Samiska ortnamn - Institutet för språk och folkminnen Hoppa direkt till textinnehållet Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation Startsida Nyheter Översikt Sökningssida FAQ Hjälp Kontakt
 
 
   

Samiska ortnamn

En stor del av Sveriges fjäll- och skogstrakter tillhör det traditionella samiska språkområdet. Inom området finns betydande skillnader i uttal, böjning och ordförråd, och därför delas de talade samiska språkformerna in i nordsamiska, lulesamiska, arjeplogssamiska (pitesamiska), umesamiska och sydsamiska (se karta här nedan).

Samiska namn skrivs alltså inte på ett enhetligt sätt över hela det samiska språkområdet. Stavningen har varierat över tiden, men numera skrivs ortnamnen efter samiska skrivregler, i enlighet med en FN-rekommendation 1972 om minoriteternas ortnamn. Exempelvis skrivs det samiska ordet för berg, fjäll i nordsamiskan várri, i lulesamiskan várre, i umesamiskan várrie och i sydsamiskan vaerie á uttalas som ett långt a-ljud. Ordet ingår i många försvenskade namn i sin äldre skriftspråkliga form vare, t.ex. Gällivare. I vården av samiska ortnamn samarbetar Institutet med Sametinget.

Samiska namn återspeglar samernas traditionella näringar, jakt, fiske och renskötsel. Namnen är ofta terrängbeskrivande. De berättar om framkomlighet (t.ex. Suohpajohka 'Vadbäcken'), snöförhållanden (Ridovárre 'Lavinfjället') och möjligheter till renbete (Sidnoajvve 'Gräsberget'). Till renskötseln anknyter namn på platser som vid förflyttning är viktiga för orientering i landskapet, såsom namn på fjälltoppar. Samernas årstidsbundna förflyttningar har också resulterat i många namn – läs t.ex. om Vilhelminas samiska namn Vualtjere i rutan till höger.

Institutet för språk och fokminnen har omfattande ortnamnssamlingar, se Ortnamnsregistret. Det finns dock ytterligare samlingar över samiska ortnamn. Mera information om dem kan du få från Namnavdelningen och DAUM.

Samiska språkområden

Uppdaterad 15 april 2011

Ansvarig för sidan: Namnarkivet i Uppsala (NAU)