleverna använder i sina skolämnen, t.ex. i kemi, fysik och historia, blir torftig och osammanhängande. En positiv effekt av undervisningen är att eleverna blir medvetna om språkvalets betydelse för förståelse och uttrycksförmåga.

Disputationen ägde rum 21 november på Stockholms universitet.

Läs mer om avhandlingen.

Det nyinstiftade Arguspriset för humaniora går till Olle Josephson, chef för Språkrådet. Han får Kungliga humanistiska vetenskapssamfundets pris på 100 000 kronor för att han med ”genomtänkt språksyn och ett brinnande engagemang” varit med om att utforma en språkpolitik som gjort Sverige till ett föregångsland.

Olle Josephson är född 1950 och är sedan åtta år tillbaka chef för Språkrådet. Han skriver också uppskattade språkspalter i Svenska Dagbladet och medverkar i ”Vetenskapens värld” och ”Ordbruk” i Sveriges Radio.

Väldigt mycket information publiceras elektroniskt på webben i format som pdf. Sådan text lagras som bekant som bilder och kan därför inte automatiskt analyseras av sökmotorer. För att fånga upp även sådan text har Google nu infört automatisk skanning av pdf-filer genom ett program som kan tolka tecken. Därmed blir de sökbara precis som vilket annat textdokument som helst. Och vi informationsletare ges tillgång till väldigt mycket mer information.

Läs mer på Googles egen blogg.

Samarbetsorganisationen för språkråd i EU-stater, Efnil (European Federation of National Institutets of Language), höll sitt årliga möte i Lissabon den 12–14 november. Temat för mötet var språk i handel och näringsliv. Så gott som alla de 26 deltagande länderna rapporterade samma problem: Engelskan och nationalspråket har en stark ställning medan andra främmande språk används allt mindre. Det fungerar bra i ett initialskede, men vid ett närmare samarbete blir det otillräckligt.

Enligt en undersökning ansåg vart tionde europeiskt storföretag att de förlorat viktiga kontrakt på grund av bristande kunskaper i ett europeiskt språk. Från flera länder redovisades också undersökningar om att många anställda får problem med engelska i arbetet och att effektiviteten och trivseln då försämras. Konferensen antog ett uttalande om vikten av mångsidiga språkkunskaper i arbetslivet. Du kan läsa mer om Efnil på efnil.org.

För ett år sedan skrev vi om Per Ola Kristensson som skrivit en avhandling i datavetenskap om en ny teknik, Shapewriter, för pekskärmar på mobiltelefoner som kan snabba upp textproduktionen avsevärt. Nu finns hans teknik i Iphone, och är också på väg i mobiler med Windows.

Skrivmetoden används på skärmtangentbord och gör att man kan dra fingret mellan bokstäverna i ett ord, utan att lyfta fingret. Metoden bygger alltså på människans muskelminne. Programmet gissar oftast rätt ord med stöd av en ordbok, men ger också förslag på alternativ. Samtidigt dyker nu konkurrerande varianter upp, bl.a. programmet Swype. Det som ger den nya skrivtekniken draghjälp är den starka trenden med pekskärmar i avancerade mobiler.

Läs mer i artikel i Ny Teknik eller gå till Shapewriters webb.

Agenda sände i går ett inslag om engelskans frammarsch i det svenska samhället. ”Behövs svenskan?” var frågan som programmet skulle besvara. I inslaget intervjuades Fredrik Lindström, känd komiker, regissör och språkvetare, och nationalekonomen Marian Radetsky.

Programmet sänds i kväll kl. 18 men också 11 och 13 november. Inslaget kan också ses på SVT:s webb. Gå till Agenda.

I Magiska skrinet hittar man berättelser för barn på Sveriges fem minoritetsspråk. Där kan barn som redan förstår lite av dessa språk lyssna på berättelser, eller lära sig mer om språken. Man kan lära sig 10 ord på varje språk och lyssna på Radioapan som testar språken.

Gå till Magiska skrinet.

Du kommer att ansvara för planering och genomförande av löpande intern och extern information samt olika informationsinsatser i projekt och andra aktiviteter inom institutets verksamhetsområden. Du kommer även att ansvara för att producera och publicera material på institutets webbplats och i andra informationskanaler, samt vara rådgivare i informations- och kommunikationsfrågor. I tjänsten kan även komma att ingå pressjour och beredskapsjour vissa kvällar och helger. Vi söker dig som har högskoleutbildning inom medier och kommunikation eller motsvarande. Du har flera års erfarenhet av att arbeta som informatör och har förmåga att samordna och leda processer. Du har även arbetat med trycksaksproduktion och uttrycker dig väl i tal och skrift. Du bör även ha arbetat med publiceringsverktyg för webben. Kännedom om något av institutets verksamhetsområden är meriterande.

