Sök själv svar på språkfrågor

En skribent behöver mest akut hjälp med stavning, skrivregler, stil och grammatik, och en språkkontroll finns som bekant i Microsoft Word. Det ger god hjälp framför allt för slarvfel och andra mer ytliga fel. Men det gäller att vara medveten om de begränsningar som finns i språkkontroller: att de missar många fel och rätt ofta markerar korrekt språk som fel. (Det kan man läsa mer om i Språknämndens bok Datorn granskar språket.) I dag säljs de flesta datorer utan att ha Word förinstallerat. Skriver man i andra ordbehandlingsprogram eller t.ex. på webben, kan man då i stället ladda ner gratisprogrammet Grim som innehåller språkkontroll, språkträningsfunktioner och ett antal ordböcker.

Ibland vill man dessutom få sin text översatt. En redigerbar grovöversättning svenska-engelska eller engelska-svenska kan man för kortare texter få hos översättningstjänsten Systran. För andra språkpar finns också tjänsten Babelfish.

Stavningskontroller ger rätt begränsad och otillförlitlig hjälp, så ordböcker är ett måste för den som skriver: Svenska Akademiens ordbok kan t.ex. ofta ge god hjälp, i synnerhet om man vill ha ett historiskt perspektiv på ett uttryck. De 32 hittills utgivna banden är både dyra, tunga och svåra att slå i, så gratisversionen på nätet har stora fördelar. Här får man en detaljerad beskrivning av hur olika ord, fraser och former använts sedan 1500-talet, dessutom med uppgifter om ordens historia och första textbelägg. Det tar lite tid att lära sig använda ordboken, men med lite läsarbete ser man t.ex. snart att innan använts som preposition redan på medeltiden (i stället för före) och att talspråksformerna eran och erat funnits mycket länge i svenskt skriftspråk.

I Språknämndens länksamling finns vidare Svensk synonymordbok, liksom Språkrådets Lexinserie med svensk-svenskt lexikon (det enda fritt tillgängliga jämte SAOB och Wiktionary, en wikibaserad ordbok), ett svenskt-engelskt-svenskt lexikon, en synonymordbok samt lexikon mellan svenska och ett antal stora invandrarspråk (kroatiska, spanska, arabiska, finska, turkiska m.fl.). Flera av dessa finns f.ö. tilllgängliga också i programmet Grim. I länksamlingen hittar man vidare det nordiska Tvärslå, en nordisk och nordisk-engelsk lexikontjänst, länkar till danska Retskrivningsordbogen och norska Bokmåls- og nynorskordboka samt engelska ordböcker genom Onelook och all världens ordböcker på Yourdictionary.

Både svenska och engelska encyklopedier kan vara nödvändiga att slå i för att få veta mer om begreppet bakom ett ord, eller för att få veta mer om ett namn (namn står sällan med i ordböcker). Fritt tillgängliga är svenska och engelska Wikipedia, där man hittar mängder av värdefull encyklopedisk information (inskriven av både experter och allmänhet). Där finns ofta information om nya, aktuella saker som ordböcker och tryckta encyklopedier inte hunnit ta upp. Skolor kan också prenumerera billigt på Nationalencyklopedin. Då ingår i regel ordboksdelen, NEO, och en svensk-engelsk ordbok. På nätet finns även det äldre verket Nordisk familjebok (begränsat innehåll) och Britannica online (kräver delvis prenumeration).

Facktermer hittar man ofta inte i ordböcker, och då behöver man i stället söka i termordlistor och termdatabaser. På webben finns bl.a. TNC:s, Svenska datatermgruppens och Svenska biotermgruppens ordlistor fritt tillgänliga, liksom EU:s gigantiska termdatabas Eurodicautom med flerspråkig terminologi på en rad fackområden. En annan källa är Lexicool, där man kan söka lexikon för olika språkpar inom diverse ämnesområden. Därutöver kan man köpa cd-skivor och elektroniska termordlistor, t.ex. genom Terminologicentrum TNC och Wordfinder.

