Aktuellt juni–september 2008

Språkvårdssamfundet är en förening med syfte att främja svensk språkvård. Föreningen, som är öppen för alla språkintresserade, har funnits sedan 1961 och har i dag ca 700 medlemmar: forskare, skribenter, lärare, studenter och andra språkintresserade. Samfundet håller årligen intressanta språkföredrag och ger ut en årsbok i serien Ord och stil.

Språkvårdssamfundet har nu också fått en ny, matnyttig webbplats där man bl.a. kan läsa och prenumerera på nyheter, läsa språkspalter och språkliga reflektioner i Språklådan, skicka in språkfrågor och läsa mer om samfundets böcker.

Gå till webbplatsen.

Språkbiten är ett nytt radioprogram med ett urval frågor från programmet Språket. Det sänds söndagar klockan 12.20. Förra veckan diskuterades bl.a. orden envägs och allsmäktig, och veckan dessförinnan om man kan säga styrkor och rädslor och varför det heter en legitimation men ett leg.

Läs mer på Sveriges Radios webbplats.

Skriver du i ditt arbete? Då finns det en ny skrivhandbok som kan vara intressant att titta närmare på. I boken Tydliga texter får du praktiska tips som du kan börja använda omedelbart, oavsett om du skriver webbtext, rapporter eller e-post.

Boken är skriven av språkkonsulten Jenny Forsberg, som arbetat mycket med textskrivande hos företag och myndigheter. Råden i boken bygger på en samling språkbrev, som man också kan prenumerera på via webbplatsen Klartext.

Läs mer om boken hos Norstedts Akademiska.

Från och med 2009 kommer organisationen LPGA, som driver LPGA-touren för kvinnliga golfare, att kräva hyfsade engelskkunskaper av spelarna. Språkkunskaperna ska intygas med hjälp av språktest. Klarar man inte testet stängs man av.

Den amerikanska proffstouren för damer har på senare år kommit att domineras av utländska spelare. Beslutet om språkkrav kom häromdagen med följande motivering, formulerad av LPGA-representanten Libba Galloway: ”Vi är både i sportbranschen och i underhållningsbranschen och det betyder att man måste kunna interagera med fans och sponsorer.”

Språkkraven har dock stött på kritik. Den irländske storspelaren Padraig Harrington frågar sig t.ex. om även stumma spelare ska stängas av. Läs mer om språkkraven och om kritiken i två artiklar i Dagens Nyheter.

Praktik på språkkonsultprogrammet hösten 2008, Institutionen för nordiska språk, Stockholms universitet        

Till intresserade arbetsplatser

Språkkonsultprogrammet är ett treårigt utbildningsprogram vid Stockholms universitet som i år fyller 30 år. Utbildningen, som ger en gedigen kunskap i svenska språket, är både teoretisk och praktisk och innehåller såväl skrivande och retorik som moment i grammatik, textanalys, språksociologi, språkförändring och språkplanering.
Den examinerade språkkonsulten kan sedan arbeta med språk och kommunikation på olika sätt: redigering av text, översättning, utbildning, textproduktion samt fungera som konsult i informations- och kommunikationsfrågor på företag eller myndigheter. Språkkonsulten arbetar ofta tillsammans med specialister av olika slag för att skriva texter som måste kunna förstås av stora läsargrupper. Språkkonsulten kan också åta sig informations-, personalutbildnings- och textgranskningsuppdrag.

Utbildningen innefattar ett antal kortare och längre praktikmoment. Under den tredje terminen genomförs en två-tre veckors praktik på en arbetsplats då studenterna genomför en så kallad kommunikationsetnografisk studie. Syftet är att göra en analys av språk, text eller kommunikation av något slag på en arbetsplats. Studenterna ska få inblick i hur man gör en undersökning av muntlig eller skriftlig kommunikation på en arbetsplats, eftersom det är en möjlig arbetsuppgift för en professionell språkkonsult. Syftet är också att studenterna ska få prova sina teoretiska kunskaper i praktiken; de har nu hunnit läsa ett år på sin utbildning. Studien presenteras sedan i en rapport och vid ett seminarium på universitetet.

