Årets upplaga av det svenska fonetikmötet hålls på Språk- och litteraturcentrum vid Lunds universitet. Mötet består av plenara föredrag och posterpresentationer. Mer information på Språk- och litteraturcentrums webbsidor.
Årets upplaga av det svenska fonetikmötet hålls på Språk- och litteraturcentrum vid Lunds universitet. Mötet består av plenara föredrag och posterpresentationer. Mer information på Språk- och litteraturcentrums webbsidor.
FoT 5 kommer att äga rum i Lund 7–8 juni 2010, med temat Textforskningens samhällsrelevans. Plenarföredrag kommer att hållas av professor Srikant Sarangi, Cardiff och docent Kristina Boréus, Stockholm. Sista dag för anmälan är 12 april. Besked om antagning av abstracts kommer 30 april.
Läs mer på konferensens webbsidor.
Konferensen arrangeras vid Åbo Akademi den 21–23 juni 2010.
Plenartalare är Badd Shore, Emory University, Dan Zahavi, Centre for Subjectivity Research, Köpenhamn, Cornelia Müller, Berlin Gesture Centre ja Europa Universität Viadrina, Peggy Miller, University of Illinois at Champaign-Urbana och Jukka Hyönä, Åbo universitet.
Mer information finns på konferenswebben.
The 14th EURALEX International Congress will be held from 6 July until 10 July 2010 in Leeuwarden/Ljouwert, The Netherlands. The Congress will be organized by the Fryske Akademy (Frisian Academy).
The EURALEX Congresses bring together professional lexicographers, publishers, researchers, software developers and others interested in dictionaries of all types. The programme will include plenary lectures, parallel sessions on the topics listed below, software demonstrations, pre-congress tutorials and specialized workshops, a special session for students and work-in-progress, a book and software exhibition, and social events for participants and their guests.
Info: http://www.euralex.nl/
Den elfte internationella konferensen inom fennougristik arrangeras i Ungern den 9–14 augusti 2010.
Läs mer på konferenswebben.
Anmälningstiden för deltagande i den nionde nordiska dialektologkonferensen den 18–20 augusti i Uppsala går ut den 1 maj. Information om konferensen finns på www.kgaa.nu/konferens.php?id=2 och anmälningsblankett på www.kgaa.nu/konferens_registrering.php?conference_id=2.
The 24th Scandinavian Conference of Linguistics (24SCL), University of Eastern Finland, Joensuu August 25-27, 2010. The conference is organized under the auspices of the Nordic Association of Linguists (NAL) by the Language Departments of the University of Eastern Finland (Joensuu). First Call for Papers March 1. Papers are invited in any area of language research. http://ling.joensuu.fi/24SCL/
Den andra internationella konferensen om litteratur och översättning, Waltic, kommer att hållas 2–5 september 2010 på Bilgiuniversitetet i Istanbul, Turkiet. Den första konferensen, som hölls i Stockholm 2008, drog till sig 600 författare, översättare och andra litteraturintresserade. Konferensen tar upp läskunnighet och läsande, yttrandefrihet, författarrättigheter i digitala medier och många andra viktiga frågor.
Läs mer på waltic.com.
Språkrådet och Institutet för språk och folkminnen medverkar på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg 23–26 september. Här
kan du få svar på ortnamns- och språkriktighetsfrågor, pröva
klarspråkstestet och lämna nyord, lyssna på dialekter och fråga om
folkminnen. Du kan även köpa våra publikationer till mässpris. Språkrådets nya skrifter presenteras.
Besök oss i vår monter!
Språkdagen firas officiellt i Europa den 26 september varje år sedan 2001.
Syftet med dagen är att lyfta fram språk och språkinlärning som någonting viktigt, intressant och roligt. Språkdagen kan firas i skolor, arbetsplatser, myndigheter, ambassader, högskolor, föreningar och andra språkorganisationer med aktiviteter för alla.
Läs mer på Tema Modersmål och på Språkdagens svenska webbplats.
Ett nordiskt tvådagarssymposium kommer att hållas i Stockholm och Uppsala i november 2010, arrangerat av Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur och Kungl. Skogs‐ och Lantbruksakademien. Symposiet behandlar växternas namn i vidaste bemärkelse och relationen mellan namn och växter i såväl natur‐ som odlings‐ och trädgårdssammanhang.
Ämnesområdet är sant tvärvetenskapligt och inrymmer till exempel diskussioner om namnens etymologi och historia, om folklig respektive vetenskaplig namngivning, om identifieringsproblem och symbolik, och om vad namnen kan avslöja om växternas etnobotaniska betydelse och geografiska ursprung.
Ytterligare information om symposiet finns på http://www.nordiska.su.se/vaxtnamn.
Samernas nationaldag är den 6 februari. Den firas sedan 1993 till minne av det första samelandsmötet som hölls den dagen i Trondheim år 1917.
Samiska är ett finsk-ugriskt språk. Det består egentligen av flera grupper och dialekter. I Sverige är sydsamiska, nordsamiska och lulesamiska vanligast, men även pitesamiska och umesamiska finns här. Läs mer på vår sida om samiska och på webbplatserna sametinget.se och samer.se.