Dialekt- och slanguttryck hittar man heller sällan i vanliga ordböcker. Det finns ett fåtal samlingar med dialektuttryck på nätet, t.ex. hos dialektavdelningarna vid Institutet för språk och folkminnen. Dessutom finns dialektarkiv som Swedia där man kan lyssna på dialekter. Samlingar med slang finns nästan inte alls på nätet, bara några tryckta ordböcker (Norstedts slangordbok, Bonniers slangordbok m.fl.).

Under rubriken Språkråd på vår webbplats finns också mängder av gratis språkrådgivning för sådant man inte får svar på i ordböcker eller grammatikböcker, som hur man använder semikolon och om man får säga större än mig: mycket hittar man i Frågelådan, men också hos t.ex. TT-språket och Språkfrågelådan på Göteborgs universitet. Man kan dessutom söka i språkspalter i Svenska Dagbladets, Dagens Nyheters, Hufvudstadsbladets, Upsala Nya Tidnings och Regeringskansliets arkiv.  

Sedan finns förstås mängder av webbtjänster som handlar om språk på olika sätt där man kan få råd, skrivhandledningar, länksamlingar etc. Ett par exempel är EU:s översättningssidor, diskussionsgruppen swnet.svenska, namntjänsten Svenska namn och Riksantikvarieämbetets sidor om runor och runstenar.

Svar på språkfrågor finns dock inte alltid färdiga att slå upp i en källa. Då får man i stället göra egna undersökningar. I Språkbanken och på Google nyheter, liksom i de kommersiella arkiven Presstext och Mediearkivet, kan man på webben enkelt och snabbt undersöka hur ord och uttryck används i svenska tidningar (DN, SvD, GP m.fl.). Med dessa söktjänster kan man t.ex. se vilket år ett visst ord börjar dyka upp eller om ett ord eller en viss stavningsvariant blivit vanligare de senaste åren. En fördel är att exemplen ingår i autentiska texter så att man också får ett sammanhang. Vill man veta om ett uttryck är accepterat eller inte är det bra att veta att ett utbrett språkbruk, i synnerhet i språkmedvetna tidningar som Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Svenska Dagbladet, ofta – men inte alltid – även accepteras av språkvården.

De kommersiella tjänsterna brukar skolor kunna prenumerera på till en låg kostnad. Liknande textdatabaser finns även för andra språk, t.ex. Bank of English för engelska.

Ibland vill man snarast söka på en viss grammatisk form eller konstruktion. Sådana sökningar kan man göra i Språkbankens tjänst Parole. Vill man veta hur vanligt det är med futuralt kommer utan att (kommer göra i stället för kommer att göra) kan man då t.ex. söka på kommer följt av verb i infinitiv.

Hos Språkbanken, liksom hos Projekt Runeberg och Litteraturbanken, finns dessutom stora mängder äldre nordisk skönlitteratur i elektronisk form. Här kan man t.ex. göra mer detaljerade sökningar efter citat och fraser i olika verk eller undersöka svenska författares språkbruk. Hos Eboken.nu, eBoklagret och The on-line books page kan du gratis ladda ner mängder av svensk- respektive engelskspråkig modern litteratur.

Ofta vill man snarast titta på hur språkbruket i stort ser ut – tidningsspråk och skönlitteratur är långt ifrån alltid representativt – eller bara snabbt se hur etablerat ett uttryck är i bruket: hur vanlig är t.ex. formen färst (av få), och finns ordet facilitera? Då bör man i stället göra frekvenssökningar i söktjänster som Google.

I Google kan man dessutom söka separat i ämneskategorier och i diskussionsforum och bloggar, vilket ofta ger ett annat resultat. När man undersöker språkbruket ska man komma ihåg att det ofta ser mycket olika ut i olika texttyper och skribentgrupper. Vill man veta om ett språkbruk är etablerat kan man genom att betrakta webbadresser också se vilka som står bakom textbeläggen. Används uttrycket t.ex. på stora företag, i politiska dokument eller på högskoleinstitutioner? Om svaret är ja indikerar det möjligen en större etableringsgrad för ordet.