Under den fjärde terminen (våren 2009) följs arbetet upp genom att studenterna återkommer till arbetsplatsen och genomför en utbildning som grundar sig på resultatet i studien.

Praktiken under hösten 2008 är schemalagd till veckorna 40–42 (29 september till 17 oktober). Studenterna arbetar i par och har en kontaktperson på företaget och en handledare från utbildningen. De är på arbetsplatsen, gör sin analys och skriver sin rapport. Den uppföljande utbildningssatsningen under våren 2009 är ännu inte schemalagd.

Genom att erbjuda praktikplatser kan ni tillsammans med språkkonsultstudenten få tillfälle att synliggöra och analysera kommunikation inom organisationen eller arbetsgruppen och, om så behövs, utveckla formerna för såväl skrift som tal. Det kan t.ex. handla om intern kommunikation (interna mallar, modeller och rutiner för texter eller möten, handböcker, terminologi) liksom extern (webbplats, informationsmaterial eller annan information till kunder, klienter eller medborgare).

Kontakta någon av oss om ni är intresserade. Mer om utbildningen finns på www.nordiska.su.se – Utbildning – Grundnivå – Språkkonsultprogrammet. Det finns även en förening för examinerade språkkonsulter, Ess: www.sprakkonsult.se.

Kursföreståndare: Gunlög Sundberg (gunlög.sundberg@nordiska.su.se), handledare av praktiken: Stina Hållsten (stinah@nordiska.su.se)

Efter den matnyttiga storsäljaren Handbok i engelska släpper nu Norstedts också Handbok i spanska. Boken tar upp kulturspecifika förhållanden som varken grammatikböcker eller ordböcker ger svar på. Det gäller sådant som lämpliga hälsningsfraser i olika situationer, sociala fraser på restaurang, vanliga fraser i arbetslivet (t.ex. vid sammanträden och arbetsmöten), uppställning av brev och adressuppgifter, speciella tidsuttryck, stor och liten bokstav i ord och mycket annat. En hel del realia får man på köpet. Man får också tips på användbara källor om man vill lära sig ännu mer, både tryckta och elektroniska källor.

Boken är uppställd ämnesvis a–ö. Slår man t.ex. på L och limón, får man veta att detta inte betyder ’citron’ utan snarast motsvarar ’lime’. Citron kallas limón amarillo eller limón real (och i t.ex. Mexiko kan den vara svår att få tag på!).

Läs mer hos Norstedts.

Norstedts svensk-nederländska och nederländsk-svenska ordbok har kommit i ny utgåva (den förra kom 1996). Utgåvan är utökad och uppdaterad. Ordboken är avsedd att vara lika användbar för svenskspråkiga som för nederländskspråkiga användare och därför har nu även de svenska uppslagsorden försetts med uttalsangivelser. Ordboken omfattar modernt allmänspråk, ord från olika stilnivåer, fackspråk och kulturspecifika ord och uttryck, inklusive finlandssvenska och den nederländska som talas i Belgien.

Läs mer om boken hos Norstedts Akademiska Förlag.

På Utbildningsradions webbplats kan den ordintresserade dyka ner i Tunggunglandet och leka med ord, rim, ramsor och ljud, ledsagad av figurerna Tungan och Ordbajsaren. Kul inte minst för den lite yngre publiken.

Gå till Tunggunglandet.

Skatteverket gav häromdagen nya riktlinjer till de handläggare som bedömer vad man kan få heta i förnamn. Bedömningen ska bli generösare. Vuxna får i större utsträckning än tidigare själva välja namn, även om namnet skulle kunna vara till obehag för bäraren. Däremot gäller obehagskriteriet fortfarande för barn.