Vi söker en strukturerad och strategiskt tänkande person med gott omdöme. Vi söker dig med pedagogisk och strategisk talang som är beredd att argumentera för det du gör både ur ett teoretiskt och ett praktiskt perspektiv. Du måste vara självgående och säker i din roll som informatör, samtidigt som du måste tycka om att samarbeta med människor och lyhört kunna integrera deras intentioner i ditt arbete med verksamhetens mål. Klarar du den balansgången väntar en positiv miljö där du har stor frihet att utveckla dina idéer. Institutet tillämpar provanställning om 6 månader. Tillträdesdatum är snarast eller enligt överenskommelse.

Närmare upplysningar lämnas av kanslichef Robert Bjurskog, 018-65 21 81, och personalstrateg Maria Lundkvist, 018-65 24 41. Fackliga företrädare är Agneta Sundström, Saco-s, 018-65 21 93, och Anita Eldblad, ST-Kultur, 018-65 21 92. Ansökan, som ska omfatta ett personligt brev och cv, ska vara inkommen senast den 16 november till registrator, Institutet för språk och folkminnen, Box 135, 751 04 Uppsala, eller via e-post, registrator@sofi.se

Ebba Witt-Brattström intervjuas i senaste numret av Universitetsläraren. Hon kommenterar där bl.a. svenska språkets ställning på högskolan och den utbredda överskattningen av engelskkunskaper bland svenska forskare.

Hon menar att många forskare som vill skriva på svenska får dåligt samvete när den forskningspolitiska uppmaningen hela tiden är internationalisering, med vilket man menar att man måste skriva på engelska, ett språk som vi tror att vi behärskar bättre än vi gör.

Witt-Brattström berättar om en ”känd engelskspråkig professor” som irriteras över den  vanliga föreställningen att skandinaviska akademiker kan skriva engelska lika bra som de kan skriva på sitt modersmål. Han menar att engelskan många gånger håller alldeles för låg kvalitet. Witt-Brattström håller med och menar att svenska forskare, för att slippa skämma ut sig internationellt, bör ha tillgång till kompetenta översättare och språkgranskare på sin högskola. ”Det kostar pengar men det är det enda som kan leda till det utbildningspolitikerna drömmer om: en topplacering i den internationella akademiska ligan”, fortsätter hon.

Läs artikeln i Universitetsläraren.

I artikeln ”Hvad skal der blive af dansk?” (Politiken 15 oktober) diskuterar Sabine Kirchmeier-Andersen, föreståndare för Danska språknämnden, språksituationen i Norden med fokus på engelskans hot mot nationalspråken. Hon påtalar att lagreglering av språkliga förhållanden är mer utbredd än man skulle kunna tro. Bara nio europeiska länder reglerar inte sina språkliga förhållanden på författningsnivå, bl.a. Danmark. Det som skiljer situationen i Danmark från den i Sverige, Norge, Island och Färöarna är att den språkpolitiska kommitté, som den danska regeringen tillsatte, och som utarbetade betänkandet ”Sprog til tiden”, inte föreslog någon generell språklag.

Sabine Kirchmeier-Andersen menar att detta är beklagligt, men att frånvaron av en språklag i Danmark inte är detsamma som att det inte kommer att fattas beslut om språkbruket och det danska språkets status i Danmark.

Läs artikeln i Politiken.

Nedan presenterar vi fyra aktuella avhandlingar.

Infinitivkonstruktioner i svenska dialekter

Kristina Hagren, forskningsarkivarie på Institutet för språk och folkminnen i Uppsala, disputerar 25 oktober på avhandlingen ”Hur märks infinitiven? Infinitivkonstruktioner i svenska dialekter med fokus på infinitivmärket”.

I standardsvenskan konstrueras infinitiver med eller utan infinitivmärket att. Detta bruk ser olika ut i olika dialekter, men där finns också andra konstruktioner som å (som motsvarar att), till å eller bara till (hon är duktig till sjunga). Å är vanligt i Sydsverige, där naken infinitiv (utan märke) f.ö. är ovanligt. Till är vanligt på Gotland och i mellansvenska dialekter, medan till å förekommer lite här och var, men sparsamt. I dalmål är nakna infinitiver särskilt vanligt. Ungefär så kan Hagrens resultat sammanfattas.

