Chock

Med sommarens nyhetstorka brukar chockerna dyka upp på kvällstidningarnas löpsedlar. Några smakprov från de senaste åren är sparchock, snyggchock, pollenchock, nostalgichock, skräckchock och förstås de två som alla semesterfirare väntar på: solchock och värmechock. Det tycks helt enkelt bli allt vanligare att använda chock för att kortfattat och snärtigt dra till sig tidningsköparnas blickar; när kända personer dör rapporterar man om sorgchock hos allmänheten, och många reportrar skulle nog känna sig lite vilsna utan att få berätta om åtminstone en nakenchock under schlagersäsongen.

Efter alla löpsedelschocker är det väl knappast någon som reagerar på ordet längre; språket har helt enkelt drabbats av chockinflation. Det gäller förstås bara allmänspråket. I den medicinska vokabulären har chock fortfarande en tydlig och väl avgränsad betydelse: det är ett ”livshotande tillstånd som inträffar då blodtrycket sjunker och cirkulationen minskar”, enligt Fass. Man kan exempelvis drabbas av insulinchock eller sårchock, vilka förstås är verkliga och mycket allvarliga företeelser som har mycket lite att göra med mediernas skojchocker.

Slutligen några ord om skillnaden mellan chockad och chockerad. I allmänspråket används chock dels om den förvåning eller förvivlan vi kan känna när vi får ett oväntat besked, dels om medicinska tillbud som elchock. Den som är chockerad är däremot upprörd över något; det är vår anständighetskänsla eller moral som protesterar mot felaktigt beteende eller olämpliga åsikter.