Namnlagen föreskriver att ett förnamn inte får godkännas om det:
– väcker anstöt (man får inte heta Allah, Fan etc.)
– kan antas leda till obehag för bäraren (om det är ett barn)
– uppenbarligen inte är lämpligt som förnamn (efternamn, pojknamn till flickor och vice versa)

Läs mer om de nya bedömningsgrunderna hos Skatteverket och i en sammanfattande artikel på Newsdesk.

I ett pressmeddelande i går den 11 augusti säger Centrum för lättläst att man stödjer förslaget om en ny språklag (Värna språken, SOU 2008:26). Man tycker att det är bra att utredningen betonar att information ska vara tillgänglig för alla, även för personer med funktionshinder och för människor med annat modersmål än svenska. Däremot tycker man att behovet av lättläst information inte uppmärksammats i förslaget. Klarspråkssatsningar är inte tillräckligt om informationen ska vara begriplig för alla, menar man.

Läs pressmeddelandet och läs förslaget om språklag (pdf).

Vi har tidigare rapporterat om planerna på ett gymnasium för svenska elever i Gävle med undervisning helt på engelska. Flera kritiska röster har höjts mot detta, bl.a. från föreningen Språkförsvaret. Bristande svenskkunskaper och sämre ämnesinlärning blir resultatet, menar man. Nu är det osäkert om Engelska gymnasiet blir av. Skolan var redo att sätta igång verksamheten i augusti, men kammarrätten beslutade nyligen att ge prövningstillstånd för Gävle kommuns överklagande av Engelska gymnasiets tillstånd. Någon verksamhet kan det därför inte bli förrän tidigast om ett år.

Läs mer i artikel i Gefle Dagblad.

New York Times har inlett en intressant artikelserie om hur vårt läsande och vår läsförmåga påverkas av Internet och digitaliseringen av läsmedierna. I den första artikeln kan två delvis motsägande slutsatser skönjas: att läsa och skriva mycket på nätet ger positiva effekter på läs- och skrivförmågan, men det finns en tydligare koppling mellan läsning av vanliga tryckta böcker och bra betyg i skolan.

Gå till New York Times-artikeln.

Tino, Ida och Hilda är tre ungdomar med romskt, samiskt respektive tornedalskt ursprung. I ”Jag och min mormor” utforskar de sin identitet tillsammans med äldre släktingar. Ungdomarna och de äldre släktingarna pratar, tittar i fotoalbum, diskuterar och besöker platser eller personer som har betydelse för de kulturella rötterna. Det handlar om kultur, identitet, nutidshistoria och språkliga begrepp.

Programmet sänds söndagar kl. 22 i SVT1 med start 27 juli. Läs mer på Utbildningsradions webbsidor.

Botkyrka kommun har redan tidigare haft tvåspråkig undervisning i arabiska, engelska och finska. Till hösten siktar man på att göra tvåspråkig undervisning möjlig för alla elever i kommunen, d.v.s. på alla språk och i alla ämnen. Det är en satsning på modersmålen, och på att eleverna samtidigt ska förbättra sina studieresultat. Jens Sjöström, barn- och ungdomsnämndens ordförande i Botkyrka kommun, menar också att det kommer att göra elverna rustade för framtidens globala arbetsmarknad.

Läs mer i artikel i Dagens Nyheter.

Almedalsveckan handlade inte minst om FRA. Men också, delvis, om språk och språkliga rättigheter. Miljöpartiets språkrör Maria Wetterstrand talade om vikten av modersmålsundervisning och andra språkliga rättigheter. ”Ett starkt modersmål kan också stärka ungdomars självkänsla och identitet, vilket är en bra grund för en positiv integration”, sa hon, och fortsatte: ”En levande flerspråkighet ska bejakas, inte motarbetas. [...] Miljöpartiet vill satsa på försöksverksamhet med förstärkt modersmålsundervisning.”

Läs talet på Newsdesk och läs mer i DN-artikel.

Modersmål var alltså ett ledord i Almedalen. Vilka har annars de vanligaste orden, modeorden, varit i Almedalen? SVT har sammanställt s.k. taggmoln med de mest frekventa orden hos varje partiledare. Jag, vi, miljö, arbete, Sverige var bland de vanligaste. Gå till SVT.