På Google kan man okckså söka i ordböcker: med define : [sökuttryck] i sökfältet får man träffar på ordlistor på olika språk (än så länge inte på svenska).

Söktips

Glöm inte att precisera sökningarna, t.ex. med citattecken runt fraser (”lägga rabarber på”) och s.k. trunkering, oftast med asterisk (*), för att hitta sammansättningar och böjningsformer av ordet: med prestanda* får man prestandan och prestandatopp medan *prestanda ger topprestanda och maxprestanda.

Söker man efter två eller fler separata ord kan man använda s.k. booleska variabler som AND , OR och NOT eller deras motsvarigheter (-, och etc.) i den aktuella tjänsten: hund +katt ger texter med båda dessa ord medan hund -katt ger texter som innehåller ordet hund men inte ordet katt.

Om man söker ett uttryck i en söktjänst eller i ett textarkiv och det inte är markerat och därför lite svårt att hitta, hittar man det lätt med sin webbläsares sökfunktion (ctrl + F eller sök/find under redigeramenyn).

Tyvärr har många nättjänster egna sökfunktioner man måste lära sig. I Google kan man t.ex. inte trunkera, och booleskt "och" behöver inte sättas ut. Men det är värt mödan att lära sig dem. Med rätt sökteknik kan man hittta svar på i stort sett vad som helst!

Beräkningar gjorda mars 2006.

Finns formen färst?

Har man alltid sagt få, färre – minst antal e.l. omständlig omskrivning? Nej, söker vi i SAOB på uppslagsord och skriver in få och väljer adjektivet få, ser vi under böjning att det böjts både fåast och färst. Skriver man sedan också in få i ordfältet i Frågelådan, framgår det att Språknämnden uppmuntrar användningen av färst. Skriver vi slutligen in ordet i sökfältet i Google och väljer sidor på svenska , ser vi att ordformen börjar bli vanligare i språkbruket – igen. Fritt fram att använda färst alltså.


Hur skriver man namn på bakterier och virus?

Går man till Svenska läkaresällskapet, klickar på Språkkommittén och skriver in bakterie eller virus i sökfältet, får man i träfflistan fram ett svar om hur både bakterier och virus skrivs, i latinsk och försvenskad form och i sammansatta uttryck. Söker vi på samma sätt hos Biotermgruppen får vi under Frågor och svar dessutom ett svar om hur man hanterar kursivering för latinska namn.


Vad heter isdubb och ispik på engelska?

Jag vill översätta några svenska långfärdsskridskotermer till engelska och söker primärt efter det engelska ordet för isdubb. Jag går då till Lexin, skriver in isdubb i fältet och får svaret stud (för dubb), men under Sammansättningar också ice prod (för isdubb). Jag hittar dock ingen översättning av ispik och går därför till Lexicool. Jag väljer språken English resp. Swedish och under Subject (ämnet) Sport/Leisure . I träfflistan hittar jag lämpligt nog " Swedish long-distance ice-skating terms in English" och ser där att ispik heter ice-pike.


Vad kallas osttypen cream cheese på svenska?

Cream cheese är utomlands en vanlig beteckning för färskost med hög fetthalt. Finns det ett svenskt ord? I EU:s termdatabas Eurodicautom skriver vi i sökfältet cream cheese , väljer English under Source language , Select all under Target language och All fields under Display . I träfflistan ser vi först att uttrycket relaterar till det övergripande fresh cheese/färskost. Längre ner får vi definitioner av cream cheese och ser att det på andra språk heter gräddost (flødeost, Rahmkäse etc.). Det ordet är dock som bekant upptaget för en annan osttyp i Sverige, och översättning till svenska saknas i Eurodicautom.

Skriver man i Google, Presstext eller Mediearkivet in cream cheese ser man snabbt att ordet ibland lite oegentligt översätts med det övergripande färskost, men att en del också översätter det till krämost, vilket kan ses som en rimlig ordbildning.


Finns det ett svenskt ord för adware?

