Teckenspråksaktuellt

Ett nordiskt seminarium kring korpusarbete i teckenspråk hölls vid Stockholms universitet den 7–8 november. Lingvister och lexikografer från Sverige, Norge, Danmark och Finland diskuterade hur korpusarbete i teckenspråk kan bedrivas och hur man kan etablera ett nordiskt nätverk kring korpusarbete och lexikografiskt arbete.

Då teckenspråken saknar en ortografi måste man hitta ett sätt att beskriva teckenspråken så att det kan avläsas maskinellt i datorer. Idag används olika annoteringsystem i de nordiska länderna, ­ d.v.s. sätt att beskriva teckenspråken med hjälp av skrifttecken utifrån en fonologisk, morfologisk och semantisk analys. Det finns behov av att hitta en gemensam annoteringskonvention för att kunna göra jämförande studier.

Lars Wallin och Johanna Mesch från Stockholms universitet visade upp ett förslag till en sådan annotationskonvention. Irene Greftegreff, Norge, presenterade en fonologisk analys som kan ligga till grund för annoteringsarbete. Thomas Troelsgård från Danmark visade upp exempel på hur man kan använda korpusar med exempel från svenskt och danskt skriftspråk. Språkrådets Tommy Lyxell diskuterade teknikval inför korpus- och språkbanksbygge.

I dag görs annoteringar för hand och är mycket tidskrävande. Kan detta arbete utföras av datorer vore det ett stort framsteg. I Finland har man därför sökt projektpengar för att utveckla datorprogram för maskinell igenkänning av teckenspråk på videofilmer, meddelade professor Ritva Takkinen.

Under seminariet presenterades det lexikografiska arbetet i de nordiska länderna. Här kan man finna de nordiska teckenspråkslexikonen:

• Svenskt teckenspråk
• Danskt teckenspråk
• Norskt teckenspråk
• Finskt teckenspråk

Projektet ”Barn- och ungdomsteater på teckenspråk” erhöll den 7 oktober ett av Arvsfondens Guldkornpris för ett teaterprojekt för teckenspråkiga barn och ungdomar. Priset delas ut för nyskapande projekt som lyckas engagera och aktivera människor.

År 2002 inleddes ett treårigt samarbete mellan Sveriges Dövas Riksförbund och Tyst teater för att utveckla barn- och ungdomsteater på teckenspråk med stöd från Arvsfonden och Statens kulturråd. Målet var att skapa teater på teckenspråk som kan fånga både en döv och en hörande publik. Produktionerna ”Brevet från NN” för mellanstadiet, ”Gud-innan” för lågstadiet och ”Världens största fest” för högstadiet ingick i projektet. Läs mer på Arvsfondens webbplats.

Den 27 juni lade Kulturdepartementet i Norge fram sin rapport ”Mål og meining. Ein heilskapleg norsk språkpolitikk”, där norskt teckenspråk föreslås bli ett fullvärdigt norkst språk. Detta har Norges dövförbund kämpat för länge.

I samma rapport föreslås att en allmän språklag bör utarbetas. Norska bör få status som huvudspråk. Vid sidan om det norska språket ska lagen definiera status och roll för de andra språken i Norge. Språkrådet i Norge föreslås få ett utvidgat ansvar för andra språk än norska, bland annat norskt teckenspråk. Det kan innebära att en språkvårdartjänst i norskt teckenspråk inrättas.

Rapporten pekar på att man i Norge gradvis förstått att teckenspråk är ett fullvärdigt språk i likhet med andra språk. Teckenspråk betraktas alltså inte längre som en kommunikationsmetod för människor med funktionsnedsättning. Om Stortinget ger sitt godkännande, kan norskt teckenspråk få officiell status år 2009.

Läs kapitel 10.5 om norskt teckenspråk i språkutredningen.

Flera dövorganisationer uppvaktade äldre- och folkhälsominister Maria Larsson den 27 maj. Organisationerna kräver en ordentlig översyn av tolktjänsten för barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade.

Tolktjänsten regleras i fem lagar och en regeringsskrivelse och ansvaret är uppdelat mellan olika huvudmän, vilket leder till ständiga gränsdragningsdiskussioner. Inom vissa sektorer ansvarar ingen för tolkservicen. Uppdelningen mellan vardags-, utbildnings- och arbetsmarknadstolkning återspeglar inte livssituationen för döva, dövblinda och hörselskadade. Varje landsting gör olika bedömningar av rätten till vardagstolkning, vilket drabbar tolkbrukarna orättvist.

– Tolksituationen börjar bli katastrofal, säger ordförande Lars-Åke Wikström i Sveriges Dövas Riksförbund.