Fira internationella modersmålsdagen den 21 februari. I olika kommuner
samlas elever och lärare för ett flerspråkigt program med sång, dans
och dikt. Läs mer på Tema modersmål och på Unescos webbsidor.
Ett särskilt firande av dagen anordnas på många platser i Sverige. Läs mer om vad som är på gång i Göteborg, Karlskrona, Karlstad, Landskrona, Vänersborg, Pajala, Sundsvall, Umeå, Västerås och Örebro.
Den 8 april är romernas nationaldag. Den firas till minne av den första internationella romska kongressen, som hölls den 8 april 1971 i London. Då infördes också den romska flaggan med ett rött hjul mot ett blått och ett grönt fält.
Romer har funnits i Sverige i minst 500 år. Tidigare sade man zigenare, men det uppfattas av många som nedsättande. I stället säger man rom. Det böjs en rom, flera romer och uttalas med långt å-ljud. Adjektivet är romsk.
Romernas språk kallas romani chib, ibland även romanes eller bara romani, och är sedan år 2000 ett av Sveriges fem officiella minoritetsspråk. Läs mer om romer och romani hos Immigrantinstitutet , Delegationen för romska frågor
och Tema modersmål, liksom på våra sidor om romani chib.
Unesco har utsett 23 april till världsbokdagen, då böcker och författare firas över hela världen. Datumet är inspirerat av det katalanska firandet av skyddshelgonet S:t Göran, då man även uppvaktar vänner med gåvor i form av rosor och – böcker. Läs mer på världsbokdagens webbplats.
År 2005 beslutade riksdagen om språkpolitiska mål för Sverige, och 1 juli 2009 trädde en ny språklag ikraft, följd av en ny lag om minoritetsspråk 1 januari i år. Hur har det gått för svenskan och de andra språken i Sverige de senaste åren? Hur ser framtiden ut?
Språkrådet ordnar den 5 maj 2011 Språkrådsdagen i Stockholm. Platsen är Folkets Hus, Barnhusgatan 12–14. I en rad föredrag presenterar Sveriges ledande språkvårdare och språkvetare nyheter i språkpolitiken och ny forskning om dagens svenska.
I slutet av dagen delas 2011 års stora språkvårdspriser ut:
Läs 2010 års program.
Den 14 maj 1981 fastslog riksdagen att teckenspråk är dövas förstaspråk. Det var första gången som teckenspråket fick en officiell status i Sverige. Sverige var med detta beslut först i världen att erkänna teckenspråket.
Teckenspråket har alltid funnits och använts mellan döva men under flera hundra år ansågs teckenspråket inte vara ett ”riktigt” språk. Det betraktades som ett system av gester och kallades för åtbördsspråk. Åtbördsspråket ansågs bara kunna förmedla konkreta företeelser i världen. För att uttryckta abstrakta idéer måste man lära sig det talade och skrivna språket. I dövskolan fick de döva barnen vid sidan av praktiska göromål lära sig skriva och tala. ”Åtbördsspråket deremot nyttjas för de svagast begåfvade döfstumme”, som det skrevs i Nordisk familjebok 1894. När hörapparaten kom under 1950- och 60-talet trodde man att man kunde bota dövheten i världen. Mycket tid ägnades åt att ”hörsel- och talträna” de döva barnen medan kunskapsinlärningen blev lidande.
Under 70- och 80-talet började forskare i världen intressera sig för teckenspråket som det används av döva. Svensk forskning var tidigt ute. Forskningen visade att teckenspråket har sin egen syntax och morfologi. Dessa kunskaper ledde fram till riksdagsbeslutet 1981 och ett par år senare till att teckenspråk blev undervisningsspråk i specialskolan för döva. Sverige var först i världen med att inrätta en professur i teckenspråk. Det skedde 1990. Idag har flera länder i världen erkänt sina nationella teckenspråk och det pågår forskning i ett 50-tal olika teckenspråk.
Teckenspråkets dag firas av döva i hela landet varje år som minne av riksdagsbeslutet.
Svenska Akademiens ordboksredaktion, Nordiska föreningen för lexikografi och Språkrådet i Norge har nöjet att inbjuda till den 11:e Konferensen om lexikografi i Norden, som äger rum 24–27 maj 2011 i Lund, Sverige.
Målet med det vetenskapliga programmet är att ge en så bred bild av den nordiska lexikografin som möjligt. På konferensen hålls plenarföredrag av John Simpson, chef för Oxford English Dictionary, Godelieve Laureys, professor i skandinavistik i Gent, och Bo Ralph, professor i nordiska språk, Göteborg.
Vi erbjuder deltagarna möjlighet att hålla sektionsföredrag. Alla föredrag med anknytning till lexikografi är välkomna. Vi ser också gärna deltagare som presenterar posters och håller softwaredemonstrationer. Det kommer även att finnas möjlighet att presentera nyutkommen litteratur. För sektionsföredragen reserveras 20 minuter + 10 minuter för frågor och diskussion. Under konferensen håller Nordiska föreningen för lexikografi också sin generalförsamling.
Uppdaterad 23 juni 2010