För att få svar på det kan man gå till Svenska datatermgruppen och skriva in adware i sökfältet. Man får då klicka på posten spionprogram och ser där att det kan översättas till spionprogram (spyware) eller annonsprogram beroende på typ. För att själv ta ställning till termvalet kan man sedan läsa mer om begreppen i olika källor: under länken alternativa ordlistor hos Datatermgruppen kan man slå i andra källor, och på svenska och engelska Wikipedia kan man söka mer information på spionprogram, adware och spyware.


Använder någon ordet webbplats eller använder alla sajt och site?

För att få en snabb överblick av språkbruket för några av de uttryck som används för detta begrepp, skriver vi i Google i tur och ordning in webbplats , sajt och site och väljer sidor på svenska . Att trunkera går inte (då får man skriva in sajten , siterna etc. separat), och site ger träffar också för en del andra begrepp. Men frekvensen (2,3 mn sajt, 7,5 mn site och 12,5 mn webbplats) antyder i alla fall att webbplats tycks dominera i webbtexter.

Söker man i stället i diskussionsgrupper o.l. genom att vid varje träfflista klicka på Grupper , får man dock ett helt annat resultat: 600 webbplats, 7 700 sajt och 40 400 site. Webbplats är alltså, lite förenklat, den stilneutrala och formella formen, site den informella. Sajt verkar ha svårt att slå igenom.


Finns ordet facilitera?

Söker man först i t.ex. Presstext och trunkerar ( facilitera* ), får man bara en enda träff, på faciliterare. För säkerhets skull söker vi också i Google med sidor på svenska och får då ca 300 träffar. En del träffar gäller ett företag med samma namn, men flertalet inte. Ordet verkar alltså förekomma en del i bruket, t.ex. hos några större företag och akademiska organisationer. Vi hittar inget i svenska ordböcker, gissar att det kan röra sig om en anglicism och skriver in facilitate i sökfältet på Onelook. Genom att titta i flera ordböcker och samtidigt läsa mellan raderna i träffarna på Google, kan vi till slut ringa in att ordet har betydelser som 'underlätta (för ngn)', 'handleda', 'ge service', beroende på sammanhanget. Det tycks alltså vara mycket mångtydigt, vilket indikerar att man i svenska sammanhang bör använda precisare, svenska ord.


Har fortsättningsvis olika betydelser i svenskan i Sverige resp. Finland?

Ibland stöter man på en användning av fortsättningsvis i finlandssvenskan, i stället för 'fortfarande, alltjämt', som inte tycks överensstämma med den normala, svenska innebörden: "Bor du fortsättningsvis (fortfarande) i Helsingfors?". Det vill vi veta mer om. I Skandinavisk ordbok och Nationalencyklopedins ordbok hittar man ingenting, men det gör man i språkspalten i Hufvudstadsbladet, Reuters rutor. Där går vi till Sökordsregister , klickar på F och rullar ner till en klickbar språkspalt om den finlandssvenska användningen av fortsättningsvis. Där framgår att detta bruk förekommer en del, att det ses som en s.k. finlandism och att man normalt bör undvika det.


Vad betyder advarsel och rolig på norska och danska?

Slår man i Skandinaviskt lexikon och skriver in advarsel i ordfältet, ser man att ordet på både norska och danska betyder 'varning' (ett bra ord att kunna!). Över huvud taget visar ordboken att en hel del ord heter likadant eller ungefär likadant på norska och danska men något annat på svenska. Många andra ord visar sig dock ha en likartad form i alla tre språk.

Skriver man sedan in rolig , betyder det på norska och danska inte 'rolig' utan 'lugn, stilla' (ord med olika betydelse på olika språk kallas falska eller lömska vänner). Kryssar man i Översätt från svenska anges att rolig heter morsom på norska och danska. Slår man på rolig också i SAOB, visar det sig att ordet tidigare haft betydelsen 'lugn, stilla' även i svenskan.


Hur skriver man sjukhus på arabiska?