Läs mer på Uppsala universitet.


Hur kommunicerar utländska läkare med sina svenska patienter och kollegor?

Många läkare med olika kulturell bakgrund arbetar idag inom svensk sjukvård. Men hur fungerar kommunikationen mellan utländska läkare och svenska patienter och kollegor? Vilka svårigheter uppstår? Och kan kulturskillnader och andraspråksanvändning även ha positiva effekter för kommunikationen inom vården?

Nataliya Berbyuk Lindström studerar i avhandlingen ”Intercultural communication in health care – Non-Swedish physicians in Sweden” hur den interkulturella kommunikationen egentligen fungerar i svensk sjukvård. Studien visar att utländska läkare, svenska patienter och personal i stort sett är nöjda med sin kommunikation. De vanligaste språkliga problemen är läkarens svårigheter att hitta rätt ord, t.ex. svenska ord för medicinska termer. Andra exempel är problem med att förstå äldre patienter med nedsatt hörsel, att finna ämnen för informella samtal eller att förstå patienternas humor.

Disputationen äger rum 25 oktober. Läs mer hos Göteborgs universitet.


Hur bra engelska skriver svenska avancerade inlärare?

Uttryck av typen crop up, fork out och set in kallas partikelverb. Dessa är mycket vanliga i engelskan, särskilt i talspråk. I sin avhandling, ”Figuring it out: A corpus-based comparison of the verb-particle construction in argumentative writing by Swedish advanced learners and native speakers of English”, undersöker Monika Mondor hur studenter i engelska på universitetsnivå använder partikelverb i skriven engelska och jämför med modersmålstalares texter. På den här nivån räcker det inte att bli någorlunda förstådd; kraven på korrekthet och språklig precision är betydligt högre.

Disputationen ägde rum 12 september på Göteborgs universitet. Läs mer på Göteborgs universitets webbsidor.


Elevers språkmotivation viktigare än begåvning

Motivation är viktigare än begåvning vid språkinlärning. Det resultatet ger en doktorsavhandling i spanska vid Stockholms universitet av Rakel Österberg. Där påvisar hon också att gymnasieelevers förmåga att uttrycka sig avancerat på spanska inte alltid utvecklas parallellt med språkriktigheten. Att motivation är viktigt anar de flesta, men att påvisa betydelsegraden vetenskapligt är metodiskt svårt. Rakel Österberg har därför utvecklat en metod för detta. Språkutvecklingen hos eleverna har därefter jämförts mot ett test som försöker fånga individernas språkbegåvning.

Avhandlingens titel är ”Motivación, aptitud y desarollo estructural. Un estudio de la actuación lingüística en aprendiendes suecos de español L2” (Motivation, aptitud och strukturell utveckling. En studie av lingvistisk performans hos svenska inlärare av spanska L2, spanska som främmande språk”). Avhandlingen lades fram 26 september. Läs pressmeddelande på Stockholms universitets webbplats.

Du kan nu gratis ladda ner alla gamla nummer av vår nedlagda tidskrift Språkvård, från år 2000 och framåt. 1–2/2001 och numren från 2000 är inskannade och håller därför lite sämre kvalitet. Vi planerar att senare lägga ut alla nummer, från 1965 och framåt.

Gå till nedladdningssidan.

Barn och unga läser allt mindre, brukar man säga. Men på Medioteket, ett resurscentrum för alla Stockholms kommunala skolor, ser man en annan utveckling. Utlåningen på skolbiblioteken har ökat och i skolorna arbetar allt fler lärare med nya lässtrategier – och nya läshjälpmedel.

Alla barn ska hitta den inlärningsmetod som fungerar bäst: kanske har man vid vissa tillfällen lättare att lyssna på talböcker än att läsa dem, och talsyntesprogram kan läsa upp texter från Internet. Har man svårt att skriva kan man prata in sina svar på en diktafon. Har man svårt att skriva för hand bör man få använda dator, eller använda pennor med tyngd eller specialgrepp. Har man bråttom kan man lyssna på en bok i mobilen. Eller på lärarens anteckningar, om läraren har skannat in anteckningarna och fått dem överförda till ljudfiler som eleverna kan ladda ner. Den som vill läsa böcker på vanligt sätt, vilket de flesta gör, kan få tillgång till läslinjaler om de har svårt med läsningen för att raderna hoppar omkring.

