Meänkieli talas främst i de fem nordligaste kommunerna i landet, de
egentliga Tornedalskommunerna Haparanda, Övertorneå och Pajala samt
Kiruna och Gällivare. Antalet talare i dessa fem kommuner brukar
uppskattas till 25 000–40 000. För hela Norrbotten kan siffran
uppskattas till cirka 75 000. Pajala har alltid varit och är
fortfarande den kommun som har den största andelen meänkielitalare. Det
är också den kommun som i dag av allt att döma är den kulturellt mest
aktiva vad gäller lokalhistoria, musikliv, skrivande och teater. Dessa
aktiviteter innefattar inte bara användning av meänkieli utan även av
svenska och finska, i viss mån också samiska.
Meänkieli
är ett finskt-ugriskt språk, närmast besläktat med finska, men också med estniska, karelska och kvänska. Någon självklar standardvarietet har ännu inte
etablerats. Ett visst språkvårdsarbete har bedrivits men mycket
återstår att göra.
Inom Instititutet för språk och folkminnen ansvarar Språkrådet för arbetet med svenskt teckenspråk, finska och romani. För meänkieli ligger det ansvaret på
Dialekt- och folkminnesarkivet i Umeå, en annan avdelning inom Instititutet för språk och folkminnen.
Se denna text som teckenspråksfilm.