Språkpolitik och språklagar

Den svenska riksdagen beslutade den 7 december 2005 om en samlad svensk språkpolitik med fyra överordnade mål:

• svenska språket ska vara huvudspråk i Sverige
• svenskan ska vara ett komplett och samhällsbärande språk
• den offentliga svenskan ska vara vårdad, enkel och begriplig
• alla ska ha rätt till språk: att utveckla och tillägna sig svenska språket, att utveckla och bruka det egna modersmålet och nationella minoritetsspråket och att få möjlighet att lära sig främmande språk.

Sverige har sedan 1 juli 2009 en särskild språklag som befäster den språkpolitik som antogs 2005. Den omfattar alltså förutom svenska även andra språk i Sverige. Läs mer under Språklagen i vänstermenyn.

Sedan den 1 januari 2010 finns också en lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Läs mer under Minoritetslagen i vänstermenyn. Dessutom finns det andra lagar som reglerar vissa enskilda frågor, t.ex. myndigheters och domstolars språkbruk i förvaltningslagen.

Svenskan är enligt den antagna språkpolitiken och gällande lagar huvudspråk och det samhällsbärande språket. Fem språk är stadgade som nationella minoritetsspråk i Sverige: finska, meänkieli, samiska, romani chib och jiddisch. Ställningen som minoritetsspråk innebär att Sverige tar ett kulturpolitiskt ansvar för att dessa språk ska leva vidare.  Minoritetspråkstalare har rätt att använda sitt språk i kontakt med myndigheter i de regioner som utsetts som så kallade förvaltningsområden för språket.

Även det svenska teckenspråket har en ställning som på många sätt motsvarar de nationella minoritetsspråken. Teckenspråket fungerar som modersmål för döva. Svenska och andra språk kan man lära sig som skriftspråk. 

Läs mer om språkpolitik för minoritetsspråken under Språkpolitik och forskning vid fliken Minoritetsspråk och om teckenspråket under fliken Svenskt teckenspråk.

Genom invandring har vi i Sverige också personer som har andra språk som modersmål. Också dessa personer och dessa språk omfattas av den antagna språkpolitiken och gällande lagar.

Sverige var fram till ett par decennier sedan ett samhälle där svenskan ansågs vara det enda modersmålet av betydelse. I dag finns 150 modersmål till, och engelskans roll i det svenska samhället växer.

Språk blir också ett allt viktigare inslag i människors liv. Att alltfler skriver och läser stora textmängder i sitt yrke är ett exempel på det. Den nya tekniken har också medfört många nya hjälpmedel och en allt mer teknikberoende språkanvändning, till exempel ordgissning i mobilens sms-funktion, stavningskontroll i e-postprogrammet, talstyrda telefontjänster hos SJ och SMHI.

Dessa faktorer tillsammans gör det nödvändigt med en långsiktig språkpolitik.

Se denna text som teckenspråksfilm.