Språkpolitik hos Språkrådet
Språkrådet är en del av Institutet för språk och folkminnen, som är den centrala myndigheten på språkets område i Sverige. Därför är det en av Språkrådets uppgifter att verka för att språksituationen i Sverige utvecklar sig i enlighet med riksdagens fyra mål för svensk språkpolitik:
- Svenska ska vara huvudspråk i Sverige.
- Svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk.
- Den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig.
- Alla ska ha rätt till språk: att utveckla och tillägna sig svenska språket, att utveckla och bruka det egna modersmålet och nationella minoritetsspråket och att få möjlighet att lära sig främmande språk.
Språkrådet rapporterar till regeringen
Språkpolitiken handlar alltså om att säkra olika språks ställning och medborgarnas möjligheter att använda dem. Språkrådet arbetar med språkpolitiken på olika sätt.
Institutet för språk och folkminnen ska i slutet av året lämna en särskild rapport till regeringen. Språkrådet ska ta fram rapporten. Den ska redovisa förändringar och utvecklingstendenser i samhället som har betydelse för det svenska språkets, teckenspråkets och de nationella minoritetsspråkens ställning. I rapporten kan Språkrådet föreslå särskilda insatser som regeringen borde vidta.
Språkrådet gör undersökningar
Språkrådet gör egna undersökningar av läget för språken i Sverige. Exempelvis har Språkrådets experter på finska för en tid sedan granskat om det finns information på finska på myndigheternas webbplatser. Språkrådet ska också göra en särskild undersökning av romani chib i Sverige.
Språkrådet informerar
Det viktigaste språkpolitiska arbetet är att informera om den svenska språkpolitiken och motiven för den. Grundläggande information finns i Språkrådets skrifter och på webbplatsen. Språkrådet upplyser också andra myndigheter om vad den svenska språkpolitiken betyder för dem, och uttalar sig i aktuella frågor av språkpolitisk karaktär. Språkrådets medarbetare försöker också ta upp den språkpolitiska debatten i dagspress och etermedier.
Språkrådet deltar i nordiskt och internationellt språkpolitiskt samarbete
Språkrådet har mycket nära kontakter med sina nordiska systerorganisationer. På årliga möten diskuteras gemensamma språkpolitiska problem. Språkrådets medarbetare har också deltagit i arbetet med en deklaration om nordisk språkpolitik som Nordiska Ministerrådet och Nordiska Rådet antog 2006. Den är vägledande för det språkpolitiska samarbetet i Norden.
Språkrådet är också medlem i den europeiska samarbetsorganisationen European Federation of National Institutes of Language (Efnil). I den utbyter medlemmarna språkpolitiska erfarenheter, planerar gemensamma undersökningar av språksituationen i Europa och försöker också påverka EU:s språkpolitik.
Språkrådet deltar i kommittéer och utredningar
Språkrådets medarbetare är också med i särskilda statliga utredningar, t.ex. utredningen Teckenspråk och teckenspråkiga (SOU 2006:54), och kan sitta med i särskilda kommittéer och styrelser som diskuterar språkpolitik.
Språkrådet bestämmer inte över andra myndigheter
Institutet för språk och folkminnen och Språkrådet är ingen rättsvårdande myndighet. Det innebär att Språkrådet inte kan ålägga andra myndigheter att följa språkpolitiska lagar och förordningar. Rådet kan bara informera om de bestämmelser och den språkpolitik som finns.
Uppdaterad 7 februari 2010
Ansvarig för sidan: Språkrådet