Enligt en färsk undersökning finns det stora behov av att revidera läroplaner och pedagogik för samiska elever i Sverige, Norge och Finland. Det behövs väsentligt bättre anpassning till samisk kultur och samiska levnadsvillkor, enligt utredningen. Läs mer på Eurolang. Där rapporteras även om en avhandling om "nationalisering" av samiska ort- och platsnamn som ett led i det statliga förtrycket mot samer.

Ett EU-baserat nätverk för språklig mångfald och minoritetsspråk, NPLD (Network for promoting linguistic diversity), har vi tidigare berättat om här på aktuelltsidorna. I mitten av juni sjösattes nätverket mer formellt under ett evenemang i Bryssel. Nätverket har ursprungligen initierats av professor Jarmo Lainio vid det finska centret på Mälardalens högskola. Arbetet delfinansieras av EU-kommissionen. I nätverket ingår språkrepresentanter från ett antal andra EU-länder, inklusive Sverige, liksom stora språkorganisationer, universitet och forskningsinstitutioner.

Syftet med nätverket är inte minst att vara en tongivande röst i debatten om flerspråkighet, men också att utbyta erfarenheter kring språkvård och språkpolitik som berör flerspråkighet och minoritetsspråk. För Sveriges del finns ambitioner att starta ett samarbete mellan svenska minoritetsspråk. En webbplats, npld.eu, har också lanserats. Där kan man bl.a. hitta länkar till viktiga språkpolitiska dokument.

Läs mer på Eurolang.

Myndigheten för skolutvecklingen har nyligen lanserat en ny webbtjänst med mängder av praktiska tips och råd om datoriserat skrivande och kommunikation med hjälp av nya medier. Tjänsten kallas PIM, praktisk it- och mediekompetens, och vänder sig inte minst till lärare i skolan och förskolan som vill utveckla användandet av it i verksamheten. Men tjänsten kan alla som vill lära sig mer om it och it-baserat skrivande ha glädje av.

I tjänsten kan du läsa mer om t.ex.
– dokumenthantering och arkivering av information i datormiljöer
– informationssökning och publicering på Internet
– skrivande och formgivning i olika typer av medier och dokument
– kommunikation i medier som chattar, videokonferenser och diskussionsforum
– bild-, ljud- och multimediehantering i olika datorprogram.

Gå till den matnyttiga tjänsten PIM.

Vi tipsar om flera nya böcker som kommit ut den senaste tiden.

Daniel Ernerot och Emil Holmström arbetar på reklambyrå och driver tjänsten Om ett ord på nätet, där man kan prenumera på ett nytt ord till sin e-postadress varje vardag och få ett ords användning och historia presenterad. Det är inte i förstone nya ord, utan en ”slumpartad” blandning av nytt och gammal, akademiskt och vardagligt.

Ett urval av orden har tidigare getts ut i bokform på DN Förlag. Nu har uppföljaren kommit, Om ett ord 2 (Forum förlag 2008). Lättviktigt – men rätt kul och lärorikt.

I samma stil men ännu lättviktigare är boken Tidernas bästa, värsta och mest slitna klyschor (Semic 2008). Andreas Nyberg (redaktör på Semic) listar en lång rad härliga klyschor, med förklaringar till sammanhanget och den egentliga innebörden: ”Ja, smaken är ju som baken” säger man t.ex. när grannen tycker annorlunda. ”I denna underhållande och insiktsfulla bok kommer du både att skratta igenkännande och bli generad över din språkliga förutsägbarhet och torftighet”, som det står på förlagets webbsidor. Läs mer på Semic.

Engelsk bildordbok (Norstedts Akademiska Förlag 2008) är en svensk-engelsk ordbok med illustrerande bilder för varje enskilt ord. Ett genialiskt ordboksgrepp som gör att man slipper långa förklaringar samtidigt som man får en precisare innebörd. Bilderna visar exakt vad som avses. För ord som spolarm (i diskmaskin), rothår (på trädrötter) och ovanläder (på en löparsko) ger denna ordbok överlägsen hjälp. Rekommenderas. Läs mer.