För att skapa en likvärdig service i hela landet vill dövorganisationerna att all tolkverksamhet samlas under en huvudman. Läs mer på Sveriges Dövas Riksförbunds webbplats och se inslag på SVT:s program Nyhetstecken.

Språkrådet arrangerar den 14 maj ett seminarium om Språklagsutredningens författningsförslag där teckenspråket föreslås få en speciell ställning. Speciellt inbjudna gäster från olika intresseorganisationer deltar. Utredaren Bengt-Åke Nilsson medverkar och berättar om utredningens språklagsförslag. Läs utredningen Värna språken – förslag till språklag.
 
Varje år firas teckenspråkets dag den 14 maj till minne av riksdagens erkännande av det svenska teckenspråket 1981. Läs mer i vårt kalendarium. I fjol firade Språkrådet på teckenspråkets dag att två språkvårdare i teckenspråk blivit anställda.

Redaktionen på Dövas Tidning protesterar i en debattartikel i tidningen Journalisten mot att de döva anställda inte får teckenspråkstolk när de behöver det i sin yrkesutövning. De undertecknade anser att tolksystemet är föråldrat och diskriminerar godtyckligt. Döva kan få kostnadsfri teckenspråkstolkning vid kontakt med myndigheter, läkarvård, arbetsplatsmöten etc. – så kallad vardagstolkning – men inte i direkt yrkesutövning. Det innebär att döva journalister inte kan genomföra intervjuer eftersom de inte har rätt till tolk.

”Arbetstolkning” är en het potatis som bollas mellan landstingens tolkcentraler och länsarbetsnämnderna, och ingen vill ta ansvar för frågan. Det hänger på arbetsgivarnas goda vilja och förmåga att betala för tolkar. I förlängningen kan det innebära att arbetsgivare inte vill anställda döva, menar skribenterna.

Läs artikeln i Journalisten.

Riksteatern har påbörjat ett treårigt projekt, Unga Tyst Teater, som ska ge döva ungdomar mellan 14 och 25 år möjlighet att utöva scenkonst på teckenspråk. Målet med projektet är att ge verktyg till intresserade att bilda teatergrupper och att experimentera med det svenska teckenspråket som uttrycksform på scen.

Den 7–9 mars hölls ett arbetsseminarium på Riksteatern i Hallunda, där 35 ungdomar från hela landet deltog. Samarbetspartner i projektet är Riksgymnasiet för Döva och Hörselskadade, Sveriges Dövas Ungdomsförbund och Sveriges Dövas Riksförbund. Läs mer på Riksteaterns webbsidor.

Ett amerikanskt företag, Vcom3D, har i en teknikdemonstration visat hur amerikanskt teckenspråk (ASL) kan uttryckas via en avatar, d.v.s. en digital representation av en människa. Till skillnad från tidigare försök med teckenspråkiga avatarer visas kroppsrörelser och språkliga signaler i ansiktet på ett mer naturtroget sätt. Företaget skriver på sin webbplats att målet är att utveckla ett gestbaserat skriptspråk för att beskriva ASL. Titta på demon (kräver Flash).

Samma företag har tagit fram en programvara till Ipod som spelar upp talade översättningar av engelska fraser till arabiska med avatarer som visar idiomatiskt kroppsspråk. Programmet har börjat användas av den amerikanska armén i Irak.

Se teckenspråksfilmer om Språkrådet och vår verksamhet, om minoritetsspråk och vanliga frågor om minoritetsspråk. Filmerna finns utspridda på webbplatsen, men också samlade på en filmsida. Filmerna kräver Quicktime.

Teckenspråksavdelningen vid Stockholms universitet har publicerat ett nytt speciallexikon för svenskt teckenspråk på nätet. Denna gång rör det begrepp inom området sex och samlevnad och det omfattar ca 390 tecken. Gå till speciallexikonen.

När journalisten Göran Skyttes mor närmade sig livets slut överlämnade hon till honom en pärm med brev skrivna av hennes döve morfar, Carl Julius Dalmer. Breven väckte Göran Skyttes intresse och han beslutade sig för att göra efterforskningar om sin mors morfar och dövas liv under andra hälften av 1800-talet.

Resultatet blev en bok, ”Brev från tystnaden” (Artois & Norma bokförlag, 2007). Ryggraden i boken är Carl J. Dalmers brev, och vi får följa hans liv i barndomsstaden Båstad, hur han blir lärarassistent på dövskolan i Hven och till slut en aktad affärsidkare i Älmhult med flera egna anställda. Göran Skytte beskriver insiktsfullt dövas liv i en tid av samhällsförändringar då tekniska landvinningar görs, men också då landet drabbas av koleraepidemier och svält och massutvandring sker. Breven ger en unik inblick i dövas andraspråksanvändning, d.v.s. skriven svenska, vid tiden då dövskolor bildas i Sverige.