Går man till Lexins arabisk-svenska lexikon, har Svenska till arabiska som förval och skriver in sjukhus i ordfältet, får man fram det arabiska ordet, med arabiskt alfabet. De arabiska tecknen kan sedan kopieras in i t.ex. ett Worddokument. Arabiskspråkiga kan på motsvarande sätt skriva in det arabiska ordet (som hjälp finns ett tangentbord med arabisk skrift) och få fram det svenska sjukhus.


Hur använder man semikolon?

Väldigt många människor använder semikolon felaktigt (i stället för kolon) och undrar hur det egentligen ska användas. I Frågelådan får man svar, antingen genom att skriva semikolon i ordfältet eller välja Skrivregler/Andra skiljetecken under kategorier .


Seoul eller Söul?

Stavning av namn framgår sällan av ordböcker. Undrar man om Sydkoreas huvudstad stavas Seoul eller Söul tittar man kanske först i engelska encyklopedier eller i Nationalencyklopedin, och får då Seoul. För säkerhets skull gör vi också en sökning i Presstext. Logga in, skriv in Seoul i sökordsfältet och klicka på Sök . Det ger 1 617 exempel på denna form. Skriver man in Söul i stället, visas 3 656 belägg. Söul är alltså betydligt vanligare i svensk tidningstext, vilket indikerar att det är den dominerande, sedan länge vedertagna svenska formen.


Ska eller skall?

Hur har bruket av ska och skall sett ut över tiden? Vi undersöker saken i Språkbanken och skriver med valet Sök i: frekvenstabell in söksträngarna ska :n och skall :n, där :n ger en jämförbar frekvens för de olika materialen (alla konkordanser räknas som om de bestod av en miljon ord). Värdena gäller antal träffar, vilket anges i sidhuvudet.

Det ger följande siffror för ska: P65 (tidningstext 1965) 339, P76 (tidningstext 1976) 1 128, P97 (tidningstext 1997) 1 840, P98 (tidningstext 1997) 1 963, moderna Bonniersromaner ca 1 700 träffar, och för skall: P65 2 024, P76 2 093, P97 1 138, P98 811 och moderna Bonniersromaner ca 500 träffar.

Trots att skall dominerar stort i 60-talets tidningsprosa (i materialet ser vi att Svenska Dagbladet fortfarande huvudsakligen skriver skall), uppvisar Äldre romaner (Almqvist, Bergman, Lagerlöf m.fl.) faktiskt lika många ska som skall. Söker man på ska i SAOB (sök på skola i sökfältet under Uppslagsord och sedan skola.v3 eller på ska under Fritextsökning ) hittar man snabbt skriftliga belägg på ska från 1600-talet. Tvärtemot mångas föreställning har ska alltså funnits mycket länge samtidigt som skall lever i all välmåga.

(I Svensk författningssamling runt 1980 finns inte ett enda ska; vill man undersöka bruket av ska och skall i modernt myndighetsspråk kan man göra det i fritextsökningar i samlingar av protokoll, propositioner etc. direkt på riksdagens webbsidor.)


MP3-aktig eller MP3-mässig ljudkvalitet?

Suffixen -mässig och -aktig är mycket produktiva och används bl.a. för att karakterisera saker, ofta genom liknelser: amatörmässig, sjuttiotalsmässig, konkursmässig, rödaktig, flickaktig, slampaktig. De har alltså ungefär samma innebörd. Men hur gamla är de? Har de flesta orden med -mässig funnits i flera hundra år eller är flertalet nya? Är -mässig eller -aktig det vanligaste suffixet, förr och i dag? Vid en sökning i SAOB under Fritextsökning eller Kombinationer (med kronologisk inställning under Sortering och 200 under Antal träffar ) ser vi att *mässig ger färre träffar och att beläggen härrör från början av 1700-talet och framåt, medan *aktig ger betydligt fler träffar, av vilka många härrör ända från 1500- och 1600-talet. Söker man dessutom på aktig under Uppslagsord får man fram den artikel som handlar om suffixet -aktig, och där framgår att det funnits redan i fornsvenskan.

Orden med mässig- tycks ha slagit igenom först under 1900-talet och har under senare tid blivit nästan lika vanliga som orden med aktig-.


