språkvård - Institutet för språk och folkminnen Hoppa direkt till textinnehållet Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Översikt Sökningssida FAQ Hjälp Kontakt
 
     

Kalendarium Språkrådet 2014

6.2.2014

Samernas nationaldag

Samernas nationaldag är den 6 februari. Den firas sedan 1993 till minne av det första samelandsmötet som hölls den dagen i Trondheim år 1917.

Samiska är ett finsk-ugriskt språk. Det består egentligen av flera grupper och dialekter. I Sverige är sydsamiska, nordsamiska och lulesamiska vanligast, men även pitesamiska och umesamiska finns här. Läs mer på vår sida om samiska och på webbplatserna sametinget.se och samer.se.

24.2.2014

Sverigefinländares dag

Sverigefinländarnas delegation beslutade under sin session 21 mars 2010 att välja C.A. Gottlunds födelsedag den 24 februari till sverigefinländares dag. Carl Axel Gottlund (24.2.1796–20.4.1875), på finska Kaarle Aksel Gottlund, var en finsk språkvetare och folklorist, som gjorde exkursioner hos bland annat skogsfinnar i Sverige.

Läs mer om Gottlund på Wikipedia.

Sverigefinländares dag brukar firas på Finlands kulturinstitut i Stockholm på torsdag 24 februari. På programmet står dans, musik och föreläsningar samt utnämning av årets minoritetskommun. Fri entré.

Läs mer på Finlandsinstitutets webbplats.

8.4.2014

Romernas nationaldag

Den 8 april är romernas nationaldag. Den firas till minne av den första internationella romska kongressen, som hölls den 8 april 1971 i London. Då infördes också den romska flaggan med ett rött hjul mot ett blått och ett grönt fält.

Romer har funnits i Sverige i minst 500 år. Tidigare sade man zigenare, men det uppfattas av många som nedsättande. I stället säger man rom. Det böjs en rom, flera romer och uttalas med långt å-ljud. Adjektivet är romsk.

Romernas språk kallas romani chib eller romska, ibland även romanes eller bara romani, och är sedan år 2000 ett av Sveriges fem officiella minoritetsspråk. Läs mer om romer och romska hos Immigrantinstitutet och Tema modersmål, liksom på våra sidor om romska. Se även regeringens webbsidor om ”Strategi för romsk inkludering 2012–2032”.

14.5.2014

Teckenspråkets dag

Den 14 maj 1981 fastslog riksdagen att teckenspråk är dövas förstaspråk. Det var första gången som teckenspråket fick en officiell status i Sverige. Sverige var med detta beslut först i världen att erkänna teckenspråket.

Teckenspråket har alltid funnits och använts mellan döva men under flera hundra år ansågs teckenspråket inte vara ett ”riktigt” språk. Det betraktades som ett system av gester och kallades för åtbördsspråk. Åtbördsspråket ansågs bara kunna förmedla konkreta företeelser i världen. För att uttryckta abstrakta idéer måste man lära sig det talade och skrivna språket. I dövskolan fick de döva barnen vid sidan av praktiska göromål lära sig skriva och tala. ”Åtbördsspråket deremot nyttjas för de svagast begåfvade döfstumme”, som det skrevs i Nordisk familjebok 1894. När hörapparaten kom under 1950- och 60-talet trodde man att man kunde bota dövheten i världen. Mycket tid ägnades åt att ”hörsel- och talträna” de döva barnen medan kunskapsinlärningen blev lidande.

Under 70- och 80-talet började forskare i världen intressera sig för teckenspråket som det används av döva. Svensk forskning var tidigt ute. Forskningen visade att teckenspråket har sin egen syntax och morfologi. Dessa kunskaper ledde fram till riksdagsbeslutet 1981 och ett par år senare till att teckenspråk blev undervisningsspråk i specialskolan för döva. Sverige var först i världen med att inrätta en professur i teckenspråk. Det skedde 1991. Idag har flera länder i världen erkänt sina nationella teckenspråk och det pågår forskning i ett 50-tal olika teckenspråk.

Teckenspråkets dag firas av döva i hela landet varje år som minne av riksdagsbeslutet.

Uppdaterad 5 mars 2014