En manifestation för teckenspråket hålls runtom i världen den 29 september på internationella Dövas dag, i syfte att uppmärksamma teckenspråkets betydelse för döva modersmålstalare. I Sverige ordnas en marsch i Örebro som avslutas med tal och underhållning på Våghustorget. En demonstration genomförs även i Göteborg som går mellan Gustav Adolfs torg och Järntorget. Alla deltagare uppmanas använda svart tröja eller jacka. Läs mer på Sveriges dövas riksförbund.

IBM i Storbritannien har utvecklat ett datorprogram som översätter talad engelska till brittiskt teckenspråk (BSL). Systemet kallas SiSi (Say It Sign It) och har utvecklats av forskare på IBM Hursley och studenter som deltagit i ett intern samarbetsprogram som IBM kallar The Extreme Blue. Avatarerna togs fram av University of East Anglia. Prototypen tog 12 veckor att utveckla. RNID (Royal National Institute for Deaf people) har bidragit med teckenspråksexpertis. De är imponerade av vad IBM lyckats få fram på så kort tid, men tillägger att det är långt kvar innan maskinöversättningar är en del av dövas vardag. Se en film på Youtube om projektet.

Utbildningsradion har omarbetat sin webbplats om teckenspråk. En nyhet är en MMS-tjänst där man kan prenumerera på veckans tecken. Genom att anmäla sig på UR:s webbplats får man tecknet sänt till sin mobiltelefon. UR spinner vidare på idén att låta kändisar framföra olika tecken. Tjänsten är kostnadsfri. Det går också bra att titta på veckans tecken på UR:s webbplats.

Den 6 juni sände Perspektiv ett inslag om teckenspråkvården på Språkrådet. Tomas Hedberg och Tommy Lyxell, Språkrådets teckenspråkvårdare, intevjuades. Se inslaget.

I dag är det ryska teckenspråket inte ett officiellt erkänt språk i Ryssland. I syfte att lyfta fram frågan arrangerade det ryska dövförbundet (VOG) en internationell konferens om dövas språkliga rättigheter. Konferensen ägde rum den 22–23 maj 2007 i Moskva. Konferensens tema var ”Linguistic rights of the deaf: Governmental support, research and use of sign language”.

Under konferensen diskuterades teckenspråkets lagstiftning, teckenspråk i utbildning, teckenspråkstolkning och teckenspråksforskning. Tomas Hedberg, verksam vid Språkrådet, deltog med ett föredrag om teckenspråksforskning.

Federationsrådets talman Sergej Mironov uppvaktades i slutet av konferensen med frågan om hur Ryssland ska främja dövas situation. Han menade att federationsrådet redan fäster uppmärksamhet på funktionshindrade personers problem i Ryssland, inklusive dövas problem. Mironov lovade att ryska duman kommer att behandla och stödja FN:s konvention för funktionshindrade personer. Dessutom kommer ryska duman att erkänna det ryska teckenspråket som ett språk i Ryssland.

Ett nordiskt symposium om lexikografiskt arbete i teckenspråk hölls vid Stockholms universitet den 11–12 maj. Inbjudna föreläsare från Schweiz, Penny Boyes Braem, och Nederländerna, Trude Schermer och Onno Crashborn, berättade om sina erfarenheter av korpusarbete och lexikonframställning. Det pågår ett europeiskt samarbete mellan flera länder och det finns ett behov av att hitta en standard för databasbyggandet. Tankar finns om att öppna upp databaserna för personer utanför forskningsvärlden. Mellan de nordiska länderna diskuteras om polysyntetiska tecken, metaforer, teckenfraser, teckenvariationer, sammansättningar, stilnivåer och homonyma tecken ska ingå i lexikon och hur munrörelser ska beskrivas.

Den 14 maj firas Teckenspråkets dag av döva runtom i landet till minne av att riksdagen 1981 erkände teckenspråket som dövas eget språk. I år har Språkrådet denna dag en mottagning med anledning av att två språkvårdartjänster i teckenspråk på halvtid nyligen blivit besatta. Språkvårdarna i teckenspråk, Tomas Hedberg och Tommy Lyxell, presenterar sig och sitt arbete. Generaldirektören för Institutet för Språk och folkminnen, Björn Lindquist, och Språkrådets chef, Olle Josephson, beskriver bakgrunden varför det nu finns språkvård inom teckenspråk. Ett femtiotal gäster med anknytning till teckenspråksområdet är inbjudna, som också får möjlighet att träffa de andra språkvårdarna på Språkrådet. Läs mer om Teckenspråkets dag i kalendariet.