Alla sätt är bra, bara det fungerar för varje enskilt barn. Läs mer om de nya metoderna och hjälpmedlen i en artikel i Dagens Nyheter i dag.

Tv-tipset: Den 20 oktober ges en temakväll i Kunskapskanalen om romani chib och romsk kultur.

Idag har romerna status som nationell minoritet i Sverige med särskilda rättigheter kring språk och kultur. Vad innebär det, och vilka konsekvenser har det fått? Vilken betydelse för kultur och identitet har språket romani chib? Reportage, film och musik varvas med studiosamtal med gäster som Soraya Post, Domino Kai, Michal Stankov och Baki Hasan (Språkrådet).

Se också andra intressanta språkprogram på UR, t.ex. om ”Hur användbar är italienskan?”, ”Hur mycket språkkunskaper behöver man för att kunna använda ett språk?” och ”Hur går det till när barn lär sig att tala?”.

Köpenhamns universitet har inrättat ett center för för internationalisering och parallellspråkighet, Center for Internationalisering og Parallelsproglighed. Det är ett led i universitetets ambitioner kring internationalisering och parallellspråkighet (primärt dansk-engelsk sådan). Centret ska vara ett resurscenter som erbjuder språktjänster och språkkompetens av olika slag.

En öppningskonferens för centret kommer att hållas 19 november på humanistiska fakulteten. Läs mer på centrets egna webbsidor.

Elsa Thulins översättarpris för framstående översättargärning går i år till Bengt Samuelson, som framför allt översätter  från ryska till svenska. Bland de författare han ägnat sig åt märks Vladimir Majakovskij, Michail Bulgakov, Fjodor Dostojevskij och Jurij Tynjanov.

I prisnämnden ingår företrädare för Publicistklubben, Svensk Biblioteksförening, Svenska Bokhandelsmedhjälpareföreningen, Sveriges Radio Kulturradion samt översättarsektionen i Sveriges Författarförbund.
Prisutdelningen äger rum fredagen den 31 oktober kl. 18 i Författarnas hus, Drottninggatan 88, Stockholm. 

Läs mer hos Sveriges Författarförbund.

Tv-tipset: Intervju i I love språk med Ann-Helén Laestadius, författare till ”Sms från Sopporo”, om hennes längtan efter samiskan och hur man söker efter sina samiska rötter.

Den 13 oktober ges dessutom en  temakväll i Kunskapskanalen om samiskan och samisk kultur. Även där intervjuas  Ann-Helén Laestadius, men programmet innehåller också bl.a. en presentation av jojk och en intervju med regissören Nils Gaup om filmen Kautokeino – Upproret.

Minoritetspråkstalare i New York ska ha rätt att använda sitt språk i kontakt med myndigheter och offentlig förvaltning. Det innebär att relevant information ska översättas och att medborgarna har rätt till tolkning vid fysiska myndighetskontakter. Och allt ska ske på klarspråk, ”plain English”. Det har nyligen slagits fast i ett officiellt direktiv till alla berörda verksamheter i staden. Rättigheterna gäller primärt för invånare som talar spanska, koreanska, kinesiska, ryska, italienska och franska. Under hösten byggs språkresurser och språkpolicyer upp, och från 1 januari 2009 är den nya språkservicen tänkt att fungera fullt ut.

Bakgrunden till det nya direktivet är att mer än 25 procent av New Yorks invånare har undermåliga engelskkunskaper, och i mer än hälften av alla hem är faktiskt något annat språk än engelska förstaspråket.

Läs mer hos Linguamón.

Två timmar Tornedalen blir det den 6 oktober kl. 20 i Kunskapskanalen.

Gäster är bl.a. kända tornedalingar som Mikael Niemi och Idolvinnaren Markus Fagervall. Tillsammans med andra kulturpersonligheter diskuterar de vad som utgör tornedalskultur och hur tornedalsfinskan, meänkieli, ska överleva.

Meänkieli har varit ett nationellt minoritetsspråk i Sverige sedan år 2000. Vad har hänt sedan dess och vad måste göras framöver? Programmet belyser hur språkets särställning och kulturlivet har påverkat varandra, och hur de har stärkt identiteten hos tornedalingarna.

Läs mer Kunskapskanalen.

EU-kommissionen presenterade den 18 september dokumentet ”Flerspråkighet: en tillgång för Europa och ett gemensamt åtagande”, en gemensam vägledning till språkarbete inom unionen och även lokalt i medlemsländerna. Meddelandet talar om vikten av en vidgad syn på språk, och nu inkluderas även s.k. invandrarspråk i diskussionerna kring undervisning, ekonomi och social utveckling.