En policy, flera vadå?

Någon undrar hur man böjer policy i plural men ni hittar inget entydigt svar i ordböckerna. I stället går ni till Språknämndens Frågelådan, skriver in policy och ser där att det kan böjas policyer.


Den nya ekonomin, vad är det?

I undervisningen ska ni diskutera uttrycket den nya ekonomin men ingen vet riktigt vad det betyder, hittar inte någon definition i svenska lexikon och har inte tillgång till NE. Ni söker då på Onelook, skriver in new economy i sökfältet och hittar underlag till en egen definition i både allmänspråkliga ordböcker och ekonomiordlistor.


Får man börja meningar med och och men?

Många tror att man inte får börja meningar med och och men (det får man!). Går man till Frågelådan och skriver in och i sökfältet får man svar där. Men man kan också vilja stödja sig mot etablerade författares språkbruk. Tittar man efter upptäcker man mycket riktigt att det är ett vanligt grepp hos många erkända författare. I Språkbanken går det inte att söka på meningsbörjan. Därför går vi till projekt Runeberg.

Klicka på länken Search (utan att skriva något i fältet), byt språk till svenska, skriv i Sök författare in t.ex. strindberg i fältet Efternamn. Välj sedan August Strindberg och t.ex. Röda rummet . Öppna ett kapitel i taget. Nu kan du i din webbläsares vanliga sökfunktion ( ctrl + f eller sök/find under redigeramenyn) skriva in söksträngarna . Och respektive . Men . När du fått upp det första exemplet, gå tillbaka till sök/find och klicka igen för att komma till nästa exempel.

Som synes börjar Strindberg mycket ofta meningar med och och men. Särskilt många fall finns i dialogtexterna, d.v.s. i återgivet tal. Det ser man även om man gör samma sökning i Strindbergs dramer. Ett par exempel:

”Han tvättade sig i ansiktet och om händerna och kammade sig; en polis skulle ha tagit honom för en mördare som höll på att utplåna spåren efter sin gärning. Men under allt detta tänkte han – klart, bestämt och redigt. Och när han fått rummet och sig själv i ordning hade han fattat ett beslut, vilket han verkligen länge hade förberett och som nu skulle sättas i verket.”

”Men solen stod över Liljeholmen och sköt hela kvastar av strålar mot öster; de gingo genom rökarne från Bergsund, de ilade fram över Riddarfjärden, klättrade upp till korset på Riddarholmskyrkan, kastade sig över till Tyskans branta tak, lekte med vimplarne på Skeppsbrobåtarne, illuminerade i fönstren på Stora Sjötullen, eklärerade Lidingöskogarne och tonade bort i ett rosenfärgat moln, långt, långt ut i fjärran, där havet ligger. Och därifrån kom vinden …”


Gosse, grabb, pojke, kille

Hur vanliga är orden gosse, grabb, pojke och kille – förr och i dag? Svaret på en sådan fråga kan man få på Språkbanken. För att få ett grovt intryck av frekvenserna för orden jämför man förslagsvis materialen press 65, press 76 och press 97. Skriv in ett ord i taget i sökfältet och klicka på Sök i: frekvenstabell. Lägg till :n efter varje sökord för att få en jämförbar frekvens för de olika materialen (alla konkordanser räknas som om de bestod av en miljon ord). Sedan kan man enkelt ställa upp en tabell över de olika ordens frekvens i materialen.

P65	P76	P97	P98	Totalt
gosse	10	3	2	1	16
grabb	2	5	4	6	17
pojke	22	32	25	26	105
kille	4	19	27	29	79

Här ser vi t.ex. att gosse var avsevärt vanligare 1965 än i dag, att kille blivit betydligt vanligare de senaste decennierna även i tidningsprosan och att pojke och grabb (som är ovanligt) förekommer ungefär lika mycket i dag som förr.


Senast uppdaterad 20 april 2006. Författare Ola Karlsson, Svenska språknämnden, mars 2006. Sökningar gjorda i mars 2006.