Finlandssvensk ordbok (Schildts 2008) är en helt ny, omarbetad utgåva av den bok som första gången kom ut år 2000. Det är en ordbok med ca 2 550 finlandismer på ord- och frasnivå, d.v.s. uttryck som är typiska för svenskan i Finland. Boken är normerande och ger råd om vilka uttryck som ska undvikas och om vilka som är godkända – och i vilket sammanhang. Läs mer.

Tekniktillverkare blir långsamt bättre på att lansera produkter också på små språk och minoritetsspråk. Några exempel på det rapporteras på EU:s webbplats om minoritetsspråk, Eurolang. Samsung ger t.e.x. ut en mobiltelefon i vilken man kan få gränssnittet på irländska. Och Tom-Toms navigationssystem för bilar släpps på baskiska.

Många tillverkare är dock fortsatt obenägna att tillgodose konsumenternas flerspråkiga behov. Men då får språkbrukarna själva ta makt över produkterna. Apple har t.ex. vägrat översätta gränssnittet i olika produkter till katalanska, trots påtryckningar från katalanska politiker. Men katalanska språkaktivister har nu med hjälp av ett annat företag försett Apples mobiltelefon iPhone med katalanska menyer.

Läs mer på Eurolang.

En internationell konferens om forskning om språkvård och språkpolitik hölls i Saltsjöbaden den 9–10 juni. Ett nittiotal forskare och språkvårdare från Norden men också från Europa och USA deltog.


Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth öppnade konferensen med att berätta om den svenska språkpolitiken och det nya förslaget till språklag. Hon betonade särskilt hur viktigt det är att barn och ungdomar får möjligheter att utveckla både sin svenska och sitt modersmål, om det är ett annat språk än svenska.

EU-kommissionären för mångspråkighet, Leonard Orban, besökte konferensen och höll ett kort anförande. Bland annat sade han att det fanns mycket att lära av svensk sfi-undervisning och modersmålsundervisning.



Fyra särskilt inbjudna internationella forskare höll var sitt längre anförande:

Ulrich Ammon, språksociolog från Tyskland, talade om  språkval i EU och andra organisationer. Det är viktigt att tänka igenom de principiella grunderna för språkvalen. Det är ofta en fråga om att väga det kostnadseffektiva mot det rättvisa – att orättvist gynna ett enda språk blir i längden inte heller effektivt. Ibland är urvalsgrunderna uppenbart politiska. Tyska och japanska fick inte bli FN-språk 1945, medan arabiskan lyftes in vid oljekrisen 1973.

Sally Johnson, brittisk språkvetare, betonade i sitt föredrag om den tyska stavningsreformen från 1996 att språkvård är en social verksamhet, minst lika mycket som en språkvetenskaplig. Stavningsreformen innebar ytterst marginella förändringar, till exempel att man fått flera fall av tre likadana konsonanter i följd i sammansättningar av typen brännnässla, ägggula. Mindre än vart hundrade ord i löpande text påverkades. Men det räckte för att Günter Grass och andra kulturpersonligheter skulle ryta om kulturskymning, föräldrar anmäla skolor till författningsdomstolen och reformen så småningom gå i kvav. Stavningsreformatorerna brast inte i lingvistiska insikter. Men de klarade inte att på ett tidigt stadium förankra förslagen i tongivande kretsar.

David Graddol, från The English Company, föreläste om engelskan under 2000-talet. Han visade kurvor fram till 2050 över hur antalet engelsktalare bara ökar: snart 400 miljoner i Indien, 330 miljoner i Kina. Motsvarande kurvor för andra europeiska språk låg stilla, eller böjde till och med av nedåt. Men om några årtionden kommer betydligt mer än dubbelt så många att tala kinesiska än engelska.