Läs meddelandet på svenska (pdf). Se även EU-kommissionens webb om mångspråkighet.

Vilka är de vanligaste orden vi svenskar stavar fel på? Är det gamla klassiker som aldrig och alltid, eller är det ord vi använder på jobbet, som konferens och intervju? Här är ett urval av de ord vi har allra svårast att stava till, från A till Ö:

felstavning	korrekt stavning
aborre	abborre
agusti	augusti
bestämmt	bestämt
cyckel	cykel
defenetivt	definitivt
fotölj	fåtölj
giftemål	giftermål
hämd	hämnd
igentligen	egentligen
interjuv	intervju
konferans	konferens
lungt	lugnt
matrial	material
medecin	medicin
mustach	mustasch
noggran	noggrann
recention	recension
religös	religiös
sevärdighet	sevärdhet
tvugna	tvungna
överrens	överens

Läs hela listan på Norstedtsord.se.

Fem tidskrifter är nominerade till Årets kulturtidskrift 2008. En av dem är glädjande nog efterföljaren till vår tidskrift Språkvård – Språktidningen. Det är ett synnerligen gott betyg till denna intressanta och språklustfrämjande tidning, som också blivit mycket populär att läsa: varje nummer säljer nu i ca 20 000 exemplar.

De andra fyra tidskrifterna är Hemslöjden, i&m, OEI och Ponton. Vinnaren får förutom en prissumma på 40.000 kronor även ett konstverk. I årets jury ingår Meira D Ahmemulic, Madeleine Bergmark, Sofia Gräsberg, Johan Hilton och Mikael van Reis.

Fredagen den 26 september, på en fest för kulturtidskrifter i samband Bok- & biblioteksmässan i Göteborg, kommer det att avslöjas vilken av de fem tidskrifterna som får priset. Resultatet kommer att anslås senast måndag 29 september hos Föreningen för Sveriges kulturtidskrifter. Vi håller tummarna för Språktidningen!

Högskoleverket har haft i uppdrag av regeringen att ta fram en svensk-engelsk termtjänst för ord och begrepp inom högskolevärlden. Nu ligger tjänsten ute på Högskoleverkets webbplats (hsv.se). Det rör sig om ca 2 000 termer som är sökbara i båda språkriktningarna. Gå till termtjänsten.

I projektet har representanter för en rad kunskapsområden ingått, liksom Terminologicentrum TNC. Läs mer i artikel i Högskoleverkets tidskrift Nyheter & debatt (pdf).

Språk i Norden är en årsskrift för språknämnderna runt om i Norden. Temat för i år är namn, såväl personnamn som ortnamn. De namnlagar och bestämmelser som finns runt om i Nordens beskrivs. På Färöarna får man exempelvis inte ha mer än högst två förnamn och de namn man väljer skall vara hämtade från en fastställd lista, annars måste de underställas granskning av en särskild nämnd. I Norge har man däremot numera mycket liberala bestämmelser. Det går bra att heta i stort vad som helst, t.ex. Colaautomat och Takkskalduha.

Ortnamn i tvåspråkiga områden behandlas också liksom varumärken. En redogörelse ges vidare för vad som hänt (och inte hänt) sedan de nordiska kulturministrarna undertecknat ”Deklaration om Nordisk språkpolitik” 2006. Dessutom finns som vanligt en översikt om nordiskt språksamarbete och en översikt över nyutkommen språklitteratur i Norden. Alla artiklar har sammanfattningar på engelska i boken. Dessutom finns sammanfattningar på isländska, finska och samiska på Nordiska språkrådets webbplats.

Boken (308 sidor) kan beställas från Språkrådet och kostar 90 kr plus porto via e-postadressen expedition(à)sprakradet.se (skriv om à till @) eller på tfn 08-442 42 00.

Svensk verslära (Norstedts Akademiska 2008) av Eva Lilja är en praktisk handledning som förklarar metrikens grundläggande begrepp på ett lättfattligt och åskådligt sätt. Olika versmått presenteras, liksom en kortfattad vershistoria.

Boken lämpar sig väl för intresserade som har begränsade förkunskaper och vill veta mer om diktens och språkets klang och rytm. Svensk verslära innehåller också mönster för analys och ger tips om vidare studier i ämnet.

Läs mer hos Norstedts.