Susan Gal, språkforskare från USA, hade fått förhinder varför hennes föredrag i stället lästes upp. Det handlade om minoritetsspråk och platsens betydelse – framför allt hur lite kartor över språks utbredning säger om det faktiska språkbruket. Många instämde i Susan Gals synpunkter. Den danska forskaren Anne Holmen exemplifierade med danska skolböckers utbredningskartor över arabiska; de upplyser om att språket finns i västra Asien och norra Afrika. Men Köpenhamn vimlar av arabisktalande skolbarn, påpekade hon. De får aldrig syn på sig själva i skolbokskartorna.

Konferensen finansierades av medel som återstod när Svenska språknämnden avvecklades 2007, och Språkrådet var medarrangör. Samtliga konferensföredrag kommer att tryckas i en bok som kommer ut till sommaren 2009.

Förlaget Atlas har nyligen startat en tidskrift om litteratur och skrivande: Atlas litterära tillägg (ALT). Det är en fyllig och intressant tidskrift om böcker, skrivande och läsning. Det finns inga notiser, inga nyheter, inga recensioner, ”bara mångsidiga och läsvärda texter om litteratur”, som det står i inledningen. Det innebär 170 sidor läsvärda texter om skönlitteratur, ofta med betoning på skrivprocessen och det som händer innan litteraturen blivit till bok.

ALT kommer ut två gånger per år. Läs mer på förlaget Atlas webbsidor.

Globaliseringsrådets rapport ”Språk, krav och medborgarskap” har precis publicerats. Två integrationsforskare bakom rapporten, Dan-Olof Rooth, docent i nationalekonomi, och Per Strömblad, fil.dr i statsvetenskap, skriver på DN:s debattsidor 8/6 att invandrare som lär sig svenska snabbt borde premieras med att snabbare få medborgarskap i Sverige. I stället för de normala fem åren ska man kunna få det redan efter två år.

Ingen ska dock möta strängare villkor för svenskt medborgarskap än de som råder i dag, försäkrar forskarna. Men Jan Björklund, Folkpartiets ledare, menar i en kommentar till rapporten att den invandrare som inte lär sig svenska inte hller bör få något svenskt medborgarskap.

Läs DN-artikeln och se inslag med Jan Björklund i SVT:s Aktuellt 8/6.

EU:s kommissionär för mångspråkighet, Leonard Orban, besöker Stockholm den 9–10 juni. På måndagsförmiddagen deltar han vår forskningskonferens om språkvård och språkpolitik i Saltsjöbaden. Se programmet i kalendern.

Grishalsdebatten nämns ibland i svenska språksociologiböcker som exempel på motsättningar mellan olika regionala varianter av svenskan. Den började den 18 juni 1994 med en insändare i Ystads Allehanda från signaturen ”Upprörd 08”. Skåningarna uppmanades att tala mindre skånska i kontakter med semestrande uppsvenskar på Österlen. ”Tala långsamt och tydligt och försök rensa ut de värsta skånskheterna.” 

Insändaren fick många upprörda svar från fastboende skåningar. Men ännu mer upprörd blev debatten fem dagar senare. Insändarsignaturen ”Bestört 08” protesterade mot att man inte säger ”fläskkarré” utan ”grishals” i Skåne. ”Det låter så grymt och omänskligt detta ord. Våra barn, som aldrig hört det förut, föll i gråt i baksätet och tyckte att skåningarna var dumma som grisar.”

Tonläget blev så hetsigt att redaktionen efter en vecka stoppade debatten. Redaktionen trodde att alla insändarskribenter menade vad de skrev. Men bakom signaturerna ”Upprörd 08” och ”Bestört 08” stod kåsören Kjell Swanberg, som brukade semestra på Österlen. Han tyckte att Ystads Allehandas insändarsida borde vitaliseras i sommartorkan. Kjell Swanberg gick nyligen ur tiden, och Hans Månson berättar nu därför historien i majnumret av tidningen Medievärlden.

Fler nyheter >